Åklagarna överklagar dom mot Bonnesen

Stockholms tingsrätt friade Birgitte Bonnesen från alla anklagelser i sin dom den 25 januari. Nu har åklagarna vid Ekobrottsmyndigheten överklagat domen.

– Efter att noga ha gått igenom tingsrättens dom kan vi konstatera att vi inte delar tingsrättens bedömningar och slutsatser. Idag har vi därför lämnat in ett överklagande där vi yrkar att Svea hovrätt, med ändring av tingsrättens dom, dömer den före detta bank-vd:n för grovt svindleri i första hand och grov marknadsmanipulation i andra hand, samt för obehörigt röjande av insiderinformation, allt i enlighet med åtalet från januari 2022, säger Thomas Langrot, chefsåklagare vid Ekobrottsmyndighetens finansmarknadskammare, i ett pressmeddelande.

Birgitte Bonnesen åtalades förra året för grovt svindleri i andra hand grov marknadsmanipulation, samt obehörigt röjande av insiderinformation, i samband med penningtvättshärvan i Swedbank som avslöjades av SVT Uppdrag Granskning 2019. Hon friades på samtliga punkter i Stockholms tingsrätt. Birgitte Bonnesen har hela tiden nekat till brott.

Kärnan i målet har varit huruvida Birgitte Bonnesen försökt mörka vad Swedbank egentligen kände till om den misstänkta penningtvätten i bankens estniska dotterbolag. Tingsrätten ansåg i sin dom att de uttalanden som Bonnesen gjorde inte kan anses otillåtna, antingen för att de »i strikt mening har varit korrekta, eller för att de har saknat den konkretion som krävs«.

Men åklagarna håller inte med, utan tycker att tingsrätten lägger för stor vikt vid »ordalydelsen« av hennes uttalanden.

»Det finns exempel på uttalanden av Birgitte Bonnesen som är direkt felaktiga och osanna. Inte heller har uppgifterna som lämnats varit av generell natur, utan bör istället ses som konkreta svar på konkreta frågeställningar.« skriver Thomas Langrot i överklagan.

En uppgift kan också vara vilseledande även om den är inte är oriktig eller osann, enligt åklagaren.

»Även ofullständiga uppgifter, dvs avsaknad av information, kan duga till att vilseleda. Tingsrätten har inte prövat om utelämnande av information kan vara ett led i att vilseleda.« skriver Thomas Langrot i överklagan.