Aktiefusk – här går gränsen

Du har skrivit boken Aktiefusk – var går gränsen? tillsammans med kollegan Jan Leopoldson, också han kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten. Varför?
– Marknadsmanipulation påverkar inte bara enskilda investerare som förlorar pengar, utan också värdepappersmarknadens förtroende, funktionsduglighet och effektivitet. Därför är det viktigt att uppmärksamma detta område. Dessutom är det många som har frågor kring ämnet: vad är egentligen tillåtet och inte? Vi såg behovet av en bok som ger en närmare och mer praktiskt orienterad beskrivning av den här brottsligheten. Detta saknas i dag och vi hoppas att boken fyller ett tomrum.

Vad är då aktiefusk?
– Marknadsmanipulation är en form av bedrägeri där man försöker påverka priset på ett värdepapper utan att ha egentligt intresse av att investera i det, och där man försöker lura marknaden om att det avvikande priset är korrekt. Detta kan göras på olika sätt. Manipulatören kan påverka priset genom att handla med aktien på ett bedrägligt sätt, men också genom att sprida vilseledande information i olika kanaler på nätet. Framför allt den sistnämnda varianten har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren och väcker stort intresse hos allmänheten.

Hur kan detta se ut?
– Manipulatören kan posta anonyma och till synes professionella och seriösa köprekommendationer, men enbart med syftet att öka priset på en aktie och utan att själv tro på tipset. Ett typfall är att manipulatören köper på sig aktier, ofta i ett mindre förhoppningsbolag. Därefter sprider personen information via olika kanaler på nätet. Bolaget höjs till skyarna och en ljus framtid utmålas. Det sätts en extremt hög riktkurs, kanske flera hundra procent över rådande kurs, och manipulatören uppger sig vara en långsiktig investerare. När inläggen får spridning och kursen börjar gå upp, säg 20 procent, så säljer manipulatören det nyss köpta innehavet. Detta kallas för pump and dump.

Var går då gränsen för det tillåtna?
– Det centrala är syftet med inläggen. Det är inte tillåtet att posta inlägg med avsikt är att vilseleda andra och därigenom påverka aktiekursen. Ett tecken på ett sådant agerande är förstås att personen agerar tvärtemot sina rekommendationer. För att inläggen ska kunna påverka priset på värdepappret måste de i praktiken också få brett genomslag i bruset på nätet.

Hur pass vanlig är denna falska informationsspridning?
– Bara det faktum att det finns ett antal aktieforum på sociala medier tyder på att det är relativt vanligt. På de aktiechattsidor som finns förekommer ett stort antal haussande inlägg, men de flesta får inte genomslag utan försvinner i bruset. I chattkontexten tar nog också många av läsarna köptipsen med en nypa salt.

Hur enkelt är det att upptäcka och beivra sådana här beteenden?
– I dagsläget finns två domar (i medierna kallade »Ekonomistudenterna« och »Läkarstudenterna«, red anm) om systematisk aktiemanipulation på sociala medier. Vi håller nu på med ett antal förundersökningar om liknande fall och räknar med ytterligare åtal det närmaste året. Det är dock inte alldeles enkelt att upptäcka denna form av brottslighet. I regel krävs en viss systematik och upprepning och att den som har skrivit inläggen har handlat i strid med dem.

Hur många investerare faller offer för detta?
– I de fall som vi nu utreder har avsändarna genom kraftigt haussande inlägg lyckats få till tillfälliga men ordentliga kurshöjningar. De har tjänat miljonbelopp på sina affärer, vilket är ett tecken på att många går på dessa bedrägerier.

Vem vänder sig boken till?
–  Vi har försökt skriva för den som kan aktiehandel men som inte är så bevandrad i juridiken, och vice versa. Vi vill nå ut till aktörer inom finansbranschen men även till en aktieintresserad allmänhet.