»Bankerna har kraft att påverka«

Klimatångest. Ett ord som för några år sedan var helt okänt, men som de flesta i dag både känner till och har känt av själva. Klimat­förändringarna är ett faktum, och utmaningarna för att lyckas vända utvecklingen är många. Ibland kan det tyckas näst intill omöjligt att vi ska hinna i tid.

Men det händer faktiskt en hel del positivt, inte minst inom finansbranschen. Pandemiåret 2020 var inget undantag. Bara under det fjärde kvartalet uppgick det globala flödet in i hållbara fonder till 152 miljarder dollar. Det är en ökning med 88 procent jämfört med tredje kvartalet 2020.

I slutet av december förra året nådde de samlade tillgångarna i hållbara fonder rekordhöga 1 652 miljarder dollar, en ökning med 29 procent mot kvartalet innan.

– Under 2020 var flödena in i hållbara affärsmodeller helt otroliga. Bara på Nordea stod hållbara flöden för cirka 80 procent av den totala ökningen i fondkapital förra året. Att 2020 skulle vara ett starkt år för hållbarhet hade jag på känn, men att det skulle bli sådana siffror hade jag aldrig trott, säger Anders Langworth.

Han är hållbarhetschef på Nordea, och sedan augusti 2020 också styrelsemedlem i UNEP FI:s Banking Board. UNEP FI (United Nations Environment Programme Finance Initiative) är ett samarbete mellan FN och den globala finanssektorn med syftet att öka den hållbara utvecklingen i branschen. UNEP FI ligger bakom principerna för ansvarsfulla investeringar (PRI) som togs fram redan 2006, principerna för hållbara försäkringar (PSI) som funnits sedan 2012, och nu senast principerna för ansvarsfull bankverksamhet (PRB), som lanserades hösten 2019.

Det är de senare, PRB, som Banking Board ansvarar för. Styrelsen ska säkerställa struktur för implementeringen av PRB och se till att de drygt 200 bankerna från sammanlagt 58 länder som skrivit under principerna efterföljer dem.

200 banker kan tyckas få, men sammanlagt har de 1,7 miljarder kunder och ofattbara 54 biljoner dollar i förvaltat kapital. Det är 40 procent av allt kapital på finansmarknaden.

– Eftersom det handlar om så mycket pengar så har de här bankerna stor kraft att påverka. Men 40 procent av kapitalet räcker inte, vi vill få fler medlemmar. Så en del av styrelsens jobb är att få fler banker att gå med, säger Anders Langworth.

Han är den enda svensken i Banking Board, och representerar alla de nordiska bankerna. Det är ingen liten roll, eftersom Norden har kommit absolut längst gällande hållbarhetsarbetet i finansbranschen.

– Generellt sett ligger europeiska – främst västeuropeiska – banker före i hållbarhetsutvecklingen, och Norden ligger i absolut framkant. Det är nästan ojämförbart med andra delar av världen. Det är ofta vi i Norden som är med och startar de här initiativen och driver frågorna.

Nordamerika ligger några år efter Europa i hållbarhetsutvecklingen, men där händer mycket just nu, enligt Anders Langworth. Citi var den enda amerikanska bank som var med och grundade PRB och Banking Board, men nu har flera banker i USA skrivit under principerna. Att få med sig de amerikanska bankjättarna är mycket betydelsefullt, anser han.

– Det är ett viktigt signal­värde. Om de stora bankerna i USA och Europa är med kan vi lättare påverka finansbranscherna i Asien, Afrika och Latinamerika.

Asien, Afrika och Latinamerika är naturligtvis helt olika finansmarknader med vitt skilda utmaningar. Men generellt sett ligger bankerna i dessa världsdelar långt efter i hållbarhetsutvecklingen, enligt Anders Langworth.

– Det är en återspegling av samhällena i stort, och även kunskapen i finansbranschen. Men de blir mer och mer intresserade, de försöker lära av vad som händer i Europa.

De skilda förutsättningarna i de olika världsdelarna märks också i Banking Boards arbete. I september 2019 tog UNEP FI och ett fåtal medlemsbanker fram Collective Commitment on Climate Action (CCCA), ett gemensamt initiativ för att nå en utsläppsneutral banksektor år 2050. Under det senaste styrelsemötet i början av februari diskuterade styrelsen vad nästa initiativ skulle bli. Anders Langworth och de europeiska samt nordamerikanska representanterna anser att det borde handla om biologisk mångfald eller mänskliga rättigheter. Men de afrikanska, asiatiska och latinamerikanska representanterna vill istället att nästa initiativ ska gälla finansiell inkludering.

– Om vi i Norden pratar finansiell inkludering gäller det kanske främst att hjälpa äldre att få bank-id, eller utbilda ungdomar i privatekonomi. Men i Afrika, Asien och Latinamerika handlar finansiell inkludering om basbehov. Stora delar av befolkningen har fortfarande inte tillgång till bankkonton och andra finansiella verktyg, säger Anders Langworth.

De skilda förutsättningarna påverkar också hur höga krav Banking Board kan ställa på medlemsbankerna. PRB är ett gemensamt regelverk, men det måste anpassas efter varje bank som skriver under. Om förväntningarna skulle se exakt likadana ut för alla riskerar steget att bli för stort för de små bankerna som inte kommit så långt i hållbarhetsarbetet. Och omvänt – kraven på de nordiska bankerna och andra som ligger i framkant skulle bli för låga.

– Det är en balansgång. Vi måste sätta mål beroende på mognadsgrad och resurser. Vissa banker tillhör de största i världen, medan andra är väldigt små. Det kan inte vara one size fits all, men samtidigt behöver vi hitta en gemensam struktur. Det är en stor del av vad vi i styrelsen diskuterar nu, säger Anders Langworth.

I år sker nämligen de första utvärderingarna av arbetet med PRB. De banker som har varit med sedan starten 2019, däribland Nordea, ska rapportera in senast under våren hur väl de följt kraven.

– De banker som skrev på i höstas måste inte avrapportera än, de får året på sig. Men alla vi storbanker som var med från början måste rapportera in nu, och ha med den datan i våra hållbarhetsrapporter. Sen kommer Banking Board att sätta nya mål, och kraven kommer att öka vartefter. Om bankerna inte når målen måste styrelsen i slutändan rösta om de får vara kvar, annars blir regelverket tandlöst, säger Anders Langworth.

Bankernas hållbarhetsarbete skiljer sig inte bara åt mellan regionerna, utan också gällande de olika områdena. Längst har finansbranschen kommit gällande klimatarbete, enligt Anders Langworth, medan det behövs större fokus på biologisk mångfald, mänskliga rättigheter och inkludering (jämställdhet och mångfald).

– Bankerna jobbar med alla ESG-områden, men klimat är det branschen lägger mest krut på. Samtidigt är det väldigt mycket kvar att göra även där. I många mindre företag finns till exempel inte den klimatdata bankerna behöver för att kunna mäta hållbarhetsarbetet. Dessutom måste vi ha system för att modellera datan, lagra och integrera den i våra processer.

Det allra viktigaste hållbarhetsarbetet som branschen har framför sig är dock att sätta konkreta siffermål, anser Anders Langworth.

– Att bara säga att vi ska vara i linje med Parisavtalet räcker inte, utan vi måste ta nästa steg och säga att för att nå dit måste vi uppnå X, Y och Z. Vi behöver sätta siffror på det. Här har branschen en hel del kvar att göra.

Att bara säga att vi ska vara i linje med Parisavtalet räcker inte, utan vi måste ta nästa steg och säga att för att nå dit måste vi uppnå X, Y och Z. Vi behöver sätta siffror på det. Här har branschen en hel del kvar att göra.

För att få ett utifrån-perspektiv på PRB och regelverket håller Banking Board just nu på att sätta ihop ett externt råd, Civil Society Advisory Board, bestående av representanter från de största organisationerna runt om i världen som jobbar med miljö och mänskliga rättigheter. Rådets medlemmar kommer att presenteras under våren.

– Då får vi några som kan titta på våra målsättningar och rapporteringssystem med nya ögon, och kanske ännu mer kritiskt. Det kommer bli väldigt uppskattat att få direkt feedback.

En del av den kritik som finansbranschen har fått för sitt hållbarhetsarbete är svårigheten att jämföra de hållbara produkterna. Vad som klassas som en hållbar fond på en bank uppfyller kanske inte kriterierna på en annan. Här behövs gemensamma regler, anser Anders Langworth.

– Vi måste vara tydliga mot kunderna och skapa transparens, så att det inte blir så godtyckligt. Vi behöver regelverk och riktlinjer så att vi alla i branschen kan samarbeta och gå åt rätt håll, och vara överens om vad som är rätt håll.

En utmaning är att förklara för kunderna varför en hållbar fond kan investera i bolag eller branscher som på pappret inte är hållbara – till exempel fossila­ bränslen. Anders Langworth är nämligen övertygad om att det bästa sättet att nå Parisavtalets mål är genom det som brukar kallas påverkan eller aktivt ägande, och inte genom divestering (det vill säga att lämna bolag/branscher).

– Det är vårt ansvar att förklara för kunderna varför det är bättre att stanna kvar. Låt oss säga att vi har ett energibolag vars intäkter för tio år sen bestod av 100 procent olja och i dag 50 procent, och deras plan är att om ytterligare tio år ska de inte ha någon olja alls. Då är det olyckligt om banker med aktivt hållbarhetsarbete inte kan vara med och stödja den omställningen.

Nordea ägde tidigare aktier i en av världens största köttproducenter. Vi hade en diskussionen med dem länge om vilka steg de måste ta för att bli mer hållbara, men det hände för lite. Till slut sa vi att det här duger inte. Så vi lämnade.

Samtidigt måste det aktiva ägandet vara just aktivt, enligt Anders Langworth. Det får inte bli så att bankerna ligger kvar i bolag som inte har en konkret plan och tydligt utvecklas hållbart.

– Nordea ägde tidigare aktier i en av världens största köttproducenter, brasilianska JBS. Vi hade en diskussionen med dem länge om vilka steg de måste ta för att bli mer hållbara, men det hände för lite. Till slut sa vi att det här duger inte. Så vi lämnade. Direkt efter är det förstås alltid någon annan som köper aktien, men om fler ägare tar de här stegen mot bolag som inte förändras, då får bolagen problem på lång sikt.

Nästa år är tanken att EU:s taxonomi ska träda i kraft, som ska klassificera samtliga ekonomiska aktiviteter (i börsnoterade företag med över 500 anställda) utifrån hur väl de uppfyller målen i Parisavtalet.

När taxonomin är klar kommer Banking board att se över kraven i PRB och de målsättningar som finns för de europeiska medlemsbankerna, så att de går i linje med regelverket.

Taxonomin kommer ha stor betydelse för många branscher, tror Anders Langworth. Men det gäller även där att hitta en balans, anser han.

– Regelverket måste vara tydligt, men inte så snävt att ingen kan uppnå hållbarhet eller jobba mot det.

Men taxonomin kan dröja. Över 46 000 synpunkter på regelverket har lämnats in till EU-kommissionen.

Ibland kan det kännas övermäktigt att vi någonsin ska nå i mål. Men eftersom vi alla är överens om att det här är rätt sak att göra, så handlar det mer om att lösa detaljerna. Det här fixar vi.

Att länder och branscher har svårt att komma överens om gemensamma regelverk gör att det viktiga arbetet mot Paris­avtalets mål fördröjs – och därmed är vi tillbaka vid klimatångesten igen. Kommer vi verkligen att hinna vända utvecklingen i tid?

Anders Langworth är övertygad om det.

– Ibland kan det kännas övermäktigt att vi någonsin ska nå i mål. Men eftersom vi alla är överens om att det här är rätt sak att göra, så handlar det mer om att lösa detaljerna. Det här fixar vi.