Bankföreningen vill inte ha förmögenhetsregister
Svenska Bankföreningen säger nej till förslaget om ett nationellt register över svenskarnas tillgångar och skulder. »Konsekvenserna för den personliga integriteten blir svåröverskådliga«, säger Bankföreningens vd Hans Lindberg i en kommentar.
Det nationella registret ska enligt den statliga utredningens förslag visa samtliga svenskars finansiella tillgångar och skulder. Omkring 1 700 företag ska kvartalsvis och årsvis rapportera in uppgifter om inlåning, fonder och aktier samt bolån, konsumtionslån och övriga skulder till registret.
Men Svenska Bankföreningen avstyrker förslaget i sitt remissyttrande, och anser att datainsamlingen är både för omfattande och för detaljerad.
– Kostnaden för den till stor del kvartalsvisa rapporteringen står inte i rimlig proportion till den nytta som kan följa av detaljeringsgraden och rapporteringsfrekvensen, säger Hans Lindberg i en kommentar till yttrandet.
Rapporteringen kan omfatta hundratals uppgifter varje år för en genomsnittlig individs tillgångar och skulder, enligt Bankföreningen. Totalt kan det handla om 2–3 miljarder uppgifter per år som samlas i databasen. Bankföreningen är kritisk mot att sådana känsliga personuppgifter sedan ska kunna samköras med andra register.
Om regeringen ändå väljer att gå vidare med förslaget anser Bankföreningen att de uppgifter som ska rapporteras in »måste begränsas betydligt«, samt att insamlingen ska ske årsvis och inte varje kvartal.
– Ett eventuellt statistikbehov skulle kunna lösas genom en betydligt mindre omfattande insamling av data, till exempel på den nivå som gällde fram till dess förmögenhetsskatten avskaffades år 2007, säger Hans Lindberg.
