Gå direkt till textinnehållet
Helena Giertta, chefredaktör och ansvarig utgivare Finansliv.Foto: Tor Johnsson

»Bankskatten borde skrotas«

Ledare Finanslivs chefredaktör Helena Giertta ser flera problem med den kommande bankskatten.

»Det här är den absolut sämsta skatten någonsin.«

Bankföreningens vd Hans Lindberg skrädde inte orden om bankskatten på DI:s bankdag. Han menar att den snedvrider marknaden och höjer risken i det finansiella systemet, snararare än minskar den.

De flesta i branschen verkar vara helt överens om det. Bankskatten är inte en riskskatt som den kallas utan ses som en straffskatt för att de stora bankerna tjänar för mycket pengar.

Det finns uppenbara problem med skatten. Den drabbar bara de stora bankerna, inte de stora företagen, inte de mindre kanske mer riskfyllda småbankerna. Om man vill ha en riskskatt borde den kanske snarare riktas mot de företag som ägnar sig åt riskfylld verksamhet som lockande konsumtionslån till personer som inte har råd. Eller åtminstone benämna saker för vad det är: Staten behöver pengar för att pandemibekämpningen blev dyr. Då kanske alla företag med mer än 1 500 miljarder i tillgångar skulle betala en extra skatt.

Finansmarknadsministern och tidigare finansministern numera (förmodligen, förhandlingar pågår fortfarande när Finansliv gick i tryck) statsministern har flera gånger sagt att bankerna har råd. Som om det vore ett argument för en orättvis och missriktad skatt. Nej, detta måste tillbaka till skrivbordet och göras om eller skrotas.
Bankföreningens vd är lika kritisk mot EU:s Basel 4-regelverk. Även den höjer riskerna för samhället och minskar tillväxten.

Enligt Bankföreningen och flera stater kan Basel 4 slå mot de mest kreditvärdiga bankerna och de ekonomiskt mest stabila länderna, trots att syftet är det motsatta. Det låter som att det behövs ett omtag även här. Annars kommer vi att drabbas av tuffa effekter när Basel 4 genomförs.

Cop Glasgow var förstås en besvikelse för oss som ville se fler och snabbare åtgärder för att begränsa klimatförändringen. Men visst finns det också mycket att glädjas åt. Världens länder står bakom att fossila bränslen är ett problem och mycket pengar ska avsättas för klimatåtgärder. Det mesta ska ske först om några år, men när samhället ställer om kommer det gå fort. Vem vill finansiera eller investera i verksamheter som enligt alla länder ska bort? Största oron är fortfarande Kinas utbyggnad av kolkraft. Pressen måste öka mot Kinas vårdslöshet med våra ändliga resurser.

Finansförbundets undersökning om trakasserier och hot mot bankanställda, visar att nästan hälften av dem med kundkontakt har blivit utsatta. Det är helt groteskt. Det kan också vara farligt. En del av de som hotar bankanställda gör det i penningtvättsyfte, särskilt utsatta är de anställda på växlingskontor, som Forex. Då kan det röra sig om kriminella personer, som vill tvinga banken att ta emot pengar. Annika Jansson på Forex berättar i vårt reportage om riktigt otäcka händelser. Hon vill se en nolltolerans, som betyder att arbetsgivaren i varje enskilt fall ska göra anmälan till Arbetsmiljöverket och/eller polisen. Det låter som ett mycket rimligt krav.

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord