Bankskatten införs trots ny budget
Aktuellt Trots att regeringens budget föll kommer den omdiskuterade bankskatten ändå att införas, med vissa ändringar. Den finns nämligen med även i M/KD/SD-budgeten. »Det var inte uppenbart när vi först fick regeringens proposition, och därför ändrade vi inte det i vår budget«, säger David Lång (SD).
Regeringens förslag om riskskatt för kreditinstitut, den så kallade bankskatten, har antagits av skatteutskottet. Detta trots att regeringens budget inte röstades igenom i riksdagen i november, utan det istället blev M/KD/SD-budgeten som antogs.
Bankskatten finns nämligen med även i oppositionens budget, eftersom den ingår i budgetramarna. Sverigedemokraterna anser att regeringen varit otydlig kring skatten i sin proposition.
Man kan verkligen ifrågasätta om det gått rätt till.
”I årets budgetproposition för 2022 nämns inte skatten alls, men de beräknade skatteintäkterna finns väl dolda i tabellerna, åter under namnet skatt på finanssektorn. Detta sammantaget har gjort det svårt – för att inte säga omöjligt – för oppositionen att följa med i vad budgetpropositionen faktiskt innehåller” skriver SD i ett särskilt yttrande.
– Bankskatten ingår i vår budget, men man kan verkligen ifrågasätta om det gått rätt till. Propositionen kom sent och EU-kommissionen uttalade sig sent, allt har gått väldigt annorlunda till, säger David Lång (SD), som sitter i skatteutskottet.
Eftersom skatten redan ingår i budgeten har SD valt att inte rösta emot lagförslaget, utan istället lägga ned sina röster.
– Har budgetramarna antagits så ska de inte brytas, säger David Lång.
Även Moderaterna har valt att lägga ned sina röster. Niklas Wykman, skattepolitisk talesperson för Moderaterna, är mycket kritisk till regeringens hantering av skatten.
– Regeringen har skött frågan under all kritik. Man har i flera år signalerat att man ska ha en sådan här skatt, men inte återkommit med någon utformning. Det är rent ut sagt bedrövligt.
Har ni missat att skatten fanns med i budgetramarna?
– Nej, vi har hela tiden haft det klart för oss. Men det finns två sidor av ett skattebeslut, det ena är ett förslag till förändringar i skatten i själva budgetpropositionen, och det andra är en intäktsprognos. Här saknas ett beslut i den första delen, men skatten är ändå med i intäktsprognosen. Vi ändrar inte intäktsprognos i vår budget, säger Niklas Wykman.
Socialdemokraterna håller inte med om att processen kring skatten varit otydlig.
– Den togs upp redan förrförra året i budgeten, som finansiering till försvaret. Vi har frågat både finansutskottets kansli och Finansdepartementet, och den finns med i budgeten, säger Jörgen Hellman (S), som sitter i skatteutskottet.
Men den har inte samma namn som då?
– Nej, den har ändrat namn. Men det är inte det stora, utan det är själva skatten och de ändringar som införts. Oppositionen använder den inkomsten själv i sin budget, det där är mer pennfäkteri.
Oavsett om bankskatten ingått i budgetramarna eller ej hade den antagligen röstats igenom i riksdagen ändå. Både Kristdemokraterna och Liberalerna är nämligen positiva till skatten.
– Vi har ju varit för en typ av riskskatt sen tidigare, och nu har vi sett till att den ska införas, säger Hampus Hagman, skattepolitisk talesperson för Kristdemokraterna.
Skatten antogs i skatteutskottet med vissa ändringar. Regeringen ska senast den 1 oktober 2022 komma med ett förslag som undantar Kommuninvest från riskskatten, och kompensera kommun- och regionsektorn för de ökade kostnaderna. Dessutom ska regeringen utreda möjligheten att ändra lagen så att den inte drabbar lokalt förankrad bankverksamhet.
Man har inte lyckats presentera några goda skäl för denna skatt.
Regeringen ska också noga följa om skatten snedvrider konkurrensen mellan svenska och utländska banker och ”på sikt försvårar möjligheterna att värna den finansiella stabiliteten”, och i så fall föreslå justeringar i lagen för att motverka sådana effekter.
– Man har tagit till sig en del av den massiva kritiken mot det här förslaget. Det är ju bra, men för vår del kvarstår ändå grundkritiken. Man har inte lyckats presentera några goda skäl för denna skatt, annat än att man vill ha in pengar till statskassan, säger Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius.
Finansförbundet ser en risk för att skatten kommer att leda till ytterligare nedskärningar bland bankpersonalen.
– Det är oroande. Vi vet redan nu att det finns många som upplever stress på arbetsplatsen, drar man ner ännu mer på antalet anställda kan man få svårt att upprätthålla alla de regelverk som finns i finansbranschen i dag, säger Ulrika Boëthius.
