Efter bankskatten – SEB utesluter inte neddragningar

SEB höjer listräntorna, det vill säga det utgångspris banken har för bolån, med 0,05 procentenheter. Bakgrunden är den omdiskuterade bankskatten, eller riskskatten för kreditinstitut som infördes vid årsskiftet vilket Finansliv tidigare har skrivit om.

SEB höjer också bolåneräntor med längre bindningstider till följd av stigande marknadsräntor, samt priser på vissa tjänster på privat och företagssidan, bland annat det så kallade baspaketet.

Det ökar trycket att jobba med effektiviseringar för att hantera kostnadsökningar. Då är personal en faktor i det

Att bankskatten införs kom inte som en överraskning, enligt SEB:s kommunikationschef Frank Hojem. Han anser att bankskatten är konkurrenssnedvridande.

– Den drabbar ett fåtal aktörer, inte minst oss som har en stor företagsutlåning. Vi konkurrerar med andra internationella företagsbanker. På den nordiska marknaden riskerar vi att tappa marknadsandelar, mandat och uppdrag, säger Frank Hojem.

Bankskatten berör nio banker och kreditinstitut och ska generera 5 miljarder kronor i skatteintäkter under 2022 och efter det 6 miljarder kronor per år. Bankskatten har motiverats av att banker i händelse av en kris kan riskera att rubba den finansiella stabiliteten. Frank Hojem anser att det resonemanget inte håller.

– Från början fanns det en tanke att fondera skatten till en eventuell ekonomisk kris, men en sådan koppling finns inte längre. Svenska banker är välkapitaliserade och det finns ett hårt regelverk från FI och europeiska finansmyndigheter kring kapitalkrav och likviditetskrav.

Genom att höja listpriserna flyttar ni över kostnadsökningen på kunderna, hur ser du på det?

– Så är det. Skatten slår indirekt på hushållen, vilket är precis vad vi sa inför att man skulle införa den. Vi har de här parametrarna, personal och andra kostnader, och där kommer vi att behöva fortsätta göra effektiviseringar framgent. Riskskatten ökar det behovet ännu mer.

Frank Hojem påpekar att bankskatten för SEB innebär en extra kostnad om 1,1 miljarder kronor 2022 och 1,3 miljarder kronor per år efter det.

– Det är klart att den kostnadsökningen måste vi hantera. Sen samtidigt är vi i ett läge där vi gärna vill fortsätta investera i verksamheten. Inte minst kopplat till att fortsätta digitaliseringen och vårt hållbarhetserbjudande. Vi planerar inte för några stora personalneddragningar, snarare tvärtom, men effektiviseringsarbetet pågår hela tiden.

Så det går inte utesluta personalneddragningar? 

– Det ökar trycket på de banker som påverkas att jobba med effektiviseringar för att hantera kostnadsökningar. Då är personal en faktor i det, säger Frank Hojem.

Enligt Anna-Karin Glimström, ordförande i Finansförbundet i SEB, finns det i dagsläget inga indikationer att personalstyrkan kommer att påverkas av bankskatten.

– Vi har inte fått några tecken på personalneddragningar, sen är vi förstås intresserade av frågan runt bankskatten och kommer att bevaka den noga, säger Anna-Karin Glimström.