Basel 3 – det gäller från 2020

Vad är Basel 3?

– Baselöverenskommelsen är en överenskommelse mellan myndigheter i 28 länder från hela världen. Sverige är ett av medlemsländerna i Baselkommittén och representeras av Riksbanken och Finansinspektionen. Kommittén har i sig ingen formell inverkan på länderna, det är inget lagstiftande organ. Men överenskommelsen innebär att medlemmarna förbinder sig att verka för att det kommittén beslutar om ska införas i deras respektive länder. Lagstiftarna i de olika länderna har i nästan samtliga fall valt att följa de här reglerna, så på så sätt har Baselkommittén i praktiken stort inflytande.

– Basel 3 kom till efter finanskrisen 2008–2009, på grund av de svagheter som man såg fanns i de globala finansiella regelverken. Kommittén har kommit överens om förbättringar av regelverken i flera steg. De första delarna av Basel 3 kom man överens om 2010, de har redan trätt i kraft, medan de sista beslutades det om förra året.

Vilka delar av regelverket är kvar att implementera?

– Stora delar är kvar, bland annat förändringar av hur man mäter kreditrisk, operativ risk och marknadsrisker. Sammanfattningsvis görs ett antal olika justeringar som innebär att bankerna ska mäta risker på ett bättre och mer försiktigt sätt. Det gäller särskilt marknadsrisker, där såg man efter finanskrisen att förlusterna kunde bli mycket högre än beräknat. Det återstår också att införa fler kvantitativa likviditetskrav, utöver de som redan har trätt i kraft.

Men redan nästa år implementeras nya delar av Basel 3 i EU. Vilka delar handlar det om?

– EU har beslutat om att införa det så kallade Bankpaketet, som träder i kraft nästa år. I Bankpaketet ingår en del egna regelförändringar som EU tagit initiativ till, samt en del av Basel 3-överenskommelsen. De största förändringarna som är en följd av Basel 3 är ytterligare krav på likviditet och krav på bruttosoliditet hos bankerna.

Nyligen släppte den europeiska bankmyndigheten (EBA) råd om hur nästa del av Basel 3 bör implementeras i EU. Vad är det för råd?

– Råden gäller inte Bankpaketet, utan nästa del av Basel 3 som planeras införas 2022. De delarna beslutade Baselkommittén om 2017 och 2018. Syftet med alla Baselöverenskommelser är bland annat att minska risken för skillnader i kapitalkrav mellan banker och länder så att bankerna kan konkurrera på lika villkor, genom att införa globala standarder.

– EBA har nu kommit med sina rekommendationer för hur EU-kommissionen bör utforma lagförslaget. Men viktiga detaljer återstår. Först när kommissionen har lagt ett förslag, som senare ska behandlas i EU-rådet, kommer vi se hur regelverket ska se ut.

Hur kommer de ökade kapitalkraven att påverka svenska banker?

– Finansinspektionen kommer att göra en analys av hur vi genomför kapitalkraven, så det kommer inte att bli en automatisk, mekanisk höjning för svenska banker. Sverige har dessutom redan infört en del nationella kapitalkrav utöver de internationella överenskommelserna, och det gör att vi nu har ett visst utrymme att anpassa genomförandet till svenska förhållanden.

Hur väl förberedda är de svenska bankerna?

– De svenska bankerna följer de här frågorna noga, de är väldigt pålästa kring reglerna. De delar av Basel 3 som införs nästa år, genom Bankpaketet, är kända av de svenska bankerna sedan länge. De reglerna har bankerna i stort sett redan anpassat sig till.