Gå direkt till textinnehållet
Foto: Jonas Eng

»Behovet av granskning kommer vara enormt«

Intervju Taxonomin kommer att bli det gemensamma språk för hållbara investeringar som finansbranschen saknar. Men den ställer stora krav på bankerna, enligt Karl-Oskar Olming, chef för hållbarhetsstrategi och -policy på SEB och medlem i EU:s plattform för hållbar finansiering.

Det har bara gått tre år sedan Karl-Oskar Olming började på SEB. Men under den korta tiden har det hänt väldigt mycket på hållbarhetsområdet i finansbranschen.

– Hållbarhet har gått från att vara något vid sidan av övrig verksamhet till att bli en kärnfråga. Det innebär mer resurser och mer strategiskt arbete, säger Karl-Oskar Olming.

Karl-Oskar Olming

Ålder: 46 år.

Bor: I Tyresö, Stockholm.

Familj: Fru och två barn.

Karriär i korthet: Ekonomexamen vid Handelshögskolan i Stockholm. International Labour Organization 2002-2009, Exportkreditnämnden 2009-2018, chef för hållbarhetsstrategi och -policy på SEB sedan 2018. Medlem i EU:s plattform för hållbar­ ­finansiering sedan 2020.

Det är just det strategiska arbetet som är hans ansvarsområde. Han jobbar med bankens olika policys för hållbarhet och system för att införliva dem i verksamheten. Det kan låta teoretiskt och diffust, särskilt jämfört med hans förra jobb på Exportkreditnämnden där hans team analyserade hållbarhet i enskilda affärer, som till exempel bygget av en ny pappers­massefabrik. Men i en bank – särskilt av SEB:s storlek – är det strategiska arbetet avgörande, enligt Karl-Oskar Olming.

– Det är så du når verklig förändring. Du kan inte hålla på att dutta här och där, utan det är först när system, styrning och regelefterlevnad fungerar som du kan få supertankern att börja vända sig.

Men Karl-Oskar Olming jobbar inte bara med SEB:s hållbarhetsarbete. Han är också medlem i EU:s plattform för hållbar finansiering, en expertgrupp som rådger EU-kommissionen i dess arbete med regelverk inom området. Gruppen tar fram underlag och rapporter åt kommissionen, och just nu handlar det nästan uteslutande om taxonomin.

Foto: Jonas Eng

Efter långa och intensiva diskussioner antogs den första delen av EU:s taxonomi för hållbara investeringar i juni år. Om allt går som planerat träder regelverket i kraft den 1 januari 2022.

Denna första del av taxonomin gäller vilka ekonomiska aktiviteter som klassas som hållbara ur ett klimatperspektiv, det vill säga vilka gränsvärden som aktiviteterna måste hållas inom för att nå Parisavtalets mål om max 1,5 graders global uppvärmning, eller vilka åtgärder som måste vidtas för att anpassa aktiviteterna till klimatförändringarna.

Nu arbetar EU-plattformen med att ta fram underlag till kommissionens arbete med taxonomin för de återstående fyra miljömålen: biologisk mångfald, vatten och marina resurser, cirkulär ekonomi samt förebyggande av utsläpp.

Dessutom har plattformen fått i uppdrag att ta fram förslag för en social taxonomi, samt en taxonomi för ekonomiska aktiviteter som är skadliga för miljö och klimat samt för de aktiviteter som inte har någon signifikant påverkan – varken positiv eller negativ.

Den del av taxonomin som träder i kraft nästa år definierar alltså bara vad som är hållbart, utifrån olika kriterier i olika verksamheter, och det är endast dessa aktiviteter som bolagen måste rapportera om.

– Säg att ett bolag har fem procent av omsättningen som uppfyller kraven för att vara hållbara, då behöver man inte rapportera kring de resterande 95 procenten. Så det finns ett stort utrymme för risk. Det här får också många att missförstå taxonomin som att allt som inte definierats som hållbart kommer klassas som ohållbart, men så är det inte.

Det är de skadliga aktiviteterna och hur bolagen ska rapportera kring dessa, samt hur omställningen från dem ska gå till, som Karl-Oskar Olming och hans undergrupp i plattformen arbetar med.

Att ta fram den delen av taxonomin är viktigt, anser Karl-Oskar Olming, inte minst för finansbranschen.

– För att det finansiella systemet ska förstå vad man ska investera i måste man veta både vad som är hållbart, vad som är skadligt och däremellan, och vilken omställning företagen har framför sig.

Foto: Jonas Eng

Vad får då taxonomin för effekt på finansbranschen?

Redan nu syns ett snabbt växande utbud av hållbara finansiella produkter, bland annat gröna obligationer, hållbara fonder och gröna bolån. Men definitionen av vad som är hållbart varierar kraftigt, vilket gör det svårt för kunder att jämföra produkterna. Det ska taxonomin ändra på.

– Taxonomin är ett gemensamt språk, investerare kan prata både med varandra och med bolagen om samma sak.

Ett exempel är Sustainable Financial Disclosure Regulation (SFDR), ett EU-regelverk som började införas i våras, som anger vad som krävs för att en fond ska klassas som hållbar. SFDR utgår ifrån den gröna taxonomin.

– Plötsligt blir allt mer jämförbart, man kan se att den här fonden är 15 procent i linje med taxonomin, medan en annan bara 10.

 

Än så länge kan fonderna dock bara bygga på en uppskattning, eftersom bolagen inte har börjat rapportera kring taxonomin än. Karl-Oskar Olming tror därför att det kommer dröja ett par år innan vi får se stora effekter på finansmarknaden.

– Taxonomin kommer inte slå riktigt hårt förrän 2023 och 2024, för det är då bolagen rapporterar och finansbranschen kommer att kunna utvärdera dem.

Och det är först när taxonomin för skadliga aktiviteter samt aktiviteter utan signifikant påverkan införs som »hela ekonomin« kommer att omfattas. Inte förrän då kommer finansbranschen att kunna jämföra alla olika typer av bolag och dess verksamheter ur ett hållbarhetsperspektiv.

Dock inte samtliga bolag – det finns en storleksgräns. När den gröna taxonomin nu träder i kraft kommer endast företag av allmänt intresse med minst 500 anställda att omfattas. När det nya CSRD-direktivet (Corporate Sustainability Reporting Directive) införs 2023 inkluderas även mindre noterade bolag, men inte ­onoterade små och medelstora bolag.

CSRD-direktivet

Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) är ett direktiv för hållbarhetsrapportering inom EU som träder i kraft 2023. Det ersätter det nuvarande NFRD-direktivet (Non-Financial Reporting Directive), och kommer att innebära att fler bolag måste hållbarhetsrapportera och även inkludera taxonomin i sin rapportering.

– Det är en diskussion som pågår, är det bra eller dåligt? De mindre bolagen slipper rapportera, men de kanske också missar grön finansiering för att de inte kan klassas som hållbara, säger Karl-Oskar Olming.

Några som inte kommer att slippa rapportering är däremot bankerna. För även om taxonomin ger finansbranschen ökade möjligheter att erbjuda och jämföra hållbara produkter så ställer den också stora krav.

– Vi banker ska rapportera något som heter green asset ratio. Lite förenklat ska vi rapportera hur stor andel av vår balansräkning som är i linje med taxonomin. Införs en taxonomi för skadliga aktiviteter kan man tänka sig att bankerna måste rapportera även kring detta, säger Karl-Oskar Olming.

Som Finansliv tidigare har skrivit om har regelbördan i finansbranschen blivit allt tyngre sedan finanskrisen 2008/2009. Nu ska branschen anpassa sig efter ytterligare ett regelverk. Dessutom måste själva beräkningsmodellerna för riskbedömningar göras om, eftersom dessa inte har omfattat hållbarhetsrisker tidigare.

– Finansavdelningarna kommer behöva aggregera helt nya typer av data i sina system. De matematiska modellerna är baserade på kreditrating och risken för konkurs, och historisk data då klimatomställning inte fanns med. Så man måste hitta nya sätt att göra det på.

EU:s plattform för hållbar finansiering

EU:s plattform för hållbar finansiering rådger EU-kommissionen i dess arbete med regelverk för hållbar finansiering, främst taxonomin. Plattformen har 57 medlemmar och 11 observatörer från olika bransch- och intresseorganisationer, myndigheter, den akademiska världen och forskningen, samt ett antal större företag. Två kommersiella banker finns representerade i plattformen: BNP Paribas och SEB. Samtliga medlemmar har ett mandat på två år, som kan förlängas.

Det kommer att påverka såväl risk- och kreditavdelningarna som kundansvariga och senare också compliance, som måste följa upp de nya regelverken.

– Det kommer att vara en bra tid för alla som jobbar med revision. Kravet på rapportering och behovet av granskning kommer att vara enormt, säger Karl-Oskar Olming.

Rapporteringsbördan är en risk med taxonomin, anser han. Ett regelverk som går ner på detaljnivå för olika ekonomiska aktiviteter kan bli svårhanterlig.

– Du har redan sex miljömål och dessutom kommer en social taxonomi, och inom varje mål finns olika nivåer. Det är innebär en ny komplexitet, och det kan bli ett sänke.

Det gäller att hitta ett effektivt sätt att rapportera och granska. EU ser nu över möjligheten samla all data på samma ställe och göra den maskinläsbar.

– Men bara att producera den datan i stora företag med många olika aktiviteter i flera länder kommer vara mycket komplext.

Hur omfattande arbetet med taxonomin blir för bankerna beror också på hur långt de har kommit i sitt hållbarhetsarbete och sin digitalisering. Det varierar kraftigt mellan de europeiska bankerna, enligt Karl-Oskar Olming.

– Norden, Nederländerna och Frankrike är de marknader som jag generellt upplever har kommit långt i Europa. Men variationen är stor och de flesta banker satsar nu på att utveckla sina arbetssätt. De nordiska storbankerna är i det stadiet att man tar fram målsättningar för kreditportföljen och bygger upp riktlinjer kring hållbarhet.

Det finns i dag ett antal olika organisationer och initiativ som mäter och jämför bankernas hållbarhetsarbete. Ett sådant är Fair Finance Guide, som Finansliv regelbundet har skrivit om. Fair Finance Guide granskar bankernas riktlinjer kring hållbarhet och hur väl de följs. SEB hamnade sist av storbankerna i den senaste granskningen.

– Det stämmer. Vi var tidiga med att ta fram policys, men sen har vi inte uppdaterat dem på ett tag. Det håller vi på med nu. Vi släppte en ny fossilpolicy i våras och en ny gruvpolicy efter sommaren, och nu ligger det ett antal policys som kommer att komma ut på rad här under hösten och vintern, säger Karl-Oskar Olming.

Men för att göra skillnad måste de nya riktlinjerna också bli en del av bankens verksamhet. Här återkommer Karl-Oskar Olming till vikten av system och uppföljning.

– Om man inte har system som granskar att detta verkligen händer, då blir policys lätt »lame ducks«. De måste integreras i systemen, och det har vi jobbat mycket med den senaste tiden. Vi jobbar också med att sätta mål för hur vår kreditportfölj ska utvecklas ur ett hållbarhetsperspektiv, vilket inte alltid täcks av policys.

Samtidigt arbetar han vidare i EU-plattformen. Ett förslag på ramverk kring den utvidgade taxonomin gick ut på remissrunda i somras, och nu jobbar Karl-Oskar Olming och hans grupp med att slutföra rapporten. Den kommer att vara klar att skickas till EU-kommissionen strax efter årsskiftet. Därefter ska kommissionen göra sin egen rapport utifrån förslaget med eventuella förändringar.

– Sen kan man tänka sig att vi i plattformen får i uppdrag att skapa det konkreta verktyget, säger Karl-Oskar Olming.

Det kan låta som att ett färdigt regelverk ligger långt bort i tiden, men mycket av klassificeringen är redan klar i och med taxonomin för hållbara aktiviteter.

– I den gröna taxonomin finns redan en definition för vad du måste hålla dig inom gällande de övriga fem miljömålen för att inte göra signifikant skada. Det jag ägnar mest fokus åt är hur just omställningsbeskrivningen ska göras så att den fungerar ur ett finansiellt perspektiv. Där hämtar jag erfarenhet från SEB.

SEB är en av endast två kommersiella banker som finns representerade i EU-plattformen. Den andra är franska BNP Paribas. Samtliga medlemmar har mandat på två år i taget. Karl-Oskar Olming har nu suttit i ett år, och har alltså ett kvar. Tidigare fanns en teknisk expertgrupp som hjälpte EU-kommissionen att ta fram regelverket för den gröna taxonomin. Även där var SEB representerade, då av dåvarande hållbarhetschefen Marie Baumgarts.

– Nu har man i stället skapat den här EU-plattformen, för att man vill kommunicera att arbetet är mer institutionaliserat och inte ett enskilt projekt. Den rådgivande plattformen kommer finnas kvar, och hjälpa EU-kommissionen att utveckla de finansiella regelverken framöver, säger Karl-Oskar Olming.

Samtliga medlemmar i plattformen har ett heldagsmöte per månad, medan de olika undergrupperna ses oftare. I snitt blir det cirka en gång per vecka, enligt Karl-Oskar Olming. Fysiskt har de dock aldrig träffats. Eftersom plattformen skapades för ett år sedan – mitt i pandemin – har alla möten hållits digitalt.

Ett förslag på taxonomi för övriga miljömål väntas komma under första halvan av 2022, och kan i så fall träda i kraft 2023. Den utvidgade taxonomin för skadliga aktiviteter kommer att dröja längre.

– Det kommer att gå i faser. De delar som inte kräver ändrad lagstiftning kan gå ganska fort. Andra delar kräver att taxonomiförordningen skrivs om, och det tar tid. I bästa fall har vi en ny förordning runt 2024, tror jag. Men allt har gått snabbare än vi trott, så vi får se.

Det har gått väldigt fort och det kan såklart finnas barnsjukdomar i ett nytt ramverk, till exempel att man refererar till direktiv som används olika i olika länder.

Taxonomin har redan fått mycket kritik, både för att vara för hård och för försiktig. Det ser Karl-Oskar Olming som ett tecken på att man ligger på ungefär rätt nivå. Men han är öppen för att det kan finnas delar av regelverket som behöver förändras.

– Det har gått väldigt fort och det kan såklart finnas barnsjukdomar i ett nytt ramverk, till exempel att man refererar till direktiv som används olika i olika länder. Jag tror att det finns en allmän ödmjukhet kring att taxonomin går att utveckla vidare. Men grunden är jätteviktig, att vi kan enas om vad som är hållbart ur ett vetenskapligt perspektiv. Annars vet inte kapitalet vart det ska ta vägen.