
Betalningsutredningen säger nej till e-kronan
Betalningsutredningens särskilda utredare Anna Kinberg Batra ger tummen ned till riksdagen att gå vidare med en statlig e-krona.
I slutet av förra veckan kom betalningsutredningens betänkande om statens roll på betalmarknaden och om e-kronans framtid. Ansvarig för utredningen är landshövdingen och den tidigare moderata partiledaren Anna Kinberg Batra. Hon drar bland annat slutsatsen att riksdagen bör avvakta med att införa en e-krona.
»Utredningen ser i dag inte tillräckligt starka samhällsbehov av att Riksbanken ger ut en så kallad e-krona«, skriver Anna Kinberg Batra i rapporten men utesluter samtidigt inte att det kan bli aktuellt att införa en e-krona i framtiden.
Betalningsutredningen har pågått sedan 2020 med uppdraget att titta närmare på statens roll på betalmarknaden. En bärande del i arbetet har varit att undersöka behovet av att lansera en e-krona, en så kallad CBDC, i takt med att användningen av kontanter minskat snabbt i samhället.
Utredningen pekar bland annat på att en e-krona kan göra betalmarknaden mer effektiv och inkluderande och konkurrenskraftig, samt att den kan bidra till att öka samhällets beredskap. Parallellt slår utredningen fast att det finns andra verktyg, kopplat till reglering och tillsyn, som kan uppnå samma mål.
Ytterligare ett skäl att avvakta är att EU nu närmat sig att införa en digital e-euro, där lagförslag väntas senare i år.
»Detta väcker frågan om en digital euro på längre sikt kan innebära att euron används för betalningar i Sverige i större omfattning. En sådan utveckling skulle kunna göra penningpolitiken mindre effektiv och försvåra arbetet med finansiell stabilitet«, står det i rapporten.
Betalningsutredningen föreslår att Riksbanken fortsätter att utvärdera förutsättningarna för e-kronan, och att myndigheten redogör sina slutsatser för riksdagen under nästa år. Det är i slutändan riksdagen som avgör om Riksbanken ska gå vidare med att införa en e-krona.