Anna Kinberg Batra: Svenskarna är inte redo att slopa kontanterna

Svenskarna håller hårt i kontanterna. Det sa Anna Kinberg Batra, särskild utredare i den statliga Betalningsutredningen, i ett seminarium på Finansförbundets kongress under torsdagen om framtidens betalningsmarknad, e-kronan och hur det påverkar finansbranschen.

– Det finns en kontantparadox i samhället. Vi ser att vardagen för de flesta är digital där man sällan går till bankkontor, men vi ser också en absolut majoritet som inte vill leva utan kontanterna, de kan inte tänka sig att avskaffa dem över huvud taget, sa hon under seminariet.

Utredningen som startade december 2020 ska se över statens roll på betalningsmarknaden och ta ställning till hur rollen bör se ut i framtiden. Resultatet av utredningen läggs fram i mars 2023.

Hon gick inte in på detaljer kring e-kronan, men tryckte på att slutmålet för utredningen är att säkerställa att alla ska kunna göra betalningar säkert och effektivt.

– Det här handlar inte om att döma den ena eller andra formen av kronor, utan det viktiga är att betalmarknaden är säker och effektiv och att alla ska kunna använda den. Det är helt oacceptabelt att en miljon vuxna i Sverige inte kan göra det i dag i den digitala världen, sa hon.

Vi har varit naiva digitalt. Staten ska genom FI ha större grepp om Swish.

Anna Kinberg Batra efterfrågade i sitt anförande en statlig e-legitimation. Hon påpekade att Sverige är ett världens mest digitaliserade länder med en hög användning av mobilt bank-id, men att landet samtidigt är ett av få EU-länder som saknar id på den högsta säkerhetsnivån, nivå 4.

En statlig e-legitimation skulle vara särskilt riktad till de som har svårt att få ett bankkonto, enligt Anna Kinberg Batra. I utredningens senaste rapport om tillgång till betalkonto slås bland annat fast att nästan alla personer som har haft problem att öppna konto kommer från EU eller övriga världen. Problemet handlar i regel om att banker krävt ett svenskt personnummer.

Anna Kinberg Batra efterlyste även att Finansinspektionen får tillsyn över Swish.

– Vi har varit naiva digitalt. Staten ska genom FI ha större grepp om Swish. Jag vet att Swish inte är en bank samtidigt som Swish hanterar 800 miljoner transaktioner per år. Då tror jag det dags att skärpa tillsynen, sa hon.

I den efterföljande panelen deltog även Hans Lindberg, vd på Bankföreningen, Niklas Arvidsson, forskare på KTH och Mithra Sundberg som är chef för e-kroneenheten på Riksbanken.

Panelen var enig om både förslaget om en statlig e-legitimation och skärpt tillsyn för Swish. Enligt Hans Lindberg på Bankföreningen riskerar dock en statlig e-legitimation att dra ut på tiden.

– Jag tycker det är jättebra med en statlig e-legitimation. Samtidigt är det inget staten kommer att kunna åstadkomma snart. Jag skulle tro på fem års sikt, om man har tur, sa han.

Mithra Sundberg från Riksbanken pekade på paradoxen med minskad kontantanvändning, samtidigt som det finns efterfrågan att kontanter ska finnas kvar.

– Här kommer e-kronan in. Jag tror det är bra om staten har närvaro på betalmarknaden. Det skapar robusthet att det finns ett alternativ till bankerna samtidigt som det minskar beroendet av de internationella kortföretag som vi är helt beroende av i dag.

Hans Lindberg tryckte på vikten av att grundligt utreda behovet av en e-krona. Om en e-krona vore positivt för finansbranschen beror på konstruktionen, anser han.

Om e-euron blir lagligt betalningsmedel så kan vi inte stå utanför med vårt eurobeslut.

– Om det blir en kontobaserad e-krona så går Riksbanken in i konkurrens med bankerna. Då blir det mindre inlåning och då kan inte bankerna låna ut lika mycket. Vad är det som Riksbanken ska göra med den inlåningen, frågade han.

Även Niklas Arvidsson ställer sig positiv till e-kronan. Han pekade på att Riksbanken i över hundra år haft monopol på pengar och att det nu är dags även i den digitala världen.

– Det vore inte bara ett substitut till bankkonto och betalningar, utan även till kryptovalutor som i stor utsträckning är oreglerade.

Som svar till Hans Lindberg pekade Mithra Sundberg på att utgångspunkten för formen av e-kronan är betalningar, inte inlåning.

– Riksbanken har i uppdrag att värna ett säkert betalningsväsende. Vi skulle inte vilja skapa oreda på betalmarknaden.

Vidare påpekade hon att många länder nu tittar på att införa en digital statsvaluta, inte minst bland utvecklingsländer, vilket Finansliv tidigare skrivit om. Även i väst undersöks nu möjligheterna. Nästa höst kommer ECB att fatta beslut om man ska gå vidare med en digital euro.

Enligt Anna Kinberg Batra skulle en e-euro sätta tryck på Sverige att återigen överväga att ingå i valutasamarbetet.

– Om en e-euro kommer så påverkar det oss, och påminner lagstiftaren att vi inte är en isolerad ö. Vi kan ha vilka tankar vi vill om att stanna utanför euron, men om all handel sker i en e-euro och den blir lagligt betalningsmedel så kan vi inte stå utanför med vårt eurobeslut, men de facto påverkas ändå.

– Vi vrider och vänder på detta noga i utredningen. Vi har kontakt med Riksbanken och med andra länder hur det funkar där, sa Anna Kinberg Batra.