»E-kronan kommer öka konkurrensen om betalningarna«

Makroläget det senaste året har inte undgått någon med stigande räntor, inflation och fallande börser. För fintechbolag har utvecklingen inneburit ett abrupt skifte från tillväxt till lönsamhet med kraftiga värderingsras och minskad personal för att kapa kostnader.

Enligt Claire Ingram Bogousz, docent på Uppsala universitet och fintechforskare, kan den sura utvecklingen i sektorn snabba på arbetet med den statliga e-kronan.

– Riksbanken har kommit långt med sina utredningar och tester av betaversionen. Det är något vi kommer se mer av som påverkar marknaden de närmaste åren, det kommer förändra landskapet en hel del för fintechbolagen, säger hon till Finansliv.

Hon påpekar att många fintechbolag hittills har byggt sina appar på bankernas API:er (protokoll som gör det lättare för olika program att prata med varandra, reds. anm.). En statlig e-krona skulle däremot kunna leda till att företagen utvecklar sina tjänster både ovanpå Riksbankens och bankernas API:er. Vilken effekt det i slutändan får beror på hur slutversionen av e-kronan ser ut, menar Claire Ingram Bogousz.

– Riksbanken har varit tydliga med att man inte vill konkurrera med storbankerna. Samtidigt säger de att detta ska vara en alternativ betallösning. Så rent krasst kommer det att bli ett alternativ till Visa och Mastercard. Det är svårt att bygga ett alternativ betallösning och samtidigt inte förändra landskapet och konkurrensen.

Hur framtidens betalmarknad i Sverige kommer att se ut är dock än så länge oklart. Senare i mars väntas den statliga betalningsutredningen, som leds av Anna Kinberg Batra, presentera slutsatserna om statens roll på betalmarknaden och om e-kronans framtid.

Parallellt pågår en kapplöpning mellan centralbankerna att utveckla egna digitala statsvalutor. E-valutorna har dock fått en del kritik, bland annat kring riskerna för ökad statlig kontroll och censur. 

Claire Ingram Bogousz hoppas dock att det blir en e-krona. Ett skäl till det handlar om det nuvarande systemet som är privatägt, där Visa och Mastercard står för den underliggande infrastrukturen för betalningar som bankerna sedan använder.

– Det kan vara bra att ha ett statligt alternativ, inte som ersätter de privata aktörerna, men som fungerar som ett komplement. Låt säga att Visa skulle ligga nere, då har man ändå ett lokalt alternativ för att göra betalningar. Det ger fler val för konsumenter, men också för bolagen.

Det andra skälet handlar om Riksbankens möjligheter att bedriva penningpolitik. Det är viktigt, anser hon, att Riksbanken direkt ska kunna påverka det finansiella systemet, inte bara genom att uppmuntra bankerna att låna ut mer pengar genom att ändra ränteläget.

– Den möjligheten försvinner om de inte har någon direkt påverkan på kontantflödet. Det kommer vara en bra sak tror jag.

Den senaste tiden har även det traditionella banksystemet hamnat under press. Tidigare i veckan  kollapsade bland annat riskkapitalbanken Silicon Valley Bank i USA samtidigt som raset fortsatte på börsen för krisande Credit Suisse efter att största ägaren Saudi National Bank sagt nej till att ge ytterligare ekonomiskt stöd vilket senare fick landets centralbank att garantera ett lån om 50 miljarder schweizerfranc, motsvarande 560 miljarder kronor, till banken. Att centralbanken lånar pengar direkt till Credit Suisse är en win-win, menar Claire Ingram Bogusz.

– Banken räddas och systemiska risker minskas, samtidigt som det bara är ett lån och inte skattepengar. Men för att kunna låna ut pengar behöver centralbanken fortfarande ha kontroll över pengaflödet, vilket blir genom en e-krona i ett kontantlöst samhälle, säger hon.