
Därför öppnar de bankfack när bankerna lägger ned
De senaste åren har bankfacken försvunnit i allt snabbare takt. Tre av fyra storbanker har slutat att erbjuda kunder nya bankfack eller lagt ned valven helt. Samtidigt har utvecklingen banat väg för nya aktörer. »Vi tycker att efterfrågan är hög, det finns definitivt ett utrymme för oss«, säger Klas Blomqvist, medgrundare på Svensk Värdeförvaring.
Bankfack har varit något av en döende marknad det senaste decenniet. Efterfrågan har minskat i takt med digitaliseringen och på flera banker har nu de klassiska bankfacken försvunnit helt. Bland storbankerna har tre av fyra storbanker; Swedbank, Nordea och SEB; antingen slutat att erbjuda kunder nya bankfack eller stängt bankvalven.
Klas Blomqvist drar däremot en annan slutsats. Tvärtom bankernas bedömning menar han att efterfrågan på förvaring av fysiska värdehandlingar är hög.
– Det har funnits väldigt många bankfack framför allt i storstäderna men även ute i landet. Men nu har bankfacken avvecklats i snabb takt, där utbudet kommit ned snabbare än efterfrågan. Vi tycker att efterfrågan är hög, det finns definitivt ett utrymme för oss, säger han till Finansliv.
Klas Blomqvist är tillsammans med Hampus Nordström grundare av bolaget Svensk Värdeförvaring. Företaget startade under pandemin och beskriver sig som den enda fristående aktören i Sverige. Sedan starten har bolaget en anläggning i Stockholm och sedan i maj även i Göteborg, efter att ha tagit över ett tidigare bankvalv från Nordea.
Enligt Klas Blomqvist bygger affären på en kombination av att ta över gamla bankfack som lagts ned och att investera i nya.
– Inledningsvis var planen att ta över mycket mer från bankerna. Sedan är många av bankfacken alldeles för gamla och funkar inte med uppdaterad teknik, så vi har inte kunnat använda så många gamla fack som vi hade önskat.
Klas Blomqvist vill inte gå in på detaljer hur många kunder bolaget har, men säger att »det varit mycket att göra«. Samtidigt är bolaget ingen konkurrent till bankerna, menar han.
– Bankerna är en viktig kanal för oss där de kan hänvisa sina kunder hit, samtidigt som vi kan hjälpa till att avveckla deras befintliga bankfack, så på så sätt ser vi dem mer som partners.
Till hösten är tanken att öppna ytterligare ett bankvalv i Malmö, men planerna är ännu i tidigt skede. Bolaget har även börjat titta på att öppna bankfack i Oslo och i Köpenhamn.
– Vi växer organiskt, så det tar lite tid. Sedan behöver vi hitta rätt typ av lokal, det är den stora utmaningen för oss. Men så snart vi har hittat rätt lokal som stämmer in på säkerhet och tillgänglighet vill vi komma igång i Malmö.
Hur ser du på riskerna? Om bankfacken i allt högre grad samlas till ett färre antal anläggningar ställer det väl högre krav på aktörerna bakom?
– Det är höga krav från försäkringsbolag och olika samarbetspartners på säkerhetsområdet. Det är säkerhetsklassade bankvalv och som är uppgraderade med den senaste teknologin. Sedan gör vi ytterligare säkerhets- och bakgrundkontroller av potentiella kunder och nekar de som exempelvis har kriminell belastning eller som hamnat hos Kronofogden.
Är det dyrt att bedriva en bankfacksaffär, givet säkerheten?
– Det är kanske lite dyrare än man tror. Vi investerar mycket i anläggningarna, så även om vi tar över ett gammalt bankvalv så kräver det stora investeringar för att anpassa det med en ny säkerhetsnivå än tidigare. Sedan är det höga löpande kostnader kopplade till säkerhetssystem, säkerhetsbemanning och bemanning generellt.
När räknar ni med att nå lönsamhet?
– Det beror på vår expansionstakt och för varje ny anläggning man öppnar så kräver det en viss tid för att få upp beläggningen för att nå break even, så det är svårt att säga. Men klart inom ett par år räknar vi med att göra svarta siffror.









