»Vi har känt oss starka«
Foto: Tor Johnsson

»Vi har känt oss starka«

Den lokala anknytningen, personligt bemötande och enkelhet är viktiga pusselbitar för att bygga det lokala bankkontoret. Men för Handelsbanken Lima har dessutom språket extra stor betydelse.

Granskog varvat med åkermark virvlar förbi längs vägen. Finansliv befinner sig i Dalarna på väg mot Sälen, men vi styr inte mot pisten. Slutdestinationen är det lilla samhället Lima, drygt en mil före Kläppen som är det första stoppet in i fjällvärlden. Det är inte svårt att hitta rätt. Den charmiga bankskylten i retrostil som pryder tegelfasaden syns på långt avstånd.

Handelsbanken Lima hör till ett av de mindre bankkontoren i landet. De som driver kontoret är Camilla Enqvist, kontorschef, Sofie Stafås, affärsrådgivare skog och lantbruk, och Anne-Christine Renhall, rådgivare. Alla tre är lokalt rotade. Camilla Enqvist bor i Transtrand någon mil norrut i höjd med Vasaloppsstarten och Sofie Stafås och Anne-Christine Renhall är bosatta i Lima.

– Handelsbanken har funnits länge på orten, säger Camilla Enqvist samtidigt som hon håller upp en gammal kontobok daterad 1921.

Från ingången finns en kombinerad lounge och kundyta med ett gammalt bankvalv längre in som ramas in av en blå valvdörr i massiv metall. Bredvid ligger kontorschefens rum och bakom råd­givarnas skrivbord ett nyrenoverat kök. Det är litet, men mysigt.

– Större än så här är det inte, men vi har rätt nyligen bytt inredning och det nya köket har blivit ett lyft. Vi är jättenöjda och tycker själva att vi har väldigt fina lokaler, säger hon samtidigt som hon visar runt.

De flesta av kunderna bor på orten och är allt från privatpersoner och egna firmor till mindre och större företag. Bolag inom entreprenad, bygg, skog- och lantbruk dominerar, men även fastig­hetsbolag och bostadsrättsföreningar uppe i fjällområdet finns med. Camilla Enqvist anser att kontoret har bra mandat att fatta egna kredit­beslut, men påpekar att det samtidigt är skönt att ha den stora organisationen i ryggen.

– Det gör att vi också vågar ta in lite större affärer, säger hon.

Anne-Christine Renhall, rådgivare, Camilla Enqvist, kontorschef och Sofie Stafås, affärsrådgivare skog och lantbruk.
Foto: Tor Johnsson.

Hur en arbetsdag ser ut på kontoret styrs till stor del av vilka ärenden som kommer in. Det kan vara allt från att göra ett lån till att nästa timme hantera en placerakund. Däremot brukar morgonrutinen vara sig lik.

– När man låser upp på morgonen står alltid de första kunderna och väntar utanför. Oftast är det de lite äldre pensionärerna som vill ta ut kontanter, säger Sofie Stafås.

Det är ett erfaret gäng. Camilla Enqvist har jobbat i bank »så länge hon kan minnas«, men de senaste 10 åren inom Handelsbanken. Sofie Stafås har jobbat i på kontoret i 12 år och Anne-Christine Renhall har varit på plats sedan 2012. Alla tre är överens om att mycket i jobbet har förändrats med åren.

– Tidigare var man mer av en ordermottagare. Nu ska du vara mer proaktiv och kontakta kunder. Sedan finns kontanthantering knappt kvar längre. Vi har fortfarande kvar den tjänsten här, men det är inte alls som då, säger Sofie Stafås.

Enligt Anne-Christine Renhall har jobbet också blivit stressigare. Det finns numera en förväntan att man ska kunna hjälpa till, oavsett ärende.

Man ska vara mångsidig och kunna ta emot alla kunder, oavsett om det är det lilla företaget eller en privatperson.

– Man ska vara mångsidig och kunna ta emot alla kunder, oavsett om det är det lilla företaget eller en privatperson. Det minskar ju sårbarheten om alla kan mer, säger hon.

De ökade regelkraven har också gjort att det blivit mer att göra. Vissa ärenden behöver exempelvis godkännas av två parter, vilket lätt kan bli ett problem för ett mindre kontor. Det var ju lättare förr, konstaterar Sofie Stafås.

– Sedan är vi ju tre och pratar hela tiden och hjälper varandra med regler så att man inte missar något, säger hon.

Camilla Enqvist fyller i.

– Det finns också stöd bakåt att få från organisationen. De hjälper oss och ser till att vi är uppdaterade med de senaste ändringarna. Men det är klart att det är mycket man ska sätta sig in i.

Digitaliseringen är ytterligare en aspekt. Det är ofta kunder hör av sig eller kommer in på kontoret för att få hjälp att komma igång med Swish eller mobilt bank-id.

– En del kunder behöver hjälp på en väldigt grundläggande nivå. Vi har blivit lite mer lik en IT-support på så sätt. Vi lägger mycket tid på att utbilda och guida kunderna så att de ska klara det här själva sen. Det är det nya kassa­ärendet, säger Anne-Christine Renhall.

Handelsbanken i Lima, Dalarna.
Foto: Tor Johnsson.

Kontoret håller öppet alla vardagar med långöppet på torsdagar. För tre år sedan öppnade kontoret dessutom en mötesplats i Sälen som är öppet en gång i veckan. Kontoret såg bland annat en möjlighet att satsa när Nordea och Swedbank började dra ned på öppetiderna.

– Vi ville visa för marknaden i Sälen att vi finns. Handelsbanken har tidigare inte funnits i den norra delen, så det kom väldigt rätt i tiden och har fallit väl ut. Så innan beskedet kom från centralt håll att stänga ned kontor så har vi känt oss jättestarka, säger Camilla Enqvist.

Det var i mitten av september som Handelsbankens ledning lämnade beskedet att nära hälften av alla Handelsbankens kontor ska läggas ned. Det är ännu oklart vilka kontor som påverkas. Under den veckan var det många kunder som hörde av sig, säger Sofie Stafås.

– Nu har det lugnat sig lite, men det är klart att de är oroliga, säger hon.

– Det blir ju negativt för byn om kontoret försvinner. Det är inte bara viktigt för de som bor här, utan även för företagen. I förlängningen försvinner kanske andra saker som är beroende av att det finns ett lokalt kontor, säger Anne-Christine Renhall och fortsätter:

– Kunderna förstår nog inte hur det skulle vara att inte ha kontoret. Vi känner ju dem, så ofta kan vi ta ett snabbt beslut, och vi vet vilka kunder som kanske kräver lite mer.

Kontoret sticker ut med en hög kundnöjdhet i Handelsbankens interna mätningar, enligt Camilla Enqvist. Trion ser den lokala anknytningen, personligt bemötande och enkelhet som viktiga byggstenar för att lyckas lokalt.

– Jag tror det ligger mycket runt det personliga. Det är ändå person­kemin som tillför något, säger Sofie Stafås.

– De känner oss, det tror jag är avgörande. Det finns andra nätbanker som kanske har lägre priser, men de väljer ändå oss för att det är enkelt. De ringer hit, vi känner igen dem på rösten och kan hjälpa dem, säger, Anne-Christine Renhall.

Camilla Enqvist trycker också på språket. Runtom i Dalarna talas många olika lokala dialekter, varav Lima-mål är en av dem. Att kunderna kan göra sig förstådda tror Camilla Enqvist är en stor fördel för att bygga den lokala förankringen.

– En del kunder kan nästan ha svårt att uttrycka sig på vanlig svenska. Att då kunna ringa hit och få prata sitt Limamål, det måste vara väldigt skönt. Det gör nog att många känner sig trygga med oss och att det blir mer trovärdigt. De vet var de ringer och de kan prata sitt språk och vi förstår dem. Då har man kortat ned startsträckan för att bygga förtroende och kan börja göra affärer, säger Camilla Enqvist.

Foto: Tor Johnsson.

Lima är en litet samhälle och i tätorten bor runt 400 personer. De flesta kunder är bekanta, något som ibland gör att det kan vara svårt att hålla isär sin yrkesroll och det privata. På det sättet tror Camilla Enqvist det är en fördel för kontoret att hon inte har en direkt Lima-förankring.

– Är det någon kund man inte vill eller ska hantera för att det blir för nära, då kan vi styra om och fördela mellan varandra. Men visst, ibland kan man känna att det blir lite obekvämt när man inte alltid kan tillmötesgå kunden.

Sofie Stafås som bor i Lima pekar på att det är en del av vardagen som man måste klara att hantera.

– Så är det nog för många yrkesroller. Man kanske är granne med sin sjuksköterska och jag har hand om hennes bankaffärer, säger hon.

Även på kontoret i Lima syns effekterna av coronaviruset. Plexiglasskärmar har placerats vid varje bord, vid ingången står handspriten framme och utanför kontoret finns skyltade förhållningsregler. När de första restriktionerna infördes hade Sälenområdet länge bara något enstaka fall, vilket inledningsvis gjorde det svårt att ta larmet helt på allvar.

– Vi levde nog i vår egen lilla bubbla i början, för oss var det inte alls på det sättet, säger Anne-Christine Renhall.

Kunderna har nu blivit mer försiktiga med att komma in. Men det var ett tag många som hade svårt att hålla sig hemma, inte minst bland de äldre.

– När släktingarna inte längre fick hälsa på så åkte de till banken i stället. Att komma hit handlar mycket om det sociala och det var många som dök upp oftare än förut. De gjorde sig lite ärenden och ville till exempel kolla om pensionen hade kommit in, säger Anne-Christine Renhall.

Coronaviruset blev däremot snabbt kännbart på företagssidan. Vanligtvis besöker kontoret sina stora företagskunder två-tre gånger om året för lite större uppföljningsmöten, men efter att viruset bröt ut har kontakten varit betydligt tätare.

– Vi hade väldigt mycket dialog med företagen under våren, men samtidigt visste ingen riktigt hur det skulle slå. Vi har mycket företagskunder på fjället med besöksnäring, turism, hotell och restauranger som behövde stänga i förtid som drabbades ganska hårt, säger Camilla Enqvist.

– Det blev extra kännbart eftersom påsken uteblev. Det är då företagen får den sista bonusen för säsongen, säger Sofie Stafås.

Foto: Tor Johnsson

Kontoret har fått vissa signaler att företag valt att avvakta med nya projekt, men att läget som helhet har börjat normaliseras. Hur utvecklingen går hänger dock till stor del på Skistar.

– Vilka satsningar de gör och hur det går för dem blir ju i slutändan ganska avgörande för alla andra, säger Camilla Enqvist.

Sårbarheten som ett mindre kontor har, har också blivit extra kännbar under pandemin.

– Om vi blir sjuka så måste vi stänga kontoret och hänvisa kunderna till Malung. Även om grannkontoret kan hjälpa till om det krisar är det svårt med back up just nu på grund av säkerhetsregler.  Vi kan jobba hemifrån och hjälpa kunderna på telefon, men det inte är optimalt, säger Camilla Enqvist.

En annan fråga som ofta är en utmaning på landsbygden handlar om att hitta rätt kompetens, fortsätter Camilla Enqvist.

– Skulle någon av oss hoppa av tror jag inte att det skulle vara så lätt att ersätta, säger hon och pekar på att det numera krävs viss specialistkompetens som är svår att hitta i glesbygd.

Hur hanterar ni det, får man vara mer pragmatisk och lära upp en ny?

– Förut var det mer så. Då kunde man nästan börja från noll. Nu är det lite högre krav, man ska helst ha en högskoleutbildning och kanske Swedsec-utbildning, säger Sofie Stafås.

– Det blir en svårighet för landsbygden. Det är kanske inte så många högskoleutbildade som vill sätta sig här, de vill gärna göra en annan karriär först, säger Camilla Enqvist.

Fördelen här är att folk oftast blir kvar väldigt länge, tillägger Sofie Stafås.

– I Stockholm är det lättare att byta kontor, men här finns det ju inte så många kontor att hoppa mellan, säger hon.

Handelsbanken Lima har tidigare år varit med på Sälenmässan för att träffa företag och brukade även delta när Näringslivskontoret ordnade företagsfrukostar. Men just nu finns det inget så kallat »nätverk«, vilket annars kan vara en naturlig mötesplats att träffa kunder utanför bankkontoret. I stället hamnar ett större ansvar på att synas privat och att vara bankens ansikte utåt.

– Man blir sitt eget nätverk, säger Camilla Enqvist.

Där har föreningslivet blivit en viktig inkörsport. Anne-Christine Renhall är exempelvis engagerad i Limas Motorklubb och när Finansliv är på besök är det ungefär en vecka kvar till andra måndagen i oktober, det vill säga när den årliga älgjakten drar i gång. Den här tiden på året blir det nästan folktomt i samhället eftersom »i stort sett alla« deltar i jakten. Runt 300 älgar ska fällas i år och både Sofie och Anne-Christine har tagit ledigt för att vara med.

– Det är tradition med hela familjer som åker ut. Det handlar inte bara om jakten, utan om allt runtomkring med samvaron och gemenskapen. Det är lite heligt här, säger Anne-Christine Renhall.

publicerad
10 november 2020
Nytt nummer av #finansliv ute! Vi har intervjuat Emma Glennow på @marginalen_bank och vi skriver naturligtvis också om hur branschen och de anställda har det under coronakrisen. Foto: @ylvasundgren
Tyvärr måste vi ställa in Finansloppet 2020. Mer info på finansliv.se
Vi har intervjuat Åsa Nilsson Billme, mångfaldschef på @nordea_sverige Nu på finansliv.se Foto: Ylva Sundgren.
Vi vill jobba hemma! #finanslivs undersökning visar att en majoritet av bankanställda vill ha möjligheten att jobba på distans. Varför? Läs mer i årets första nummer! Foto: @donkadoo
Nu kommer ett nytt nummer av #finansliv Läs bl.a. om: ➖Robotarna på @marginalen_bank ➖Intervju med @johannakull ➖Besök på @nordea_sverige i Uppsala ➖Intervju med Sean George, hedgefondförvaltare Foto: @donkadoo
Följ @Finansliv på Instagram