Därför vill branschens 60-plussare inte gå i pension
Gunilla Hillerström-Claesson hade gärna fortsatt sitt jobb i kundtjänst på SEB, även efter 67, om hon fått.

Därför vill branschens 60-plussare inte gå i pension

Vi måste jobba till 75, sa Reinfeldt. Till 69, sa Pensionsåldersutredningen som vill ha en riktålder knuten till genomsnittlig livslängd för när vi ska pensionera oss. Snart är det fler i branschen som jobbar längre än till 67. Men ska det bli av tvång eller av lust?

Fler pensionerar sig efter 65

Fler privata tjänstemän har hittills i år valt att pensionera sig efter fyllda 65 år än före, framgår av statistik från Alecta över de som tillhör ITP. ITP omfattar privatanställda tjänstemän vars arbetsgivare har kollektivavtal, dock inte finansanställda.

  • Över hälften, eller 60 procent, väljer att pensionera sig vid 65 år. Det kan jämföras med 2009 då de flesta, över 83 procent, tog ut pensionen vid 65.
  • Hela 25 procent av de som nått 65 års ålder fortsätter jobba, att jämföra med 2009 då bara 6 procent gjorde det.
  • Knappt 15 procent väljer att ta ut sin tjänstepension före 65 års ålder. År 2009 tog drygt 10 procent ut pension före 65 års ålder.
  • I år valde totalt knappt 75 procent livslångt uttag av tjänstepensionen, den siffran kan jämföras med 2009 då knappt 80 procent gjorde det. Andelen som valde tidsbegränsat uttag ökar alltså.

Källa: Alecta

– Jag är lyckligt lottad som fått vara kvar så här länge. De flesta får inte frågan om de vill vara kvar efter 67. Fast jag hade gärna varit kvar ännu längre.
Det säger Gunilla Hillerström-Claesson som kommer att vara 67 och ett halvt när hon går i pension från SEB nu i december.
Hon tycker det är en förmån att få vara kvar i jobb, hon gillar människor och det sociala sammanhanget. I mars skulle det blivit tre år här på kontoret vid Sergels torg i Stockholm. Men i december är det slut. Beskedet om det extra halvåret, som är en tillfällig anställning, kom väldigt sent.
– Det behövs ju folk på kassasidan, vi är nästan aldrig fulltaliga där. Ledningen talar om att SEB ska ha service i världsklass för sina kunder, och ska man ha det krävs det anställda som ger den servicen, som vi har i SEB:s kassa, säger Gunilla Hillerström-Claesson som jobbat inom kundtjänst på kontor alla sina 40 år i SEB.


När hon blev 66 år
och 11 månader blev hon uppsagd från sin tjänst till sin 67-årsdag. Så agerar många arbetsgivare idag, med stöd av MBL. Möjligheten för en anställd att jobba kvar till 67 kom faktiskt redan 2003. Men vid utgången av den kalendermånad som arbetstagaren fyllt 67 år är det slut.
Längre än så har vi inte rätt att jobba. Än, vill säga. Om man inte kommer överens om annat förstås.
Det tycker Gunilla Hillerström-Claesson är synd.
– Vi som är lite äldre behövs för mixen på jobbet. Vi har rutin, arbetsgivaren känner oss och vet vad vi kan, som till exempel hur man ställer frågor i de gamla systemen, säger hon och hälsar glatt på var och varannan person som är på väg hem och passerar huvudkontorets entré där vi tar vår pratstund.


Som alla vet
ökar vår livslängd dramatiskt, mycket mer än vad som var tänkt när dagens allmänna pensionssystem sjösattes 1999. När den breda riksdagsmajoriteten 1994 beslutade ersätta folkpension och ATP med ett statsfinansiellt stabilt och rättvist pensionssystem, där all arbetad tid räknas, kalkylerade man med en ökad livslängd med 1 år de 20 kommande åren. Facit blev 2,4 år.
Ett annat sätt att uttrycka det är att livslängden nu ökar med 4,4 dagar per månad. Eller med ett år vart sjunde år.
– Medelåldern idag ligger på 82 till 84 år, och man räknar med att hälften av de som föds på 2000-talet kommer uppnå 100 års ålder. När de pengar som sätts av i systemet ska räcka 15-20 år längre än tänkt kommer den allmänna pensionen urholkas och bli lägre. Det vi kallar pensionsfallet, pensionen i förhållande till slutlön, fortsätter obevekligt, säger Folksams välfärdsanalytiker Håkan Svärdman.


Folksam gav
förra året ut en vitbok om läget för det svenska pensionssystemet. Rapporten ”Vägen till ett pensionssystem i världsklass” går igenom systemets utmaningar och nödvändiga förbättringar enligt Folksams sätt att se saken. Som modell används den välbekanta pensionstriangeln, där pensionssystemet ritas upp som en pyramid med den allmänna pensionen i botten. Det är den viktigaste delen, och den som staten hanterar. I mitten finns tjänstepension som ibland kallas avtalspension. På toppen ligger privat sparande.
Håkan Svärdman säger att än så länge når de som går i pension nu det man länge haft som mål, att med pensionens olika delar tillsammans nå upp till cirka 80 procent av slutlönen vid 65, den ålder då 97 procent av oss fortfarande börjar ta ut sin pension. Runt 50 procent kommer då från den allmänna pensionen.
– Men sen går utförslöpan fort. Den allmänna pensionen försämras med någon procentenhet varje år – räddningen är tjänstepensionen. Om 80-talisterna börjar jobba vid 20 och jobbar i 45 år och sedan går i pension som varar i 20-25 år, så visar våra siffror att den allmänna pensionen hamnar på drygt 40 procent av slutlönen, säger Håkan Svärdman.


Även om Gunilla
Hillerström-Claesson fortfarande är en av få som jobbar i sin årskull, kommer alltså arbetsplatserna förmodligen se väldigt annorlunda ut om bara fem eller tio år. Ingen kan de senaste åren missat budskapet om att vi måste jobba längre eftersom vi lever längre. I alla fall om vi vill ha samma standard som de som går i pension nu. Annars hotar ett liv efter 65 som fattigpensionär.
– Det orangea kuvertet gör oss varje år medvetna om läget, och blir en drivkraft för att senarelägga sin pension, tror Håkan Svärdman.


Finansliv har sökt
kontakt med flera 67-åringar i branschen som gärna vill fortsätta jobba kvar i sitt yrke. De finns, men att medverka i en intervju är känsligt. Kanske kan arbetsgivaren då få för sig att man riktar kritik mot dem, vilket inte känns bra när tacksamheten över att ändå fått stanna till 67 är stor. En anonym medverkande berättar att hen nu i stället ska söka ny sysselsättning på annat håll, utanför finansbranschen.

– Jag har alltid varit inne på att jobba så länge jag kan. Därför kändes det konstigt när alla de där kuverten från olika pensionsinstitut damp ner på hallmattan när jag skulle fylla 65. Det märks verkligen att alla utgår från att du ska sluta då. Men jag tycker att det är roligt att jobba, och känner mig inte alls motiverad att sluta, säger hen.


Att anställda över
62 är så pass få i finansbranschen beror delvis på att det både på bank- och försäkringsområdet finns förmånliga tjänstepensionsavtal. Många väljer därför att gå redan vid 61-62 år. Men 2017 börjar de sista åren med den möjligheten, båda avtalen är på väg att fasas ut. Nästa år är sista året som någon som är 61 kan lämna sitt bankjobb med pensionsavtalets paragraf 8 som grund. 2018 måste man vara 62 för att gå tidigare, och nästa år igen 63 och så vidare.
– Många går när de blir 61-plus om det är omorganisationer och neddragningar på gång, eller om enheten ska flytta. Stressen och pressen på kontorssidan gör också att många aktiverar pensionsavtalets paragraf 8, säger Gittan Arvidson-Ericsson, facklig företrädare för 450 Finansförbundsmedlemmar inom SEB Retail i Stockholm.


När dåvarande statsminister
Fredrik Reinfeldt 2012 argumenterade för att gränsen för när vi kan gå i pension borde gå vid 75 år blev det ramaskri. Reinfelds utspel möttes av protester, inte minst från arbetsmarknadens parter. Året efter kom den statliga pensionsåldersutredningen som slog fast att om Sverige ska ha en allmän pension som går att leva på måste fler arbeta längre. Utredningen vill införa en riktålder för när man går i pension, och denna riktålder bör stiga i takt med medellivslängden.
Andra åldersgränser i pensionssystemet, som tjänstepension och privat pensionssparande, bör följa med riktåldern. Tidigast uttag av allmän pension höjs från 61 till 62 år, och inom några år till 63 år. Den som vill ska ha rätt att jobba fram till 69 år, jämfört med dagens 67. Tjänstepension och privat pension får tas ut först vid 62 år, jämfört med dagens 55.
Men det blir inga drastiska förändringar i ett enda slag. Folksams Håkan Svärdman kallar förslagen en odramatisk pensionsåldershöjning, som genomförs successivt så man hinner förbereda sig.
– Ett extra plus är att man höjer lägsta uttagsåldern på tjänstepension och privat pensionssparande. Vi på Folksam tycker vi att det är bra att pension ses som en försäkring mot långlevnadsrisken, och inte som en investeringsprodukt som kan plockas ut tidigt och dessutom under några få år, säger Håkan Svärdman.
När förändringen införs är ännu oklart. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) har sagt att ett förslag om höjd pensionsålder lär komma före valet 2018. Men allra först ska de fem politiska partierna inom Pensionsgruppen behandla frågan.


Motståndet mot höjd
pensionsålder har varit tämligen kompakt på vissa håll, som just arbetsmarknadens parter. Från arbetsgivarna med motiveringen att de inte vill ha en massa åldringar som släpar runt i korridorerna, och från arbetstagarna med hänvisning till att många yrkesgrupper inte ens orkar jobba till 65 på grund av tunga jobb. I våras tillsatte Annika Strandhäll därför en arbetsgrupp med förre KD-ledaren Göran Hägglund och förre Metallbasen Göran Johnsson med uppdraget att övertyga parterna om nödvändigheten av att åren i arbete blir fler.
LO, med många yrkesgrupper med slitiga jobb, har tidigare i stället föreslagit höjda avgifter under arbetslivet som en lösning. Mer pengar in i systemet alltså. Ja, varför inte putta in mer än de 18,5 procenten av lönen som betalas in av arbetsgivaren till allmän pension?
– Men det får ju effekt först om 40 år! Vi måste hitta något som ger genomslag snabbare än så. Forskningen visar också att det är de friska åren som blir fler när medellivslängden ökar, sa Göran Hägglund när gruppens slutsatser överlämnades till Pensionsgruppen i september.


Efter ett 70-tal
möten med arbetsmarknadens parter har nu 12 tunga fackliga organisationer ställt sig bakom en avsiktsförklaring om höjd pensionsålder. Därmed är ett stort och viktigt steg taget mot höjd pensionsålder.
Parterna i finansbranschen hörde inte till dem som tillfrågades om avsiktsförklaringen eftersom de är jämförelsevis små spelare på arbetsmarknaden. Avsiktsförklaringen betyder att när ett politiskt beslut fattas om höjd pensionsålder, kommer fackliga organisationer inte att motsätta sig det beslutet. De avtal man sluter i sina respektive branscher ska då anpassas till den nya riktåldern. Göran Hägglund tycker att med denna stora åsiktsförflyttning i ryggen skulle riksdagen kunna ta ett beslut under 2017 och pensionsåldersförslaget skulle kunna genomföras från 2020.
Men Svenskt Näringsliv, det vill säga arbetsgivarna, valde att inte ställa sig bakom avsiktsförklaringen. Deras inställning är att ska någon jobba kvar efter 67 ska det ske genom överenskommelse mellan arbetsgivare och den enskilde, inte genom lagstiftning och höjd ålder i LAS.


Vilken inställning har då
parterna i finansbranschen, den bransch som har stor kunskap och insikt i pensionsåldersfrågan? Anders Johansson, ordförande i FTF, tycker branschen har ett stort ansvar för att inte skjuta frågan framför sig. Det skulle vara ett oförlåtligt svek mot dagens unga, som är de som framför allt kommer att behöva arbeta längre.
– Jag vill kunna säga att vi kommer att vilja arbeta längre, inte att vi måste. Det ska vara roligt att jobba. 40 procent av våra medlemmar har hårt bundna och ej flexibla jobb, till exempel i kundservice, där sjuktalen är ansträngda och där man har mål som är ensidigt uppsatta av arbetsgivaren. Men många andra i branschen har ganska fria arbeten och kan jobba flexibelt. Där är snarare det gränslösa arbetslivet ett större hot i arbetsmiljön. Så förutsättningarna är olika för att känna arbetsglädje och orka jobba längre. Men vi har bra samtal med arbetsgivarna i dessa frågor, säger Anders Johansson.
Även Tommy Rastas, vice vd i arbetsgivarnas organisation FAO, poängterar att pensionsfrågor och förutsättningar för ett längre arbetsliv är viktiga frågor. Som ett led i detta har FAO i det senaste avtalet med FTF bland annat kommit överens om att tjänstepensionsavsättningarna på fem års sikt ska öka med en procentenhet. Det sker genom en omfördelning från försäkringsbranschens ovanligt höga semestertillägg på 1,25 procent. Omfördelningen kommer börja 2017 och efter fem år kommer avsättningen i tjänstepensionsplanen ha ökats med en procentenhet samtidigt som de anställda har ett semestertillägg på 0,8 procent vilket är i nivå med övriga arbetsmarknaden.
– Avtalet är unikt på arbetsmarknaden. Ingen annan har lyckats med en sådan långsiktig överenskommelse rörande tjänstepensionen. Om avsättningar sker på andra områden så görs det genom en förhandling kring löneutrymmet vid varje avtalsrörelse.


Avsättningarna till tjänstepensionen
i FTP1 kommer alltså vara 5,5 procent år 2021, i stället för det nuvarande 4,5 procent, som också är mer allmänt på arbetsmarknaden.
FTF:s ordförande Anders Johansson tror att avsättningarna kommer att behöva höjas ytterligare.
– Kanske måste en del av löneökningsutrymmet i framtiden intecknas till pensionsavsättningar, säger han.
Anders Johansson har nyligen rest runt och träffat medlemmar i FTF och många visar då uppskattning för de höjda avsättningarna till tjänstepensionen. Visst träffade han också medlemmar som är födda ”för sent” för att kunna gå i avtalspension vid 62 enligt det avtal som nu är på väg att fasas ut. Men några planer på att försöka förlänga eller återinföra det avtalet finns inte.
FTF:s avtalskrav om ökad möjlighet till deltidspension blev däremot verklighet i årets avtal. Anders Johansson är mycket nöjd:
– Det var en brist tidigare att man måste välja om man skulle jobba 100 procent eller inte alls. Nu finns en förstärkt rätt för den som fyllt 62 att ansöka om deltidspension som kan göra att fler kan jobba längre. Kommer man inte överens med sin arbetsgivare, kan FTF förhandla och då finns rätten till deltid på 80 procent, säger Anders Johansson.


Och på banksidan?
Hos arbetsgivarorganisationen BAO svarar dess vd Gunilla Grenö via mejl att ”i dagsläget har BAO inte tagit ställning eller fattat några beslut i dessa frågor”.
Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius tycker självklart att det är viktigt att medlemmarna får en god pension den dag de pensioneras. Finansförbundet är medlem i centralorganisationen TCO, där Ulrika Boëthius är ledamot i styrelsen, som diskuterat avsiktsförklaringen.
– Vi har ett arbetsliv som blivit kortare i båda ändar. I Sverige etablerar sig våra unga inte i arbetslivet förrän vid 29 år jämfört med 26 år i övriga Europa. Att vi lever längre är positivt i sig, men det betyder att åren som pensionär blir fler och att delen av befolkningen som arbetar krymper. Visst måste något göras! säger hon.
TCO:s bidrag i avsiktsförklaringen är att påpeka att om pensionsåldern höjs måste andra system följa efter. TCO anser att det är oerhört viktigt att även de lite äldre som jobbar ska omfattas av till exempel sjukförsäkringens och a-kassans ersättningar. Sedan måste parterna också se till att justera sina avtal så att de korrelerar fullt ut.
– Både Finansförbundet och TCO är partipolitiskt obundna. Vi tycker det är viktigt att ett nytt pensionssystem är blocköverskridande, det handlar ju om åtaganden som helst ska hålla i 40 år och inte ska behöva ändras varje gång det är ny majoritet i riksdagen. Hur systemet utformas, till exempel hur mycket som ska bekostas via skattesedeln, är en politisk fråga som vi inte tar ställning till, säger Ulrika Boëthius.


Hon bekymrar sig
över de ökande sjuktalen i finansbranschen. Det är stressen som ökar mest, och driver ökningen av sjuktalen. Hon tycker att man ofta drar ner på personalstyrkan så servicen till kunderna blir lidande.
– Genom de nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket har vi bra avtal på plats för att driva arbetsmiljöfrågorna, som är en förutsättning för att folk ska orka arbeta längre. Men utan tillräckligt med personal och tillräckligt många fackliga företrädare som kan hävda de rättigheterna lokalt så blir det ändå svårt, säger hon.


Önskan att gå i pension
tidigt eller jobba till 67 och ännu längre beror förstås på många faktorer. Kanske finns en partner som redan gått i pension, barn och barnbarn som behöver hjälp, kanske finns ett kvarvarande livsprojekt man vill förverkliga så att man vill gå så tidigt som möjligt.
– Får man då ut 65-70 procent av sin inkomst i pension har man en ekonomisk situation som är jämförbar med ersättningen vid sjukdom och arbetslöshet. Ur individperspektivet är det ekonomiskt fördelaktigt – som att leva på ett livslångt stipendium. Pensionen kan bli ett riskkapital för att våga sig på nya områden och bygga en ny karriär, säger Håkan Svärdman.
Men senare årskullar kommer inte att komma upp i samma storlek på pensionen om man går tidigt, det är bara att konstatera. Han påminner om att medan pensionen kan vara en befrielse för några, ser många tjänstemän den som ett hot.
– Många identifierar sig med sitt yrke, och framför allt män kan drabbas av depression i samband med pensionen. Tjänstemän är ju inte heller utslitna i kroppen när uttaxeringen närmar sig vid 65, säger han.
Håkan Svärdman hoppas att ingen känner sig tvingad att sluta tidigare än man vill. Men han tror samtidigt att orsaken till att arbetsgivare är intresserade av ökade avsättningar till tjänstepensionen, som flexpensionen i Unionens avtal, är att se till att de anställda har en hygglig pension vid 65. Vilket kan få dem att frivilligt lämna vid just den åldern. Lyckligtvis kan Håkan Svärdman berätta att undersökningar visar att det är få som faktiskt ångrar sitt val av pensionsålder efteråt.


Vad skulle få fler
att vilja jobba längre? Åter till vår anonyme 67-åring som tycker det är viktigt att känna sig behövd och ha meningsfulla och intressanta arbetsuppgifter.
– Jag tror inte nödvändigtvis att man måste ha kvar sitt gamla jobb. För många kan det vara stimulerande att få en ny roll där ens erfarenheter och kompetens tas till vara. Jag skulle också vilja uppmuntra företagen att tala om hur ekonomiskt förmånligt det är att stanna kvar i jobb. Pensionen kan aldrig bli lika bra som att få lön. Och när du skjuter upp pensionsuttaget blir pensionen högre längre fram, säger hen.
Dessutom tycker hen att höga chefer borde visa vägen och vara förebilder, och alltså stanna kvar längre på sina jobb. Ett jobb som senior advisor är bra för kontinuitet och överlämnandet av jobbet.


Gunilla Hillerström-Claesson
i kassan på SEB-kontoret vid Sergels torg i Stockholm tror det räcker långt med att arbetsgivaren visar att det är bra med mixade åldrar på jobbet. Hon konstaterar att har man som hon jobbat deltid hela livet så blir det mer i pension om man jobbar till 67, förutsatt att man har möjlighet till det. Hon slår gärna ett slag för att den som är ung idag informerar sig ordentligt om pensioner, för hur livet blir vet man aldrig.
– Min man gick bort för några år sedan och för mig är den sociala biten på jobbet viktig. Jag har jobbat 75 procent hela livet tidigare, nu jobbar jag 80 procent. Vi har haft det bra, men nu undrar jag hur det blir framåt. Jag ska träffa en pensionsrådgivare för att få hjälp att se hur mycket jag egentligen får framöver, säger Gunilla Hillerström-Claesson.

Text: BrittMari Lantto
Foto: Alexander Donka

Fakta/Pension

Pensionsåldersutredningen

  • Kom 2013. Utredningen vill införa en riktålder för när man går i pension, stiger i takt med medellivslängden.
  • Tidigast uttag av allmän pension höjs från 61 till 62 år, och inom några år till 63 år.
  • Rätt att jobba fram till 69 år, jämfört med dagens 67.
  • Tjänstepension och privat pension får tas ut först vid 62 år, jämfört med dagens 55.


Dagens unga har en mörk pensionsframtid

Så här faller pensionen som andel av slutlönen genom den ökade livslängden.

Årskull                 Allmän pension som andel av slutlön vid 65 år, 67 år och 69 år, procent

1950                                                     50                           61                           75

1960                                                     48                           58                           71

1970                                                     46                           56                           68

1980                                                     43                           53                           65

1990                                                     41                           52                           63

 

Källa: Folksams rapport ”Vägen till ett pensionssystem i världsklass”, 2015 

publicerad
28 november 2016

Relaterad läsning

Anmälan är öppen! #finansloppet2019
Nytt nummer! Läs om förtroendekrisen som skakar branschen. #finans #svpol #magazinecover #hållbarhet #finansliv #sustainability #cover #swedbank #finansbranschen #danske
Vi är bra på långa ord. Och på att förklara dem. Läs mer i Finansliv nummer 4 - snart hos alla prenumeranter. ⭐️
I varje nummer intervjuar vi kollegor i branschen. Läs hela intervjun med @planbokssmart.se på finansliv.se
#klimat, #hållbarhet och #greenfinance i fokus på vårt event #sustainable #finance #stockholm. Alla bilder på finansliv.se Foto: Oskar Omne
Fyra av talarna på Sustainable Finance finns med på tidningen @veckansaffarer lista över näringslivets mäktigaste kvinnor. ⭐️Anna Ryott, Summa Equity ⭐️Maria Mähl, Arabesque ⭐️Anna Felländer, AI Sustainability Center ⭐️Carina Lundberg Markow, Folksam
Stockholm Green Digital Finance vill sänka trösklarna för grön finansiering med hjälp av blockchainteknik. Lyssna till Cecilia Repinski, vd och medgrundare, på Sustainable Finance den 28 mars. foto: Oskar Omne
Följ @Finansliv på Instagram