»De aktivt förvaltade fondernas revansch«

Billiga indexfonder har på senare tid vunnit mark bland spararna. Dessutom utmanar  fondrobotar traditionella finansjobb som rådgivning och fondförvaltning som aktivt hanteras av fondmäklare.

Indexfondernas andel av den totala förmögenheten i aktiefonder i Sverige har stigit från 6 procent 2010 till närmare 18 procent mot slutet av 2020, enligt Fondbolagens förening. I dag ligger omkring 19 procent av fondförmögenhet i aktiefonder i Sverige i just indexfonder.

Allt fler sparare (och en allt högre andel kvinnor) äger nu direkt i aktier, och i bredare portföljer, berättar Joacim Olsson, vd, Aktiespararna, för Finansliv.

Trenden går också tydligt mot sparande passiva indexfonder, bekräftar han.

De som vill följa med i utvecklingen får ta upp kampen med uppstickarna, annars finns risk att reglering väntar, som i Norge, där man infört förbud mot kickbacks.

Men de aktivt förvaltade fonderna är nu på väg mot en renässans, spår Joacim Olsson, om än i en lite annan form.

–Vi ser en förändring, där uppstickare som Fondo, Savr och andra liknande bolag lockar till sig sparare för att ge högre nettoavkastning, samtidigt som de kostar hälften så mycket som i en traditionellt aktivt förvaltad fond, säger han.

Utmanare, som ger tillbaka den kickback spararna traditionellt har betalat för en fondplattform.

– Jag tror att detta kan bli de aktivt förvaltade fondernas revansch, säger Joacim Olsson.

De nya fondplattformerna ger upp till 50 procent rabatt på avgiften och återbetalar hela,  eller största delen av den provision de får från fondbolagen direkt till sina kunder. De erbjuder alltså fonder som finns hos de traditionella bankerna, men till en lägre avgift.

Än så länge handlar det om en liten, men en stadigt växande del av  spararna som upptäckt att det finns plattformar med så låga distributionsavgifter, enligt Joacim Olsson.

Han har inga siffror på ökningen, men ser tendensen bland Aktiespararnas egna medlemmar, och i takt med att uppstickarbolagen växer och förvaltar mer kapital.

– De som vill följa med i utvecklingen får ta upp kampen med uppstickarna om kunderna, annars finns risk att reglering väntar, som i Norge, där man infört förbud mot kickbacks, säger Joacim Olsson.

Olof Cristoferson, vd vid det unga uppstickarföretaget Fondo, som lanserade sin  applikation på bolagets egenutvecklade plattform i april förra året, för ett liknande resonemang. Han vill inte lämna ut några siffror, men konstaterar en ökning på månadsbasis av antalet kunder som söker sig till plattformen. Appen, som främst är  designad för att locka en yngre målgrupp, har visat sig attrahera alla åldrar, menar han.

– Vi har en viss överrepresentation av unga män från storstadsregioner. Men allt fler kvinnor hittar till plattformen, säger Olof Cristoferson till Finansliv.

Bolaget har tillstånd hos Finansinspektionen som värdepapperbolag, och har delvis som syfte att utmana de etablerade fondhandlarna med avgiftsfri och plattformsavgiftsfri fondhandel. Företaget tar ett distributionsansvar och gör det så kostnadseffektivt som möjligt att köpa, sälja och förvara fonder, enligt Olof Cristoferson.

Handlar tillströmningen av sparare till plattformen om de som söker sig från aktivt förvaltade fonder eller indexfonder?

– Det rör sig om sparare över hela spektrat; de som tror på index, såväl som de som tror på aktiv förvaltning och har båda varianterna i sina portföljer.

Han vill inte ta ställning för vare sig aktivt förvaltade fonder eller passiva indexfonder.

– Fondsparande är bra oavsett aktivt förvaltande eller index.

Olof Cristoferson har dock stor respekt för förvaltare som jobbar professionellt. Trots en tillströmning mot passiva indexfonder, ser han det som osannolikt att yrkesgruppen och kunskapen om bolagsanalys skulle bli mindre efterfrågad framöver.

– De jobbar dagligen med att analysera risk och avkastning. Passiv förvaltning gynnas av långa perioder av en fin börsutveckling. När börsen blir mer turbulent gynnas däremot en mer aktiv förvaltning, säger han.

Men just provisionsfri fondhandel är framtiden, tror han.

– Genom att nya aktörer går in och konkurrerar med befintliga behöver vi heller inte regelrätt provisionsförbud genom lagstiftning.

Det är viktigt att komma i håg att detta innebär en ökad risk, som många fort glömmer i börsivern.

Att även de bästa fonderna går bra på grund av tur, inte skicklighet, är en del av slutsatsen som Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, drar utifrån sin forskning på fondformer. Den som väljer en indexfond får i genomsnitt börsens avkastning minus förvaltningsavgiften, är hans uppfattning.

Men i diskussionen kring passivt respektive aktivt förvaltade fonder är Alexandra Morris, investeringsdirektör, Skagen Fonder, en av dem som framhåller vikten av aktiv förvaltning, yrkeskunskap och bolagsanalys. Särskilt i turbulenta tider.

”Passivt förvaltade fonder som följer ett börsindex måste placera fondens kapital i olika börsbolag i förhållande till deras börsvärde och vikt av ett börsindex. Det är viktigt att komma i håg att detta innebär en ökad risk, som många fort glömmer i börsivern”, skriver hon i ett mejlsvar till Finansliv.

Särskilt i USA utgör nu ett fåtal teknikbolag en stor del av index, påpekar hon.

I takt med att amerikanska teknikbolag har haft en tuff start på året, ser man vad det innebär i form av negativ avkastning för flera stora indexfonder, framhåller Alexandra Morris.

Hon betonar också vikten av aktiv förvaltning inte minst ur hållbarhetsperspektiv och möjlighet att påverka bolag i rätt riktning, och poängterar att aktiv förvaltning handlar om att ta önskad risk, inte att undvika risker.

– För oss som aktiva förvaltare är den fundamentala bolagsanalysen helt central, och den analysen måste göras med djup och bredd, eller med sunt förnuft om man så vill. Man måste förstå hur bolagen faktiskt tjänar pengar, inte om 10-20 år, men här och nu. När börseuforin råder som värst är det viktigt att kunna hålla huvudet kallt, göra noggranna analyser och våga gå emot strömmen.