Gå direkt till textinnehållet
Kristin Magnusson Bernard, vd i Första AP-fonden. Foto: Jonas Eng

»Högre räntor kan vara gynnsamt för bankerna«

Sverige är på väg mot en lågkonjunktur. Men för bankerna behöver det inte vara negativt, enligt Kristin Magnusson Bernard, vd på Första AP-fonden. »Högre räntor kan vara ett mer gynnsamt läge för bankerna än nollränta.« säger hon till Finansliv.

Vi kommer att gå in i en lågkonjunktur nästa år, det var samtliga paneldeltagare i SNS Finanspanel överens om under ett seminarium på onsdagsmorgonen.

– Inflationen kommer att falla tillbaka, men tillväxten kommer bli svag, sa Pär Österholm, professor i finansiell ekonomi vid Örebro universitet.

– Jag tror vi kommer få uppleva en vanlig, hederlig lågkonjunktur, till skillnad från finanskrisen 2008–2009, som inte var så dramatisk för småföretagarna, sa Günther Mårder, vd på Företagarna.

Kristin Magnusson Bernard instämde, men var lite mer optimistisk i sin prognos.

– Det här är till stor grad en framtvingad lågkonjunktur, vi höjer räntorna när den underliggande efterfrågan fortfarande finns kvar på flera håll. Det finansiella systemet har också klarat omställningen till högre räntor oväntat bra, sa hon under seminariet.

Olika sektorer kommer att påverkas olika hårt av lågkonjunkturen, enligt panelen. Mindre, konsumentnära företag kommer att drabbas hårdare, särskilt de som har uppskjutna skatteskulder efter pandemin, enligt Günther Mårder.

– Jag tror att vi kommer få se en ganska omfattande utslagning bland de företagen. Det är naturligt med konkurser i en lågkonjunktur, men det innebär dramatik.

Med ett högre ränteläge blir företagsutlåning till storföretag också en mer intressant affär.

Fastighetsbranschen är en annan sektor som lågkonjunkturen kommer att slå hårt emot, enligt Kristin Magnusson Bernard.

– Om vi tar bygg- och fastighetsbranschen, som vi är tungt investerade i, så ser vi att byggandet bromsar in väldigt kraftigt. Men det gör också att nedåtrisken för prisfall bromsas. Med ett högre ränteläge blir företagsutlåning till storföretag också en mer intressant affär för bankerna, med hyfsat låg risk.

De stora stödköp av obligationer som Riksbanken gjort under pandemin har också flyttat en del av risken från bankerna till obligationsmarknaden, enligt Kristin Magnusson Bernard.

– Fördelen är att risken för bankernas balansräkningar minskar. Men nackdelen med obligationsfinansiering är att man kan spekulera i transparens, alltså anta långt i förväg vilka företag som kommer få svårt att klara sina betalningar, vilket kan göra att investerare springer i förväg och driver på utvecklingen.

Men för bankerna behöver en lågkonjunktur inte vara ett stort problem, om den blir mild och kortvarig.

– För en universalbank går olika delar av affären bra i olika delar av cykeln. Generellt kan man säga att högre räntor brukar vara positivt för bankernas räntenetto, men kreditförlusterna kan förväntas öka med konjunkturnedgången, säger hon till Finansliv efter seminariet.

Vi kommer att få se mindre nyfinansieringar och börsnoteringar, samt nedskrivningar i fastighetsbolag och private equity som kommer att påverka negativt, enligt Kristin Magnusson Bernard. Bolån och sparande blir kanske inte heller lika dominerande affärsområden för bankerna framöver, tror hon.

– Men på det stora hela tror jag att högre räntor kan vara ett mer gynnsamt läge för bankerna än nollränta, säger Kristin Magnusson Bernard.