De med lägst lön fick minst höjning – igen

År 2023 blev starkt för löneutvecklingen i finansbranschen. Lönerna för hela BAO-området ökade med 5,9 procent, jämfört med fjolårets 4,9 procent, visar branschgemensam statistik från Finansförbundet och BAO.

Sammantaget är det en stark löneutveckling, konstaterar Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius.

– På det stora hela är det ganska hyfsat.

Siffran är den näst högsta sedan Finansförbundet och BAO började mäta lönerna 1999. Den högsta löneutvecklingen hittills kom 2000, då lönerna ökade med 6,0 procent.

Men trots det är Ulrika Boëthius inte nöjd. Orsaken är den höga inflationen som de senaste två åren har lett till stora reallöneminskningar i ekonomin, enligt Medlingsinstitutet. Reallönerna vände tillfälligt upp igen i höstas, men på totalen ser även 2023 ut att bli ett förlorat löneår.

– Det är klart vi vill att medlemmarna ska kunna tillgodoräkna sig en reallöneökning. I svåra tider när det blir så stora kostnadsökningar är det alltid de med minst marginaler som drabbas mest, fortsätter Ulrika Boëthius.

Statistiken visar att de lägre betalda yrkesgrupperna privatrådgivare, kassapersonal och kundtjänst samlat fick lägre löneökningar än branschen totalt, vilket även var fallet i fjol. Lägst fick lönegruppen kundtjänst med en ökning i snitt på 3,6 procent. Siffran är högre jämfört med året innan, men är fortfarande en bra bit från genom­snittet.

Störst löneökningar, likt i fjol, fick lönegruppen IT/programmerare med en ökning på 5,9 procent.

Sett till enskilda yrkesgrupper fick Backoffice: Övriga produkter, nivå 3 i Stockholm störst ökning för andra året i rad, upp 12,2 procent. Minst fick Kundmottagare, bankkassörer och banksäljare, nivå 1 i Stockholm, där lönerna var oförändrade.

Det ska nämnas att statistiken visar den genomsnittliga löneutvecklingen i finansbranschen vilket inte rensar för strukturförändringar, det vill säga om det exempelvis slutar många med hög eller låg lön eller börjar många nya, något som kan få stor effekt på statistiken.

Tittar man på enbart Finansförbundets medlemmar låg medellöneutvecklingen för Kundmottagare, bankkassörer och banksäljare i Stockholm nivå 1 på 3,5 procent, och på 4,8 procent för Backoffice: Övriga produkter, nivå 3 i Stockholm.

I svåra tider när det blir så stora kostnadsökningar är det alltid de med minst marginaler som drabbas mest

Inför lönerevisionen tryckte många bedömare på betydelsen av att hålla tillbaka löneökningarna, för att inte spä på inflationen. Samtidigt är det ett problem att de lägre betalda yrkesrollerna, igen, får mindre löneökningar än övriga branschen, anser Ulrika Boëthius.

– De som har de lägsta lönerna har också mindre marginaler att klara svåra tider. Även i finanssektorn finns medlemmar som har små marginaler och dyra omkostnader.

Enligt några av bankerna är andelen hushåll som helt har tömt sitt sparande för att klara att betala sina bolåneräntor nu uppe på 35 procent, påpekar hon.

– Om arbetslösheten går upp står vi inför svåra tider, helt klart. Jag tycker, särskilt i dessa dagar, att den procentuella höjningen borde varit högre för de lägre grupperna, säger hon.

Rådgivare och kundtjänst har under året pekat på en ökad arbetsbelastning, med press och oro från kunder till följd av det osäkra makroläget. Utvecklingen har fått anställda och fackligt förtroendevalda att trycka på för högre löneökningar för yrkesgrupperna.

Men eftersom Finansförbundets avtal är sifferlöst ger det inga generella löneökningar, i stället förhandlas lönerna lokalt. Finansförbundet har statistik över hur lönespannet för yrkesgrupperna skiljer sig mellan företagen, Ulrika Boëthius vill dock inte gå in på detaljer kring vilka företag som ligger lägre.

– Vi kommer att titta mer noggrant på detta. Från central nivå kommer vi att ha en dialog med lokala förtroendevalda om hur ser det ut hos dem. Eftersom vi inte har centrala löneförhandlingar så är det på lokal nivå man måste adressera detta.

När Finansliv ställer frågor till bankerna om löneåret är flera av dem fåordiga kring hur fördelningen sett ut mellan yrkesgrupperna.

– Vår ambition är att erbjuda våra medarbetare en god och konkurrenskraftig löneutveckling, säger Joel Holm på Handelsbankens presstjänst på en fråga om löneökningar för rådgivare och kundtjänst.

– I lönerevisionen har vi tagit hänsyn till olika delar av ekonomin som inflation, sysselsättning, personalomsättning och »industrimärket«. Vi ligger i linje med marknaden i övrigt, säger Nordeas hr-chef Torbjörn Rydström.

Swedbank uppger dock att kund­mötande roller har varit en prioriterad lönegrupp i revisionen, där delar av bankens kundtjänst ingår.

– Fokus för 2023 i Swedbank var delvis som statistiken visar. Vi prioriterade it-roller, kundmötande roller samt att minska eventuella lönegap mellan könen.

– Målet är att betala löner som ligger i linje med marknaden. Vi ska inte vara marknadsledande men ha konkurrenskraftiga löner, säger Emanuel Videll, compensation & benefits-manager.

SEB svarar att de har jobbat särskilt med lika lön och med de yrkesgrupper som förväntas drabbas hårdast av makroläget.

– Hos oss fick kundnära roller inom privatsegmentet ett utfall över snittet, säger Alexander Horvath, chef compensation & benefits.

Finansförbundet driver tillsammans med BAO projektet Lika lön sedan 2011, med syftet att åtgärda osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Tanken var att projektet skulle gå i mål 2014, men i stället har arbetet fortsatt och 2015 skrevs det in i det löpande kollektivavtalet, tillsammans med ett arbete kring lika lön för likvärdigt arbete.

Sedan 2011 har kvinnorna fått mer än männen fem av tretton år. Utvecklingen har alltså gått bakåt, något som fått Ulrika Boëthius att ifrågasätta om projektet kan leva vidare i nuvarande form.

2023 blev dock ett steg i rätt riktning. Kvinnornas löner ökade med 6,0 procent, mot männens 5,7 procent. Det är första gången sedan 2018 som kvinnorna fick mer.

– Tack och lov gick det inte åt fel håll i år igen, vilket många var oroliga för. Sedan är skillnaden inte tillräcklig för att jämna ut för tappen de tidigare åren. Det behöver fortfarande göras mer, säger Ulrika Boëthius.

Flera av bankerna ser positivt på att den negativa trenden nu tycks ha brutits. Både Handelsbanken och Swedbank uppger att löneutvecklingen varit högre för kvinnor än för män, men utan att lämna några siffror.

– Att det går bättre nu än tidigare är för att vi gemensamt med de fackliga parterna har valt en väg som vi trott på och jobbat aktivt med under lång tid. Det betyder dock inte att alla skillnader är borta, säger Torbjörn Rydström på Nordea.

Enligt Ulrika Boëthius är det inte främst i lönesamtalen som snedvridningar uppstår, utan i rekryteringen av expertkompetens. När företagen rekryterar utifrån verkar det i större utsträckning vara män som anställs och som sedan även går vidare till andra välbetalda jobb, menar hon.

– Det har blivit bättre. Det är en högre andel kvinnor på högre positioner än för tio år sen, men det är inte jämnt i alla yrkeskategorier.

När kommer arbetet med lika lön att vara i mål?

– Jag skulle vilja vara hoppfull och säga att man uppnår lika lön för lika arbete inom ett par år. Däremot tror jag det tar längre tid innan man har uppnått samma andel kvinnor och män i alla yrkeskategorier, speciellt på de högavlönade positionerna.

Däremot kommer lika lön för likvärdigt arbete att ta längre tid, säger hon.

– Det är en svårare uppgift, framför allt för de stora företagen. Bankerna har haft gott om tid på sig, men är ännu inte klara. Det kan kännas rätt frustrerande, säger Ulrika Boëthius.

I december minskade inflationen till 2,3 procent, mätt enligt KPIF. Utvecklingen har fått allt fler att tro på en återgång till reallöneökningar 2024. Bankerna är dock försiktiga i sina antaganden. Medan Handelsbanken inte vill lämna någon prognos pekar både Nordea och Swedbank på att det finns flera aspekter som kan påverka löneläget.

– Huruvida reallöneökningar blir verklighet under året får framtiden utvisa. Det beror på flera faktorer så som hur lönerevisionen faller ut samt inflationen och andra faktorer i samhället, säger Torbjörn Rydström på Nordea.

Ulrika Boëthius är desto mer säker och menar att personalen ska räkna med ökade reallönelöner.

– Vi har en förhoppning om att inflationen och det totala läget för Sverige ska gå åt rätt håll. Då tycker jag mycket väl man kan förvänta sig att det ska ge reallöneökningar för de anställda.