De nya bankbyggarna
Foto: Alexander Donka

De nya bankbyggarna

Finansliv har kartlagt hur det går till att bli bank.

År 1980 fanns 598 banker, varav 14 var aktiebolag och 420 var medlemsbanker. I dag finns 117, varav 39 är aktie­bolag, 29 utländska banker och 2 är medlemsbanker.

Hur blir man bank? Och varför?

Finansliv har kartlagt bankbranschens utveckling och intervjuat två bolag: ett som nyligen gjort hela resan och ett som precis inlett processen.

Sommaren 2013 började de prata om det på kreditmarknads­bolaget Collector. Att bli bank. Och sagt och gjort: efter semestrarna började projektledaren Martin Nilsson och en kollega skissa på ansökan. Det är ett digert arbete. I november kunde de skicka in den.

– Men det var efter det som själva jobbet började egentligen, säger Martin Nilsson, i dag chief risk officer på Collector.

Den som vill ansöka om att bli bank ska sammanställa ett par digra luntor ansökningshandlingar, det brukar bli ett par tjocka pärmar, berättar Christel Brattlöf, finansinspektör, och Markus Ribbing, enhetschef, på Finansinspektionen.

– Man behöver lämna in en ansökan och betalar en ansökningsavgift på 450 000 kronor. Om ett tillstånd beviljas och bankrörelse inleds behöver man betala en årlig tillsynsavgift beroende på bolagets balansomslutning, säger Markus Ribbing.

Collector hade redan en omfattande finansverksamhet som kreditmarknadsbolag när de ansökte om bankoktroj. Sedan 2001 hade de haft den bolagsstatusen och stått under Finansinspektionens tillsyn. Skillnaden är egentligen ganska liten, redan ett kredit­marknadsbolag får ju låna in och ut pengar och omfattas av insättningsgarantin. Det som skiljer är att en bank måste vara ansluten till minst ett generellt betalningssystem, antingen via clearingsystem som bankgirot eller via kortsystem som Visa och Mastercard.

– I vårt fall räckte det med en Mastercard-licens, säger Martin Nilsson.

Enligt Finansinspektionens sajt ska processen ta fem månader från det att de fått in en komplett ansökan. Men det är just det där med »komplett«…. Problemet är att man skjuter mot ett rörligt mål. I maj 2015 fick Collector sin efterlängtade bankoktroj och blev Collector Bank.

År 2020 ska pensions- och försäkringsförmedlaren Allra vara »den engagerade banken«. Det är åtminstone visionen, enligt företagets vd Alexander Ernstberger och informationschefen Anton Abele. Just den dagen Finansliv träffar dem känns det dock lite avlägset.

– Det är lite turbulent nu, säger Anton Abele, när vi går genom korridoren på väg till ett mötesrum i bolagets huvudkontor på Sveavägen i Stockholm.

I en vecka har Svenska Dagbladet rapporterat om olika brister i Allras pensionserbjudande och samma dag är vd kallad till möte på pensionsmyndigheten. Senare ska det visa sig att styrelseordförande Ebba Lindsö skickat in sin begäran om utträde ur Allras styrelse samma dag.

Trots detta har de bestämt sig för att ändå genomföra den planerade intervjun och berätta om sin vision och arbetet för att uppnå den.

I juni 2016 påbörjade konsumentkreditinstitutet Allra sin resa mot banktillstånd och ansökte om att bli kreditmarknadsbolag.

– Det är första steget, menar Anton Abele.

– Vi vill bli den engagerade banken och återuppliva den gamla sparbankstanken, fortsätter Alexander Ernstberger när han ansluter till intervjun någon kvart senare.

I takt med digitaliseringen har storbankerna stängt kontor och det är »få som kan komma och dricka kaffe och prata sparande på sitt bankkontor« menar Alexander Ernstberger.

– Vanliga människor som inte har stort kapital eller stora inkomster får inte lika mycket service för att banken inte finner dem lönsamma, säger han.

Där ser Allra en nisch. Inte heller de strävar dock efter ett stort kontorsnät utan pratar mer om telefon och Skype. Men personligt, »på kundens villkor«.

Nu väntar de på svar från Finansinspektionen.

Ansökan om kreditmarknadsbolag är inte mindre omfattande. Man ska lämna in verksamhetsplan med organisationsplan, eventuella uppdragsavtal, en skiss över ägande- och ledningsfunktioner inklusive ägar- och ledningsprövning, flera års årsredovisningar, delårsrapporter, prognoser, dessutom policy, riktlinjer och instruktioner för hur bolaget planera att säkerställa riskhantering, kundskydd, etiska regler, förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism, samt hur den interna granskningen sköts.

Man ska också kunna redogöra för de IT-lösningar man tänker använda och därför upphandla ett sådant system.

Du måste komma så djupt i samarbetet med systemleverantören att du kan visa på bra procedurer. Finansinspektionen vill veta att man har koll och då är IT-system och de processerna av stor vikt, säger Alexander Ernstberger.

Hur mycket tid har ni ägnat åt detta?

De tittar på varandra och funderar. Sammantaget ungefär fyra heltidstjänster under fyra månader innan de lämnade in ansökan, uppskattar de till slut. Men utspritt över olika personer och kompetenser.

– Det är ett omfattande arbete i en interaktiv process, man har dialog med myndigheten hela tiden, säger Alexander Ernstberger.

– Nu har vi löpande kontakt men väntar mer passivt på Finansinspektionens återkoppling.

Och även om bankskylten hägrar på några års avstånd är det viktiga för dem nu tillståndet att bli kreditmarknadsbolag:

– Vi vill möjliggöra egen kreditgivning. Banktillståndet ser vi mer som kronan på verket. Det handlar med om varumärke och förtroende.

Till att börja med har man att vinna Finansinspektionens förtroende. Det är som sagt en omfattande utmaning. Oavsett tidigare relation till myndigheten. Det fick Collector erfara:

»Vi har varit under finansinspektionens tillsyn länge och jag trodde det skulle finnas en liten gräddfil. Men det fanns det inte« sa Lena Apler, grundare till Collector i en tidigare porträttintervju i Finansliv när proceduren kom på tal.

På Finansinspektionen bekräftar Markus Ribbing och Christel Brattlöf:

– Vi gör samma granskning även om bolaget varit kreditmarknadsbolag. Det är lika mycket material, jag kan inte säga att det går snabbare, säger Christel Brattlöf.

Markus Ribbing redogör myndighetskorrekt och sakligt för processen:

– Vi börjar handlägga ansökan med ett team bestående av olika roller. Vi är inga rådgivare utan bolagen ska visa för oss att de klarar att uppfylla de krav som lagen ställer, poängterar han.

Till att börja med krävs ett startkapital på 5 miljoner euro. Samt en ansökan som består av »några pärmar med dokument«. Under handläggningen träffar de också bolaget för att ställa uppföljningsfrågor och begär kompletteringar.

– Vi granskar även ägare och ledningspersoner eftersom vi ska göra en bedömning av deras lämplighet, Christel Brattlöf.

I snitt tar det hela minst ett år. För tillfället har de mellan 12 och 15 ansökningar om att bli bank eller kreditmarknadsbolag. Två eller tre handläggare, en jurist och en från tillsynsenheten, jobbar med varje ansökan men bakom den gruppen finns en större styrgrupp. Exakt vad som krävs för att få banktillstånd går inte att svara på så där rakt upp och ner, menar de.

– De ska visa för oss att de förstår vad som krävs enligt regelverket och att de har förutsättningar att leva upp till det, säger Christel Brattlöf.

Utöver det är det kapitalkravet och ledningens lämplighet. Ungefär hälften av ansökningarna avslås uppskattar de.

– Det förekommer att bolag inser omfattningen efter första mötet och drar tillbaka sin ansökan, säger Christel Brattlöf.

Men det var inte omfattningen i sig som var det stora problemet, minns Martin Nilsson på Collector, trots att de skickade in två rejäla pärmar i grundansökan och fick komplettera med ytterligare sju.

– Vi fick motfrågor på i princip allt: »har vi uppfattat er rätt om…?«, »hur menar ni här?«, säger han, men tillägger samtidigt att det på det stora hela var relevanta frågor.

Det svåra var att processen i sig tog sådan tid.

Dessutom var det kanske lite taskig tajming, just mellan 2013 och 2015. 2014 blev något av EU-förbannelsens år med många nya bankdirektiv. Lena Apler beskrev det som en »ständigt skapande process« där de fick bygga vägen framför sig under resans gång.

Martin Nilsson håller med:

– Basel 3-reglerna implementerades under den här perioden. Det kom många nya stora regelpaket och då fick vi ju nya frågor på de reglerna.

Regler som var nya även för Finansinspektionen. Och inte bara det – Collector växte också snabbt under den här perioden. Så när Finansinspektionen återkom med en följdfråga kunde svaret bli att det förhållandet inte ens gällde längre:

– Frågor på något som skrevs för ett år sedan var redan irrelevanta. Förutsättningarna förändrades.

Det gjorde att processen tog lite mer än ett och ett halvt år.

– Kunde man komma ner till sex månader skulle det underlätta betydligt. Man får ha respekt för att de måste gå igenom och kontrollera allt, men för oss blir det ju en ryckig process. Att det drog ut på tiden gjorde att man fick börja om lite varje gång.

Collectors långa arbetsamma resa till bank nådde mål i maj 2015. Hur mycket jobb är det att vara bank nu då? Inte så mycket, tycker Martin Nilsson.

Det huvudsakliga merjobbet kommer av att de plockade hem kortadministrationen från kortutgivaren Cerdo när det fick egen licens hos Mastercard.

– Det har påverkat mer att vi numera är ett större börsnoterat bolag.

Den stora skillnaden ligger snarare i namnet: ­Collector Bank. Varumärket. Förtroendet.

– Det är stor skillnad på att vara en börsnoterad bank och ett privatägt kreditmarknadsbolag. Alla vet inte vad ett kreditmarknadsbolag är men alla vet vad en bank är, både privatkunder och företag. Det klingar helt annorlunda.

Det är inte alltid så gott att veta vad som är orsak och verkan men det är ett faktum att Collector noterades på Mid Cap-listan på Stockholmsbörsen 10 juni 2015. Då var aktiekursen 55 kronor. I dag ligger aktiekursen på runt 103 kronor och bolaget på Large Cap med ett börsväder på 10,9 miljarder.

– Jag tror absolut att både börsnoteringen och detta att bli bank har underlättat den tillväxtresan. Även om det inte är så stor skillnad på själva verksamheten så är det lättare att få till möten, få större företagskunder och skapa fler tjänster, säger Martin Nilsson.

Clearing, till exempel, skulle innebära fler betaltjänster. Det har Collector ännu inte.

– Man måste vara bank för att göra det. Vi har öppnat för den möjligheten nu.

Text: Ulrika Fjällborg
Foto: Alexander Donka

publicerad
22 mars 2017
Anmälan är öppen! #finansloppet2019
Nytt nummer! Läs om förtroendekrisen som skakar branschen. #finans #svpol #magazinecover #hållbarhet #finansliv #sustainability #cover #swedbank #finansbranschen #danske
Vi är bra på långa ord. Och på att förklara dem. Läs mer i Finansliv nummer 4 - snart hos alla prenumeranter. ⭐️
I varje nummer intervjuar vi kollegor i branschen. Läs hela intervjun med @planbokssmart.se på finansliv.se
#klimat, #hållbarhet och #greenfinance i fokus på vårt event #sustainable #finance #stockholm. Alla bilder på finansliv.se Foto: Oskar Omne
Fyra av talarna på Sustainable Finance finns med på tidningen @veckansaffarer lista över näringslivets mäktigaste kvinnor. ⭐️Anna Ryott, Summa Equity ⭐️Maria Mähl, Arabesque ⭐️Anna Felländer, AI Sustainability Center ⭐️Carina Lundberg Markow, Folksam
Stockholm Green Digital Finance vill sänka trösklarna för grön finansiering med hjälp av blockchainteknik. Lyssna till Cecilia Repinski, vd och medgrundare, på Sustainable Finance den 28 mars. foto: Oskar Omne
Följ @Finansliv på Instagram