Delningsekonomin utmanar bankerna

Vad är delningsekonomi?
– Det är ett samlingsnamn på aktiviteter som effektivare och billigare kopplar ihop utbud och efterfrågan. Därmed skapas ett effektivare resursutnyttjande av varor och tjänster. Delningsekonomin identifierar vilande varor och tjänster och sätter ett värde på dem. Det är en digitalisering av den osynliga handen.

Varför har det blivit så stort nu?
– Delningsekonomi är egentligen inget nytt fenomen. Men i och med att digitaliseringen gör transaktionskostnaderna för att sammanföra utbud och efterfrågan så låga har det, tillsammans med ett ändrat förhållande till att ha tillgång till saker i stället för att äga dem, banat väg för att delandet ska omfamnas av stora delar av ekonomin.

Vilka möjligheter skapar delningsekonomin?
– Fördelar är ett effektivare resursutnyttjande och att det blir billigare för konsumenten. Delningsekonomin fungerar också som en katalysator för egenföretagare, genom de låga fasta kostnaderna och väldigt mogna konsumenter. Det ger enorma möjligheter för arbetsmarknaden. Den lokala tjänstesektorn är väl lämpad för delningsekonomin, som kan hjälpa till att sänka inträdesbarriären på arbetsmarknaden för till exempel nya svenskar.

Vilka utmaningar finns?
– Risken förflyttas från den traditionella mellanhanden till den enskilde konsumenten eller arbetstagaren. Match-makers tar inte ansvar och har inga höga fasta kostnader och kan därför konkurrera ut befintliga verksamheter.

– Det finns risk att individer råkar ut för situationer där de inte har full insyn i hur försäkrade de är. I ett läge med hög arbetslöshet kan lönerna auktioneras till botten om det inte finns något skydd.

– Traditionella branscher utmanas dramatiskt, men vi måste inse att verkligheten förändras och se det konsumentvänliga i detta.

Hur påverkar delningsekonomin finansbranschen?
– Vad delningsekonomin gör är att den ersätter traditionella mellanhänder med digitala plattformar. På dessa plattformar skapas en självreglerande funktion mellan anhängarna. En kritisk massa tillit behöver skapas för att den självreglerande funktionen ska fungera. Ett exempel inom finanssektorn är näranhängarna, peer to peer, möts och auktionerar ränta på den digitala plattformen. Den traditionella rollen banker har som mellanhand har i dessa fall slopats.

– Många fintech-innovationer inom delningsekonomin är bra på att matcha långivare och låntagare. När bankerna retirerat på grund av ökat regelverk, kanaliserar dessa företag riskkapital till innovation, vilket är bra för ekonomin. Men de har inte testats i kristider och det behöver ske en harmonisering av regelverken, så att fintech-aktörerna agerar under mer tydliga villkor. Även om vi ska se till att inte överreglera som gjorts i till exempel Italien.

Du jobbar för en storbank – hur ska ni möta delningsekonomin?
– Vi kommer se både att traditionella banker samarbetar med fintech-aktörer och att bankerna anammar tekniken, som är konsumentvänlig, kostnadsbesparande och effektiv. Det handlar om blockkedjeteknik, löptidsmatchning, sänkta kostnader via automatisering och robotisering av både rådgivning och banktransaktioner, liksom riskbedömning.

– På crowdfunding-plattformarna har du i realtid ett mått på vad en idé är värd. Detta kan man applicera inom bank för att bedöma risk för företeelser som inte går att bedöma bra i traditionella system.

– När vi har gjort den digitala transformeringen kommer alla vara fintech-aktörer.

Vad behöver bankerna mer göra?
– Bankerna måste bli bättre på att utnyttja kunddatabasen för att skräddarsy erbjudanden i realtid. Men det räcker inte att ha ett perfekt digitalt erbjudande; den fysiska kontakten kommer att bli avgörande för tillitsskapande, och där är bankerna väl positionerade med sina retailnät.