Det betyder EU-valet för branschen
EU-regler påverkar finansmarknaden i allra högsta grad. Men Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman tror att bankerna tagit sig igenom den tyngsta regelbördan.
Den 26 maj är det val till EU-parlamentet. Valdeltagandet brukar vara lågt. Förra EU-valet röstade bara 51 procent av de röstberättigade i Sverige.
Ändå har EU en stor inverkan på svensk politik. Inte minst för finansmarknaden. De senaste åren har banker och finansbolag lagt allt mer resurser på compliance och implementering av nya regelverk så som Mifid 2, PSD2 och GDPR. Samtliga är EU-direktiv.
EU-valet 2019
• Val till Europaparlamentet hålls vart femte år. Söndagen den 26 maj är det EU-val i Sverige.
• I EU-parlamentet sitter 751 ledamöter från de 28 medlemsländerna. Antalet ledamöter avgörs av storleken på befolkningen. Flest har Tyskland, 96 stycken. Sverige har 20.
• Storbritanniens utträde ur EU har skjutits upp, och landet kommer med största sannolikhet att delta i EU-valet. När Storbritannien lämnar EU kommer antalet ledamöter att minska till 705.
Men Christina Nyman tror att finansbranschen har tagit sig igenom den tyngsta regelbördan nu.
– Framöver handlar det snarare om ökat fokus på efterlevnad och kontroll av de regleringar som finns, än att regleringarna kommer öka mycket mer.
Christina Nyman anser inte att EU-valets utgång kommer få någon större effekt på finansmarknaden på kort sikt.
– Jag har svårt att se det. Om det blir en mindre tydlig majoritet i de stora blocken kan det bli svårare att komma överens, vilket skulle kunna göra att valet av ECB-chef (Europeiska centralbanken) tar längre tid. Men jag har svårt att se att det skulle ändra inriktning på penningpolitiken.
Men på längre sikt kan EU-parlamentet få stor betydelse för finansmarknaden och även ekonomin i Europa. Vissa partier vill att EU ska få mer inflytande, medan andra vill se det omvända.
– En mer gemensam finanspolitik skulle så klart påverka finansmarknaden. Men det ligger väldigt långt bort, som det ser ut nu. Det andra scenariot är att de populistiska partierna får mer makt och att länder med höga statsskulder får mer inflytande. Det skulle så småningom kunna leda till att EU för en mer expansiv finanspolitik.
Det sistnämnda scenariot vore problematiskt vid en lågkonjunktur, vilket de flesta bedömare tror att vi är på väg mot nu. Räntorna ligger redan så lågt att centralbankerna har svårt att stimulera ekonomin. Sverige står sig bättre än många andra länder eftersom vår statsskuld är låg, men så ser det inte ut i hela Europa.
– Om vi hamnar i en ordentlig lågkonjunktur framöver, då har länder som Tyskland förmåga att påverka sin konjunktur medan länder som Italien inte har det. Utan en gemensam finanspolitik i EU kan man inte göra så mycket, den höga skuldsättningen i många länder gör det svårt.
Skulle man få likviditetsproblem i banksektorn så har ECB fler verktyg, men när det gäller konjunkturen krävs mer långsiktig finanspolitik.
ECB kan visserligen hålla räntorna nere och köpa mer tillgångar för att försöka stimulera ekonomin. Men det är osäkert om det kommer ge någon större effekt, enligt Christina Nyman.
– Skulle man få likviditetsproblem i banksektorn så har ECB fler verktyg, men när det gäller konjunkturen krävs mer långsiktig finanspolitik. Man måste få fart på arbetsmarknaden och konkurrenskraften, och betala av statsskulderna.
Ett annat orosmoln är givetvis Brexit. Det mesta tyder på att risken för en hård Brexit är avvärjd nu när Storbritannien fått längre tid på sig. Men den utdragna processen är också ett problem, anser Christina Nyman.
– Det råder en stor osäkerhet. Arbetsmarknaden i Storbritannien har klarat sig bra hittills, men tittar man på investeringar har nivån varit ganska låg. Det svaga pundet har hjälpt till ett tag, men vi får nog räkna med en ganska lång period av låg tillväxt. Det påverkar hela Europa, oavsett om Storbritannien är med i EU eller inte.
