»Det finns absolut en oro bland personalen«

Carina Bouveng är fackligt kontaktombud på Nordeas lånecenter i Uppsala. Hon jobbar som privatrådgivare med inriktning bolån och är sedan några månader tillbaka en del av supportteamet. Totalt har hon varit 15 år i banken.

Lönerevisionen är nu i full gång och väntas bli klar några veckor efter att den här texten publiceras.

– Vi är mitt i alla lönesamtal. Det kommer bli ett par intensiva veckor, säger Carina Bouveng.

»Allt i samhället ökar i kostnad med mat, el och drivmedel. Det är klart att det är oroligt, för man vet inte riktigt var tar det vägen och hur länge det kommer att fortsätta.«

Lön är ständigt aktuellt men har blivit ett allt hetare samtalsämne på jobbet, berättar hon. Det började redan i mitten av förra året när inflationen tog fart.

– Det finns absolut en oro bland personalen för den egna ekonomin. Allt i samhället ökar i kostnad med mat, el och drivmedel. Det är klart att det är oroligt, för man vet inte riktigt var tar det vägen och hur länge det kommer att fortsätta, säger hon.

Finansliv har tidigare skrivit om att det en längre tid varit hög arbetsbelastning för bankernas rådgivare och i kundtjänst. Allt började med pandemin och följdes upp av kriget i Ukraina med växande inflationsoro, stigande räntor och fallande bostadspriser. Kundtrycket har varit högt även i kundtjänsten i Uppsala, enligt Carina Bouveng.

– Det var en väldigt hög belastning i våras när inflationen började skena i väg och räntorna höjdes. Samtidigt visste vi inte att det skulle komma, så i ljuset av det hade vi en del underbemanning. Marknaden har dämpats en del efter det, men nu ser vi så smått att det börjar ta fart igen, säger hon.

En liknande upplevelse har Peter och Maria som jobbar inom SEB:s kundtjänst. Peter och Maria heter egentligen något annat.

Läget var särskilt tufft i fjol, säger Peter. Ett högt inflöde av ärenden i kombination med hög personalomsättning gjorde det allt svårare att hinna med att svara kunderna i tid.

– Det var väldigt nära att det inte gick mer. Vi har haft ett väldigt stort inflöde av ärenden under många år samtidigt som vi haft många nya som kommit och gått. Det är först nu de sista månaderna som det har avtagit lite, men det har varit ett högt tryck väldigt länge, säger han.

Läs också

Mer möda för lönen

Löneläget för rådgivare och kundtjänst är ett frekvent samtalsområde på arbetsplatsen, fortsätter Maria. Synen är att lönerna för kollektivet är för låga.

– Vi vet vad våra kunder i olika branscher har för löner. Jag kan då undra varför vissa med enklare jobb har betydligt bättre betalt än jag har. Det sägs att vår produkt är vinstgivande, det vore roligt att få mer del av det, säger hon.

Jobbet innebär att personalen måste utbilda sig varje år för att ha kvar sina licenser. Samtidigt ställs ganska tuffa krav från arbetsgivaren, påpekar Peter.

– Sett till arbetsbelastningen, kompetenskraven och att hålla sig uppdaterad med regelverken så tycker jag inte att lönen håller måttet. Gör man fel här kan det kosta banken mycket pengar, det borde kanske också synas i löneutvecklingen, säger han.

Båda Maria och Peter säger att inflationen märks tydligt i vardagen. Maten och elen har blivit dyrare och även de annars så personalförmånliga bolånen har gått upp i pris.

– Allt har blivit dyrare. Paketen i butiken har också blivit mindre, så man känner sig nästan lite lurad. Det gäller att titta på priset och jämföra på ett helt annat sätt än förut, säger Maria.

Det fortsätter parallellt att komma in svåra samtal. Det är kunder som blivit av med jobbet, som skiljt sig, eller som kanske inte lyckats sälja sin bostad, berättar Peter.

– Ibland kan jag känna mig lite orolig inför det vi står inför. Man är både rådgivare och terapeut, säger han.

På Swedbanks kundcenter i Piteå jobbar Nils Norberg. Han har varit i banken i 23 år, är fackligt förtroendevald och sitter sedan två år tillbaka i koncernklubben. Hittills har det varit ganska lugnt inför de kommande lönesamtalen, menar han.

– Jag upplever inte att det är väldigt mycket mer diskussion i år än det varit tidigare. Lön är alltid en stor fråga, men jag har inte märkt av en stor ökning i fikasoffan, säger han.

De senaste åren har varit kännbara även på kundcentret i Piteå. Enligt Nils Norberg var pandemin värst då kontoret ofta var underbemannat på grund av sjukfrånvaro. Efter sommaren har det däremot lugnat ned sig.

– Just nu så är det rätt lugnt. Jag tror de flesta har pratat av sig och fått den rådgivning de behöver. Nu sitter vi faktiskt, tycker jag, med en normal belastningsnivå. Det är skönt att få andas emellan, det är bra att få den här återhämtningstiden.

För 2022 landade de totala löne­ökningarna i branschen på 4,9 procent, mot 4,3 procent året innan. För yrkesgrupperna rådgivare, kassapersonal och kundtjänst blev löneökningarna lägre med ökningar runt 1–3 procent. Utvecklingen såg liknande ut även året innan, och innebär därmed att gapet mellan de lägre och de bättre betalda yrkesgrupperna fortsätter
öka.

Lönestatistiken visar hur löneökningarna i snitt har sett ut under året, men inte löneutvecklingen för identiska individer, alltså de som haft samma roll och arbetsgivare det senaste året. Det innebär att om många anställda med hög eller låg lön slutar kan det få stor effekt på statistiken.

De anställda som Finansliv pratat med säger att de inte känner igen de höga löneökningar som syns i Finansförbundets statistik från den egna arbetsplatsen.

– Jag kan känna igen siffran om jag tittar på hela banken, däremot på kundcenter har jag känslan att 4 procent inte är den nivån vi har hamnat på de sista åren, säger Nils Norberg.

Carina Bouveng har en liknande uppfattning och pekar på 1–3 procent i löneökningar som mer korrekt. Hon anser att de kundmötande yrkesgrupperna, sett till den höga arbetsbelastningen, borde kompenseras mer i form av högre löneökningar.

– Tyvärr är det oftast så att den grupp som jobbar närmast det som är allra viktigast för oss, kunderna, där kan man ändå inte riktigt lyfta lönerna i den paritet man önskar och som borde vara förtjänt. Det är klart att vi är en stor grupp och att det kostar, men får man den uppskattningen så tror jag också man blir ännu mer motiverad att stanna på sin arbetsplats och gör ett ännu bättre jobb, särskilt efter ett år som detta. Det är tråkigt att gapet i branschen ökar och det är absolut en fråga vi måste driva ännu mer framåt, säger hon.

Inte heller Peter och Maria känner igen sig i löneökningarna i Finansförbundets statistik. Maria påpekar att det finns en koppling mellan den höga personalomsättningen och löneläget på arbetsplatsen. Mönstret är att unga kommer in, lärs upp och snabbt går vidare till en konkurrent.

– Det är det enda sättet att få en markant löneökning. Då blir det vi som jobbat ett tag som stannar kvar och utbildar de nya och sköter om kunderna. Det blir ingen arbetsro, säger hon.

Nils Norberg menar att det främst är komplexiteten i ärendena som
bör vara utgångspunkten i lönesättningen.

– Ju mer komplexa ärendena är, desto mer betalt borde man få. En längre kö kan göra att arbetsmiljön upplevs som stressigare och att man därför kanske känner att man skulle ha mer betalt. Men oavsett om det är 100 eller fem personer i kön så jobbar vi hela tiden, så köbilden är inget vi kan påverka. Sedan kan jag tänka mig att det är annorlunda på ett kontor. Jag tror dock att lönerna för kollek­tivet kommer stiga något mer i år, men det bli nog inte full inflationstäckning.

»Hos oss har jag känslan att det blivit så att gapet har ökat mellan de som har jättehög lön och
de som har låg lön.«

Nils Norberg är samtidigt bekymrad över gapet mellan de lägre och bättre betalda yrkesgrupperna som fortsätter att växa.

– Bankens anställda är en spegling av samhället. Hos oss har jag känslan att det blivit så att gapet har ökat mellan de som har jättehög lön och
de som har låg lön. Det ska absolut få finnas löneskillnader, men ska man få bukt med den ökade polariseringen i samhället så tror jag inte det är bra med för stora inkomstgap.

Inför årets lönesamtal är det extra viktigt att komma förberedd, enligt Carina Bouveng. Det handlar bland annat om att gå igenom vad som sagts i tidigare utvecklingssamtal och om det sedan har fullföljts. Det går även att få stöttning från ett lokalt kontaktombud, påpekar hon.

– Det gäller att lyfta fram det man har gjort under året och tänka ut argument som kan motivera en bra löneökning.

Nils Norberg understryker också vikten av att utvecklingssamtalet som görs före lönesamtalet blir bra.

– Det är viktigt att våga argumentera för sin prestation och det man har gjort till sin chef. Det handlar inte bara om försäljning, utan även hur man har stöttat kolleger, kompetenshöjt sig eller tagit på sig tiduppdrag. De mjuka värdena är också väldigt viktiga, säger han.

Vad som är en rimlig löneökning är svårt att säga, anser han. Det kan dock vara en återvändsgränd att peka för mycket på inflationen.

– Till en viss nivå är det bra att lyfta frågan i sitt lönesamtal, men jag tror inte det kommer vara gynnsamt om det får ta allt för stort fokus. Jag tror det är viktigare att plocka fram vad man bidragit med till banken.

Även på kundtjänsten i SEB väntas lönerevisionen snart vara i gång. Först väntar de personliga utvecklingssamtalen innan det är dags för lönesamtal och till sist lönebeskedet senare i vår.

Både Peter och Maria hoppas på en bra löneutveckling i nivå med branschsnittet. Men ofta kan det vara svårt att göra sin röst hörd i lönesamtalet, anser de.

– Det blir väldigt sällan någon form av förhandling. Vanligtvis har chefen skrivit ner vilken lön de tycker jag ska ha. Vill man argumentera mot det får man vända sig till facket, så även om jag har mina argument så känns det ibland lite tröstlöst, säger Peter.

– Vi hoppas ju att Finansförbundet gör så gott de kan för oss framöver när det gäller löneökningarna. Jag gillar mitt jobb, samtidigt känns det inte som om banken tycker det är så viktigt med rådgivning. Vi borde premieras, tycker jag, säger Maria.