Mer möda för lönen
Lönerna för de lägst betalda yrkesgrupperna rådgivare, kassapersonal och kundtjänst halkar efter för andra året i rad trots ökad arbetsbelastning. Det visar ny lönestatistik från Finansförbundet och BAO. Flera anställda pekar nu på att löneutvecklingen inte är tillräcklig.
Den starka löneutvecklingen i finansbranschen fortsätter. Under 2022 ökade lönerna för hela BAO-området med 4,9 procent, från 4,3 procent året innan, visar ny statistik från Finansförbundet och BAO, Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation.
Störst ökning mätt både i procent och i kronor fick yrkesgruppen backoffice (Stockholm nivå 3) med en ökning på 8,7 procent. Precis som i fjol hamnade även it-sidan i topp där lönerna för programmerare, systemutvecklare och systemförvaltare (Övriga Sverige nivå 3 och 4) ökade med 5,5 respektive 3,9 procent. Yrkesgrupperna är samtidigt några av de bäst betalda, något som drar upp totalen i lönestatistiken.
Statistiken visar den genomsnittliga löneutvecklingen i finansbranschen, men inte löneutvecklingen för identiska individer, alltså de som haft samma roll och arbetsgivare det senaste året. Det innebär att om många anställda med hög eller låg lön slutar kan det få stor effekt på statistiken.
Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius konstaterar att det totalt sett är en bra löneutveckling. Samtidigt är det en klen tröst. I december steg inflationen till skyhöga 10,2 procent, mätt enligt KPIF. För de anställda innebär utvecklingen den största reallöneminskningen på 30 år och att sju års löneökningar gått förlorade, enligt Konjunkturinstitutet.
– Jag och många andra blev fullständigt tagna på sängen av inflationsspiralen. Jag tror inte att någon såg det här komma i ingången av året och trodde att inflationen skulle ligga på 10–11 procent nu vid årsskiftet, säger hon.
Inflationen slår extra hårt mot anställda inom lägre betalda yrkesgrupper som privatrådgivare, kassapersonal och inom kundtjänst. I fjol fick yrkesgrupperna sämre löneökningar än branschsnittet, vilket var fallet även 2021.
En del av förklaringen är att branschen ett antal år har sett ett ökat lönetryck inom vissa kontrollfunktioner och jobb inom it, anser Alexander Horvath, chef för Compensation & Benefits på SEB.
– Som en följd av förändrade marknadslöner har vi även hos oss kunnat se relativt stora differenser mellan olika jobbkategorier, säger han.
Ulrika Boëthius anser att löneökningarna för grupperna inte har varit tillräckliga. Hon påpekar att det inte vore en stor kostnadsökning för företagen att lägga till mer.
– Det blir inte så stora summor i kronor i förhållande till företagens vinster och omsättning. Löneökningarna borde ha varit högre än så här, säger hon.
Inflationen har dragit i gång en debatt om ifall anställda bör kompenseras genom högre löneökningar, medan de som är emot varnar för att för höga löneökningar kan få inflationen att bita sig fast. Enligt Ulrika Boëthius visar utfallet i lönestatistiken att arbetsgivarna inte har gått in för att kompensera för inflationen. Full kompensation vore samtidigt inte rätt väg att gå, anser hon.
– Vi vill inte göra om det man som gjorde på 70-talet när lönerna höjdes för mycket, vilket drev upp inflationen, utan vi vill ha reallöneökningar över tid. Nu måste vi föra en dialog på varje arbetsplats så att det finns en plan för att komma tillbaka till reallöneökningar.
Parallellt pågår nu förberedelserna inför årets avtalsrörelse. Industrifacken har begärt löneökningar på 4,4 procent, medan arbetsgivarna i sin tur har lagt fram ett motbud på 2 procent plus ett engångsbelopp om 3 000 kronor. Finansförbundets avtal är dock sifferlöst och ger på så sätt inga generella löneökningar.
Skulle kravet gå igenom innebär det alltså reallöneminskningar även nästa år, sett till att inflationen ligger kvar. Som Ulrika Boëthius sagt till Finansliv tidigare ska anställda inte räkna med några reallöneökningar även för 2023.
– Det kommer ta några år att komma igen. Min förhoppning är att bolagen kommer jobba hårt med att titta lönerna inom de olika kategorierna. Jag skulle vilja se en plan för de yrkesgrupper som har minst marginaler.
Finansliv har frågat storbankerna vad inflationen innebär för de anställdas löneutveckling och om eventuella åtgärder för vissa yrkesgrupper. De flesta är dock fåordiga och pekar antingen på att lönerevisionen ännu inte klar, eller att de är inne i en tyst period.
Frågan om rådgivare, kassapersonal och kundtjänst efter år av hög arbetsbelastning borde kompenseras i form av högre löneökningar får exempelvis flera undvikande svar.
»Åren 2022 och 2023 blir ur det perspektivet förlorade år för oss, såväl som för samhället i stort. Jag hoppas att vi snart kan komma tillbaka till den goda reallöneutveckling som vi haft historiskt.«
– Swedbank ser att löner inom samtliga områden ska vara i linje med marknaden, säger Gith Bengtsson, chef för Swedbanker Experience, i ett mejlsvar om högre löneökningar för yrkesgrupperna.
Alexander Horvath på SEB är däremot tydlig med att kollektivet inte kan räkna med reallöneökningar även 2023.
– Nej, tyvärr inte. Åren 2022 och 2023 blir ur det perspektivet förlorade år för oss, såväl som för samhället i stort. Jag hoppas att vi snart kan komma tillbaka till den goda reallöneutveckling som vi haft historiskt.
Återigen ökade lönerna mindre för kvinnorna än för männen. Totalt landade ökningen på 4,8 procent för kvinnorna, mot männen som fick 5,0 procent.
Finansförbundet driver sedan 2011 Lika lön-projektet som kom till för att få bort osakliga löneskillnader i branschen. Målsättningen var att lika lön skulle gå att uppnå efter fyra–fem år, men i stället har gapet fortsatt att öka. Sedan starten av Lika lön har lönerna ökat mer för kvinnorna under fyra år och tolv år för männen.
– Det är klart att det är fruktansvärt irriterande. Det borde verkligen inte vara så efter alla dessa år med ett projekt som ska jobba särskilt med detta, säger Ulrika Boëthius.
Hanna Byström, vd på BAO, skriver i ett mejlsvar att branschstatistiken endast ger indikationer hur utvecklingen går, och att det därför är viktigt att fortsätta arbeta följa upp lokalt på företagen.
– Det är endast där man kan se hur arbetet går och hur resultatet ser ut. BAO och Finansförbundet har också bjudit in de stora arbetsgivarna till dialog om erfarenheter och framgångsfaktorer, säger hon.
I fjol menade Ulrika Boëthius att parterna behöver gå djupare i statistiken för att lokalisera var skillnaderna uppstår. Nu tror hon sig ha hittat en av orsakerna till problemet. De stora skillnaderna uppstår inte i lönesamtalen, utan snarare i annan lönesättning, som vid rekryteringar av specialistkompetens och experter.
– Vår tes är att det är fler män i den grupp som köps in, då måste bankerna betala för att få in dem.
Det är fler kvinnor som jobbar i finansbranschen och fler kvinnor än män som utexamineras. Borde inte det speglas tydligare även i specialistroller?
– Det är svårt att säga om arbetsgivarna är dåliga på att se kvinnors kompetens eller om det är färre kvinnor som är ute och söker nya utmaningar. Men vi tror att det är finns en snedvridning i urvalet i de här viktiga tjänsterna. Arbetsgivarna hänvisar ofta till marknaden, men personligen kan jag tycka att marknaden bara tycks ha en effekt på män och deras löner.
Hur går ni vidare för att vända trenden?
– Det är arbetsgivarens ansvar att det här fungerar. Kommer vi fram till att de inte lyckas ta det får vi fundera på hur vi ska gå vidare, men där är vi inte ännu. Ambitionen är att få arbetsgivaren att ta sitt riktiga ansvar där alla får en god löneutveckling. Men nu är det är upp till bevis.