Kraftig reallönesänkning för Riksbankens personal
Reallönerna för Riksbankens anställda minskar med 6,79 procent under 2022, efter att lönerevisionen blivit klar i november. Den skenande inflationen ligger bakom. »Det är kännbart för alla i samhället just nu med inflationen som äter upp så mycket«, säger Riksbankens HR-chef Christina Jacobsson.
Lönerna för de anställda på Riksbanken ökade med 2,71 procent för 2022, efter att lönerevisionen blivit klar i november. För anställda anslutna i Saco blev ökningen 2,57 procent.
Samtidigt ligger den skenande inflationen på 9,5 procent i november mätt enligt KPIF, vilket är nästan fem gånger över inflationsmålet på 2 procent. Lönerevisionen innebär alltså en kraftig reallönesänkning på -6,79 procent för Riksbankens anställda.
Det är kännbart för alla i samhället just nu med inflationen som äter upp så mycket
Riksbanken har kollektivavtal med Saco och ST. I det siffersatta avtalet med ST garanteras fackligt anslutna minst 1,8 procent i löneökning varje år under avtalsperioden 2020-2023, medan avtalet med Saco är ett sifferlöst avtal. I lönerevisionen följer parterna det så kallade »märket« som träffas mellan industrins parter. I det senaste treårsavtalet som löper ut 2022 har märket legat på 1,8 procent i årstakt. I fjol ökade lönerna på Riksbanken med 2,58 procent för kollektivet och 2020 med 2,69 procent.
Riksbankens HR-chef Christina Jacobsson säger att årets utfall innebär en reallönesänkning men att utgångspunkten för lönerevisionen är de avtal som redan ingåtts.
– Vi har avtalen från arbetsmarknadens parter att förhålla oss till och det gör vi på bästa sätt. Sen är det klart att det är kännbart för alla i samhället just nu med inflationen som äter upp så mycket. Men vi är måna om att hålla den överenskommelse som har träffats, det är spelets regler, säger hon.
Finansliv har sökt Johan Molin som är ordförande för den lokala Saco S-föreningen på Riksbanken, men som inte vill kommentera utfallet i lönerevisionen.
Under 2023 väntas Riksbanken och de fackliga parterna skriva ett nytt löneavtal. Hur det blir hänger på hur det går i industrifackens lönerörelse som blir ett slags riktmärke för den statliga sektorn. LO-förbunden har lagt fram krav om ett löneutrymme på 4,4 procent, och som minst 1192 kronor. Löneutrymmet ska förhandlas med arbetsgivarna senare i vår. Om inflationen ligger kvar väntas stora reallönesänkningar även 2023.
– Jag vågar inte uttala mig om var förhandlingarna kommer att landa. Förhoppningsvis vet vi mer i september eller början av oktober nästa år. Det beror också på hur utvecklingen går i ekonomin, säger Christina Jacobsson.
Vad har ni fått för reaktioner från personalen kring årets löneökningar?
– Jag måste säga att det inte har varit några större reaktioner det här året jämfört med tidigare år. På det stora hela tycker jag att vi kommit överens på ett bra sätt. Det handlar mycket om att säkerställa att vi är en attraktiv arbetsplats där en del är lönen och att vi har bra samtal om hur man jobbar och de prestationer som görs.
Tidigare i december rapporterade Financial Times att personalen på Europeiska centralbanken, ECB, kommer att diskutera protestaktioner och till och med potentiella strejker. Orsaken är att personalen avvisat ett löneerbjudande som man anser ligger långt under inflationstakten i euroområdet.
