Gå direkt till textinnehållet
Helena Giertta, chefredaktör och ansvarig utgivare Finansliv.Foto: Tor Johnsson

Det här duger inte!

Ledare Den långsamma löneutjämningen mellan könen är särskilt svårbegriplig i finansbranschen, skriver Finanslivs chefredaktör Helena Giertta.

Lika lön-arbetet har nu pågått i tio år. I år och förra året, ja under sex av de tio åren, fick männen trots det mer i löneökning än kvinnorna.

I dag tjänar kvinnor i Finansbranschen 95 procent av vad männen tjänar. Skillnaden borde förstås vara mycket närmare 100 för att rimligt avspegla verkligheten. Efter tio år har skillnaden krympt 2,7 procentenheter. Det är för dåligt. Kanske är det dags att skrota hela projektet?

Men ändå tror jag inte det. Tack vara Lika lön-projektet finns frågan om kvinnors löner närvarande hela tiden. Även om det i alldeles för liten grad har lett till praktisk förändring.

Man kan invända att löneskillnaden i stort beror på att män och kvinnor delvis väljer olika yrken inom finansbranschen. Det är sant, men även om man rensar för det så återstår en löneskillnad mellan män och kvinnor. Och en större fråga är: Varför värderas kvinnors arbete lägre än männens? Den frågan borde självklart också finns med i varje samtal om lika lön.

Den totala löneökningen för finansbranschen är bra, ja mycket bra jämfört med andra delar av näringslivet. Och just därför framstår den långsamma utjämningen mellan könen som särskilt svårbegriplig.

Den totala löneökningen för finansbranschen är bra, ja mycket bra jämfört med andra delar av näringslivet. Och just därför framstår den långsamma utjämningen mellan könen som särskilt svårbegriplig. Avsätt någon procent av löneökningarna varje år till kvinnor, så skulle skillnaden snart vara borta.

Snabbaste sättet att göra något åt sin lön kan annars vara att närstudera den årliga genomgången av lönerna inom finansbranschen. Den som är missnöjd med sin lön, kan där se i vilken del av finansbranschen man borde jobba för att maximera lönen. 2020 var det programmerare, systemutvecklare och systemförvaltare i Stockholm, på nivå 4 som tjänade mest. De fick en lön på 51 909 i genomsnitt, tätt följda av företagsrådgivare i Stockholm, på nivå 4, som hade en genomsnittlig lön på  51 640.

Man kan också jämföra sin egen lön med snittet för den grupp man arbetar i.  I de kommande lönesamtalen är det en bra vägledning om var man kan lägga sig i sina krav.

***

Pandemin fortsätter att prägla vårt arbetsliv. Det finns personer som börjat sin anställning och aldrig fått träffa sina kolleger i verkliga livet. Det går att ordna introduktion ändå, men det är en särskild utmaning. Den som är vikarie kan få svårare att visa upp sig. Samtidigt blir vi allt mer vana i våra digitala relationer. Det som för ett år sedan hade varit omöjligt att göra, görs på daglig basis i dag. Till och med fika och gruppsamtal går att ha digitalt. Personligen längtar jag fortfarande efter att komma tillbaka till  arbetet fysiskt, men arbetslivet kommer inte att återgå till hur det var innan pandemin. Många kommer att fortsätta arbeta hemifrån när det passar.

Pandemin lockar också fram positiva sidor hos oss som jag hoppas vi fortsätter att odla. Vi vill ställa upp, ta ansvar för hela samhället, vara vänliga mot våra medmänniskor. Därför blir jag särskilt glad över att till exempel Handelsbanken anslutit sig till Beredskapslyftet. Personer som lämnat vårdyrket och nu jobbar i banken kan genom det tillfälligt gå in och stärka upp där det behövs.

Vi andra gör just nu mest nytta genom att följa alla rekommendationer särskilt väl.

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord