Det innebär nya disclosureförordningen

Det innebär nya disclosureförordningen

Catrine Engström, rådgivare inom sustainable finance på PwC, förklarar Sustainable Finance Disclosure Regulation.

Vad är bakgrunden till disclosureförordningen, som började att tillämpas den 10 mars i år?

– EU har tidigare lanserat en handlingsplan för att uppnå klimatmålen i Parisavtalet och hålla nere den globala uppvärmningen. De två stora nyheterna inom handlingsplanen är dels taxonomiförordningen, som är ett verktyg för att klassificera om verksamheter är hållbara eller inte, dels disclosureförordningen, som ställer krav på finansbranschen att informera om hur de tar hänsyn till olika hållbarhetsaspekter i investeringsbeslut. Målet från EU:s sida är att genom dessa regleringar försöka styra om det privata kapitalet till mer hållbara investeringar, och där är alltså disclosureförordningen en pusselbit.

Vilka berörs av reglerna?

– Om man ska generalisera lite så gäller det alla finansiella bolag som erbjuder någon form av sparprodukt med underliggande investeringar, till exempel fondbolag, försäkringsbolag med försäkringsbaserade investeringsprodukter och vissa värdepappersbolag. Ut­över de som påverkas direkt av regleringen finns även flera aktörer som kommer att påverkas indirekt.

Catrine Engström. Foto: Pwc.

Vad innebär disclosureförordningen i praktiken?

– Enligt förordningen måste finansbolag vara mer transparenta gentemot kunderna med om och i sådana fall i vilken utsträckning som olika hållbarhetsaspekter integreras och beaktas i investeringsbesluts- och rådgivningsprocesser. Bolagen ska till exempel informera om de underliggande investeringarnas negativa konsekvenser för miljörelaterade och sociala hållbarhetsfaktorer, alltså hur investeringarna påverkar omvärlden. De måste också lämna upplysningar om hållbarhetsrisker, det vill säga hållbarhetsrelaterade omständigheter och händelser som investeringarna är exponerade mot och som kan ha negativ inverkan på deras värde. Denna information ska presenteras på bolagens hem­sidor samt i förköpsinformation och årsbesked.

Hur konkret måste informationen vara?

– Regleringen är inte helt på plats ännu, i dagsläget är det därför mer fritt hur informationen utformas. Framöver kommer det dock att införas standardiserade mallar och krav på att redovisa konkreta nyckeltal, vilket kommer att medföra att alla behöver uttrycka sig om hållbarhet på samma sätt. Tidigare har det varit svårt att jämföra hur olika aktörer arbetar med hållbarhet just för att de uttrycker sig på olika sätt och med varierande grad av detaljer.

Varför införs detta?

– Syftet med regleringen är att öka transparensen och underlätta jämförbarheten för kunderna mellan olika finansiella produkter. Det har tidigare funnits en del greenwashing i branschen, där vissa aktörer har kommit med rätt glansiga hållbarhetsrapporter som har lagt stor vikt vid, i sammanhanget, förhållandevis små initiativ. Genom disclosureförordningen synas korten – bolag med höga hållbarhetsambitioner måste nu utifrån tydligare definitioner visa upp vad de faktiskt gör i praktiken. Det finns en hög efterfrågan på hållbara investeringsprodukter och jag tror därför att regleringen kan göra stor skillnad när det gäller att styra om kapitalflödet.

Hur pass bra positionerade är svenska finansbolag i dessa frågor?

– Svenska aktörer är vana vid att jobba med hållbarhet och har nog högre ambitioner jämfört med många av sina europeiska kollegor. För många bolag handlar disclosureförordningen främst om att de nu måste presentera tydligare hur de redan jobbar. Samtidigt tror jag att det finns en risk att vissa blir lite självsäkra och tar regleringen med en klackspark, eftersom de länge har arbetat med hållbarhet och tycker sig vara bäst i klassen. Det är viktigt att komma ihåg att regleringen kommer med nya definitioner på och standarder för hållbarhetsarbete, och dessa behöver inte rimma med bolagens egna definitioner som har använts tidigare.

publicerad
20 maj 2021
Nytt nummer av #finansliv ute! Vi har intervjuat Emma Glennow på @marginalen_bank och vi skriver naturligtvis också om hur branschen och de anställda har det under coronakrisen. Foto: @ylvasundgren
Tyvärr måste vi ställa in Finansloppet 2020. Mer info på finansliv.se
Vi har intervjuat Åsa Nilsson Billme, mångfaldschef på @nordea_sverige Nu på finansliv.se Foto: Ylva Sundgren.
Vi vill jobba hemma! #finanslivs undersökning visar att en majoritet av bankanställda vill ha möjligheten att jobba på distans. Varför? Läs mer i årets första nummer! Foto: @donkadoo
Nu kommer ett nytt nummer av #finansliv Läs bl.a. om: ➖Robotarna på @marginalen_bank ➖Intervju med @johannakull ➖Besök på @nordea_sverige i Uppsala ➖Intervju med Sean George, hedgefondförvaltare Foto: @donkadoo
Följ @Finansliv på Instagram