Det innebär taxonomi-systemet

Vad är taxonomi?
– Taxonomi är ett klassificeringsverktyg som klassar ekonomiska aktiviteter utifrån deras klimategenskaper. Vi saknar i dag ett enhetligt system på marknaden som visar vilka ekonomiska aktiviteter som ligger i linje med Parisavtalet eller som signifikant kan bidra till minimering av koldioxidutsläpp. Det finns en rad olika stämplar och märkningar för hållbarhet, och de kommer att finnas kvar, men genom taxonomin får vi en tydlighet.

– Taxonomin klassar aktiviteter, inte bolag eller branscher. Väldigt många av de ekonomiska områdena finns det olika system och underkategorier för, till exempel fastigheter, transport och logistik. Inom varje område finns också egna kategorier, inom fastigheter finns till exempel energiförbrukning. Taxonomin sätter ett tröskelvärde för hur varje sådan aktivitet bör se ut för att uppnå Parisavtalet.

– Om du sedan slår ut det på alla ekonomiska aktiviteter ett bolag bedriver, då får du en måttsticka på hur klimatvänligt bolaget är. Likaså aggregerat om marknaden är på väg mot eller från att uppfylla Parisavtalet. De bolag som har en hög andel aktiviteter som uppfyller taxonomin kommer rimligen att öka i värde. Det kommer sannolikt bli lättare för dem att få finansiering, och de kommer ha lägre risker. Det blir ett sätt att gröna hela ekonomin.

Du sitter i EU-kommissionens tekniska expertgrupp för hållbar finansiering, vad gör ni?

– Vi är cirka 35 personer som har jobbat ihop i ett år med fyra olika uppdrag, där taxonomi är ett. Vi jobbar också med att ta fram en EU-standard för gröna obligationer, kriterier för ett Parisavtals-index samt transparensrapportering. Hållbarhetsfrågan har varit förhållandevis oreglerad på finansmarknaden, det första transparensdirektivet kom 2014. Det är skrivet på en övergripande nivå, vi har tagit fram rekommendationer till EU-kommissionens vägledande principer som visar hur direktivet kan uppfyllas.

Varför är det viktigt att få fram gemensamma regler för hållbarhet?

– Det är viktigt, annars är det lite som att jämföra äpplen och päron. Nu får vi ett fantastiskt verktyg som kan hjälpa i olika beslutssituationer. Därmed inte sagt att alla andra miljömärkningar och -initiativ ska bort, de ska samexistera med taxonomin.

Hur långt har EU-kommissionen kommit i arbetet?

– Vi i expertgruppen släppte vår första slutrapport av fyra i januari. Därtill har vi publicerat konsultationsdokument för bland annat Taxonomin. En del av miljöorganisationerna tycker inte att den är tillräckligt tuff, medan delar av marknaden tycker den är jättetuff. Då tror vi att vi har landat rätt, när vi får kritik från alla håll.

– Nästa steg är att de resterande tre rapporterna kommer släppas, enligt plan 18 juni. Därefter ska EU-kommissionen ha en öppen konsultation den 24 juni i Bryssel, rimligtvis kommer arbetet att fortsätta även efter det. Vi har redan nu börjat planera in för arbete under hösten, men helt säkert är det inte.

Hur bör branschen förbereda sig?

– Man behöver se över sina riskmodeller så att klimatrisker finns med. Man bör kontrollera rent legalt vad som kan göras, men framför allt se över affärsmöjligheterna. Taxonomin kan bli ett fantastiskt investeringsverktyg. Om man är proaktiv tror jag det finns mycket att tjäna, både finansiellt och för klimatet.

– Svenska banker har kommit långt vad gäller hållbarhet. Men Frankrike har haft en skarp klimatlag (lag 173) sedan ett tag tillbaka, och det finns flera goda initiativ runt om i världen. Med de här nya verktygen kan alla marknader ta ett stort språng framåt. Det kommer innebära ett skifte i maktbalansen. Det kan vara till vissas fördel och andras nackdel. Jag tror att svenska banker kommer få mycket mer konkurrens ganska fort, det vet jag inte om marknaden har snappat upp än.