Det sociala spelet stjälper arbetsgruppen

Det sociala spelet stjälper arbetsgruppen

Flödar kreativiteten efter veckomötet på jobbet? Kanske la du mest kraft på att få Patrik att fatta hur galen hans idé är? Samarbete må vara svårt, men är helt avgörande för gruppens intelligens. Det menar Philip Runsten som forskat på den kollektiva förmågan i organisationer. Text: BrittMari Lantto Illustration: Lotta Sjöberg

Arbetar din grupp intelligent?

Här är tecknen:

  • Alla pratar omväxlande
  • Det är inte förutsägbart vem som kommer prata härnäst
  • Gruppen förmår byta perspektiv
  • Det går inte att se något mönster i vem som tar ordet
  • Gruppen är effektivt utforskande med många frågor
  • Hög kommunikation och mycket nätverkande
  • Respektfullt bemötande av alla

Alla vet hur det är på veckomötet: som alltid pratar Anna först, denna gång både länge och övertygande om ett förslag -– som Sofie bredvid bara måste säga emot eftersom hon inte gillar Anna. Sedan kommer Kalle in för han klarar inte uppseglande konflikter utan måste släta över med ett förslag någonstans mittemellan de första. När ett par till pratat slår Nisse, som hittills suttit tyst och klurat, till med ett hyfsat förslag och nu har tiden runnit iväg så alla accepterar detta. Rigmor och Rolf har suttit tysta hela mötet. Var det ett effektivt möte som kläckte den allra bästa lösningen på uppgiften gruppen hade?

– Nej. Det de flesta individer i grupper lägger mest tid på är att agera utifrån hur de vill bli uppfattade av andra. Det går före allt annat. Man brukar säga att 60 procent av tiden går till det sociala samspelet och bara 40 procent av tiden läggs på att lösa uppgiften, säger Philip Runsten som förra året fick årets HR-pris för sin forskning om vad som gör grupper effektiva och kreativa.

Forskningen har han utfört på Handelshögskolan i Stockholm, dit han är knuten på halvtid. Den andra halvan ägnar han åt konsultföretaget Influence, som hjälper företag att förstå hur det sociala samspelet på mikronivå avgör hur väl företaget lyckas.

– Handelshögskolan är ju inriktad på ekonomi, organisation och effektivitet. Jag har ett annorlunda perspektiv när jag kopplar samarbetet i grupper till lönsamhetsperspektivet. Det förbryllade mig att vi, trots alla fina högskolor vi gått på, inte fått lära oss att samarbeta bättre. Grupper är egentligen resursslöseri när så lite tid läggs på att lösa uppgifter, säger han.

Sverige är förmodligen ett av de mest rationaliserade länderna i världen. Organisationerna är platta och cheferna är ofta just chefer och inte experter som de anställda i gruppen. Grupperna blir därmed mer självständiga. Organisationen använder ofta gruppen som styrnivå och är benägen att överlåta ansvar på den.

Inte så lyckosamt om man ser till forskning som säger att grupper som löser välstrukturerade problem, det vill säga problem där resurser och mål är definierade, tenderar att endast prestera i nivå med den näst bästa individen. Eller att grupper som löser ostrukturerade problem uppnår resultat som är svåra att skilja från slumpgenererade åtgärder. Och vid kreativt arbete, som brainstorming, underpresterar grupper – utom när de använder IT-stöd.

Grupparbete med IT-stöd kan gå till så att alla sitter vid en dator och skriver in idéer som kommer upp. Alla kan läsa dem, men det framgår inte vem som har skrivit. På så sätt kommer gruppen runt det sociala spelet och blir mer lösningsorienterad. 

– Kan gruppen ägna 10 procent mer av uppmärksamheten på att lösa själva uppgiften i stället för att ägna sig åt det sociala spelet, får man ut mycket mer utan att lönekostnaderna går upp. På tiogrupper i ett företag med 100 anställda skulle det vara som att få tio anställda till gratis, säger Philip Runsten.

Här missar många företag mycket potential, menar han. Hur mikrosystemen i form av ledningsgrupper, arbetsgrupper, projekt, möten, diskussioner och telefonsamtal fungerar avgör den intelligens företaget kommer att jobba i. Och effektivitetsökningen kan ske utan att ändra på företagets strukturer.

Men varför lyckas då vissa grupper och andra inte?

– Det beror helt på hur vi bemöter varandra. Alla människor tittar alltid efter hur man blir bemött som person och människa i nya grupper, för att inte riskera att bli sårad. Finns ett positivt bemötande höjs graden av kommunikation och dynamiken ökar.

Förmågan att agera kollektivt intelligent bygger just på kommunikationen. Med hög kommunikativ dynamik blir kunskapsutvinningen hög, liksom integrationen mellan deltagarna. Bemötande kontrolleras av individen och Philip Runsten menar att ingen avsiktligt vill förstöra eller medvetet försämra en grupps intelligens.

– De flesta vill väl och får de kunskap om vilka faktorer som är avgörande, kan de ändra beteende. I de gruppövningar vi gör som konsulter brukar det först bli kaos i gruppen innan den nya dynamiska arbetsformen satt sig. Samarbete är svårt men blir bättre om man tränar, säger Philip Runsten.

Det gäller alltså att jobba med företagskulturen, och då inse att trygghet är en grundfaktor. För att lyckas få ett aktivt, nätverkande beteende med stort engagemang för uppgiften finns så klart olika metoder. För den enskilde kan det handla om olika former av medarbetarutveckling, kanske i form av utbildning eller coachning.

– För att öka förmågan till interaktion med andra behövs träning, gruppcoachning är en väg. Ledningen måste öka sin medvetenhet om vad som leder beteenden, ha en tydlig och relevant vision och se till att ett sammanhängande styrsystem finns. Och inte minst måste ledningen se till att också chefer är trygga, säger Philip Runsten.

 

Vägen till att få mer fokus på uppgiften

  • Förstå de sociala processerna. Grunden i de sociala processerna är individens hantering av sin självbild.
  • Få deltagarna att uppleva trygghet och/eller ha ett välutvecklat självledarskap. Trygghet kommer från organisationen, genom till exempel tydlighet, samt genom övriga deltagares beteende, det vill säga den sociala miljön.

 

 

publicerad
22 april 2014

Relaterad läsning

Sista chansen att anmäla sig! Snart är det dags för #finansloppet igen! På fredag är sista anmälningsdagen. Gå in på finansliv.se och boka din plats!
NY SPONSOR. @naprapatlandslaget är på plats när branschen springer Finansloppet den 5 september!
NY SPONSOR. @nicks.se är på plats och delar ut chokladbars till alla som springer Finansloppet den 5/9 på Stockholms stadion.
NY SPONSOR. Nu är det klart - @thenaiainitiative är på plats och delar ut dryck till alla som springer Finansloppet.
Den 5 september springer branschen Finansloppet. ✔️Start och mål på Stockholms Stadion. ✔️3,8 km i Lill-Jansskogen. ✔️Picknick och branschmingel efter loppet. ✔️Spring, jogga eller promenera i skogen. www.finansloppet.se #finans #löpning #bank #försäkring
Följ @Finansliv på Instagram