Digitalt guld

Den 22 maj, 2010 sätter Laszlo Hanyecz från Florida ett avtryck i historien när han genomför den första transaktionen i bitcoin hittills (BTC). Laszlo Hanyecz beställning: två pizzor. Köpeskillingen: 10 000 bitcoin.

Nio år senare handlas en bitcoin till motsvarande 30 000 kronor styck, valutan har miljontals användare världen över och experter kallar bitcoin för en av de viktigaste innovationerna sedan internet. Historien om bitcoin börjar dock långt innan Laszlo Hanyecz hunnit bli sugen på pizza eller innan internet slagit rot på riktigt i våra liv.

Vi backar bandet till i början av 90-talet och den så kallade cypherpunk-rörelsen. Gruppen såg staten och myndigheter som ett hot och såg kryptering som en väg till frihet där man kunde kommunicera med varandra utom statens räckhåll. Krypterad information lyckades tidigt och monetära transaktioner stod näst på tur.

Det gjordes flera försök att skapa en digital krypto­valuta, men det var först 2008 – efter kraschen i Lehman Brothers – som visionen blev verklighet. I en slags miniavhandling som publicerades på internet beskriver författaren Satoshi Nakamoto ett helt nytt elektroniskt betalningssystem. Systemet sträcker sig över landsgränser och bortom stater och myndigheters kontroll. Systemet fick namnet bitcoin. Satoshi Nakamoto är en pseudonym och trots vilda spekulationer vet man fortfarande inte vem som har skrivit koden.

Bitcoin är en ny valuta på internet. Till skillnad från andra nationella valutor som dollar eller euro är bitcoin en helt decentraliserad valuta som bygger på en peer-to-peer struktur. Ungefär så här funkar det:

Decentralisering innebär att det finns ingen central knytpunkt eller enhet i systemet. Det finns alltså ingen centralbank som står bakom eller som kan påverka bitcoin, till exempel genom att ändra penningmängden.

Traditionellt sett agerar en bank mellanhand och garant i varje finansiell transaktion. Bitcoin å andra sidan bygger på en peer to peer-struktur som garanteras av ett distribuerat nätverk med hjälp av blockchaintekniken, mer om den senare, och därför finns det inte något behov av en tredje part.

Strukturen för med sig en rad fördelar. Transaktioner mellan personer och företag kan bli direkta. I stället för att vänta ett antal bankdagar kan en transaktion bekräftas inom loppet av en timme. När behovet av mellanhänder försvinner blir dessutom transaktionsavgifterna väsentligt lägre. Tack vare decentraliseringen fungerar bitcoin över hela världen. Det finns inte behov av någon central aktör, motsvarande en centralbank.

Bitcoin påminner på flera sätt om guldpriset. Efterfrågan är stigande medan utbudet på sikt är begränsat och utgör på det viset ett slags inflationsskydd.

Bitcoin är tillgängligt och rättvist. Vem som helst med tillgång till en internetuppkoppling kan öppna en plånbok och införskaffa egna bitcoin. För precis som vanliga kontanter förvaras bitcoin i en plånbok. Vi pratar dock inte om ett fysiskt exemplar utan en digital plånbok på internet. Eftersom systemet är skalbart med åtta decimaler är valutan designad att klara så väl mycket stora som minimala överföringar. Den minsta enheten kallas för Satoshi, efter den förmodade upphosmannen, och är lika med 0,00000001 bitcoin.

Hur skapas en bitcoin, hur går en transaktion till och vem garanterar säkerheten? Låt oss ta en rundtur i det distribuerade nätverket.

Bitcoin bygger på avancerad form av kryptering, en öppen källkod och en teknik som kallas för blockchain. Det är den sistnämnda som utgör själva kärnan i bitcoinsystemet. Blockchain kan liknas vid ett bokföringssystem. I liggaren journalförs alla transaktioner och visar vem som äger vad och vid vilken tidpunkt. Blockkedjan är öppen för alla att granska, vilket utgör tilliten till systemet. Man kan säga att alla för varandra oberoende parter utgör nätverkets revisorer.

Alla människor kan också bidra till nätverket genom att mot ersättning upplåta en del av sin datorkraft till nätverket. Detta kallas mining. Syftet med mining är att lösa svåra matematiska problem för att bekräfta äktheten i varje transaktion. Incitamentet? Nyproducerade bitcoin, samt de frivilliga transaktionsavgifter som användarna kan välja att betala. Det är inte för inte som bitcoin kallas för digitalt guld.

Blockkedjan ser ut ungefär som det låter; den består av block av transaktioner. Transaktionerna grupperas och kedjas fast efter varandra. Systemet är noggrant designat. Var tionde minut skapas ett nytt block med bitcointransaktioner och den blockskapare som lyckas lösa de matematiska problemen snabbast belönas med nyproducerade bitcoin.

I takt med att intresset för bitcoin har exploderat har både svårighetsgraden och kostnaderna för att bryta nya bitcoin ökat väsentligt. Att agera på egen hand är i stort sett omöjligt i dag, varför de allra flesta grävare har anslutit sig till miningpooler. Man vet inte säkert, men enligt olika aktörer involverade i miningverksamhet kostar det drygt 1 000 dollar att producera en ny bitcoin. Detta går att jämföra med kostnaden för att trycka nya papperssedlar, vilket kan ge en viss fingervisning om teknikens inneboende värde.

Viktigt att känna till är att antalet nyproducerade bitcoin halveras vart fjärde år. De första fyra åren producerades 50 bitcoin per block, därefter 25 bitcoin och från och med i år är det 12,5 bitcoin per block som gäller. Enligt den metodiken kommer det allra sista myntet att produceras 2140.

I dagsläget finns ungefär 16,5 miljoner bitcoin i cirkulation, och i koden står inskrivet att det aldrig kommer finnas mer än 21 miljoner i omlopp. I takt med att produktionen av nya Bitcoin avtar och slutligen upphör är tanken att priserna i samhället, mätt i bitcoin, ska sjunka och att köpkraften därmed ska stärkas.

Bitcoins deflationsmål är alltså raka motsatsen till vad centralbankerna just nu försöker uppnå. Samtidigt påminner bitcoin på flera sätt om guldpriset. Efterfrågan är stigande medan utbudet på sikt är begränsat och utgör på det viset ett slags inflationsskydd. Till skillnad från guld går dock bitcoin att använda även i vardagen i dagliga transaktioner och betalningar.

För att förtydliga deflationens effekt kan vi titta närmare på ett land som Venezuela där hyperinflation har slagit till med full kraft. Så fort befolkningen har pengar tvingas de gå till butikerna för att handla. Varför då? I morgon kanske sedlarna inte längre är någonting värda. Hade invånarna i Venezuela kunnat byta till bitcoin hade de inte haft detta problem.

Bankerna är några av spelarna som är på väg att bygga egna blockkedjor för att hitta nya lösningar.

Hur säkert är bitcoin relativt det traditionella banksystemet? Jämförelsen inte är helt precis, men frågan känns ändå relevant. Under bitcoins nioåriga historia har den decentraliserade blockchaintekniken visat sig vara helt säker. Till och från utsätts banker och myndigheter för angrepp, och en starkt bidragande orsak till det är att företagen är uppbyggda på centrala system. Bitcoin å andra sidan är ett världsomspännande nätverk som är online 365 dagar om året. Ska man angripa eller stänga ned bitcoinnätverket behöver man stänga ned internet.

Samtidigt ska man komma ihåg att det finns olika perspektiv på säkerhet. Ett känt fall är Mt. Gox som gick i konkurs 2014 efter vad man tror är hackare som har länsat kundernas konton. Detta är också en av de största skillnaderna jämfört med det traditionella banksystemet. Om något går fel i banktransaktion är det i regel möjligt att spåra pengarna eller att reklamera en felaktig transaktion. Med bitcoin blir det svårare.

Idén med bitcoin bygger i stället på ett system fritt från stater och myndigheters iblandning. Med den friheten faller också ett ansvar på varje individ. Händer något med dina medel är det betydligt svårare att hålla någon ansvarig för intrång eller stöld. De som ansluter sig till bitcoin av anonymitetskäl kommer dock snart att bli besvikna. Krypteringen genererar en viss grad av radioskugga men eftersom alla transaktioner journalförs i blockkedjan går transaktionerna att spåra.

Detta leder in på hur man lagrar bitcoin och generellt finns tre olika alternativ. Via en lokal plånbok, en e-plånbok eller en hybridlösning. Alternativen har sina för och nackdelar. Det viktigaste att känna till om digitala plånböcker är säkerheten. Ansvaret ligger på individen att ta backup, att hålla nycklar, lösenord och annan viktig information dold och säker från alla utom sig själv.

Samtidigt verkar de flesta användare har dragit lärdom från Mt. Gox-historien. På en av de största handelsplattformerna, Coinbase, förvarar runt 98 procent av användarna sina bitcoin offline. På det sättet utsätter de inte sig själva för motpartsrisk vid eventuella hackerattacker mot handelsplatsen.

Med det sagt är mining inte det enda sättet att införskaffa bitcoin. Den enklaste vägen är att köpa bitcoin via en erkänd handelsplats som Bitpay, Coinbase eller Blockchain.info. Det fungerar ungefär på samma sätt som att handla aktier via Nordnet eller Avanza. Det går också att stämma träff med en fysisk person och göra en direktöverföring mellan de digitala plånböckerna.

Bitcoinpriset styrs likt mycket annat i världsekonomin av utbud och efterfrågan. Ökar efterfrågan stiger också priset och samma princip gäller omvänt. Senaste åren har efterfrågan ökat framförallt från Japan och Sydkorea. I år blev bitcoin legitimt betalnings­medel i Japan.

Bitcoin uppnådde nyligen en ny rekordnivå på 5 000 dollar per bitcoin men har relativt snabbt fallit tillbaka till nivåer omkring 3 500 dollar. Det spekuleras i en kryptobubbla. Samtidigt ska man komma ihåg att tekniken är ny och att volatiliteten därmed är hög. Den långsiktiga trenden har dock varit stigande.

I dagsläget uppgår det totala marknadsvärdet för kryptovalutor till cirka 100 miljarder dollar, varav bitcoin utgör ungefär hälften. Volymerna går att jämföra mot vedertagna betalningssystem som Visa eller Mastercard som har ett marknadsvärde omkring 235 respektive 150 miljarder dollar. Jämför man mot ledande valutor som dollar, euro eller yen är kryptovalutors andel i marknaden försvinnande liten.

Det är inte helt lätt att besvara hur många plånböcker som finns. Enligt en studie från Cambridge­universitet, i vilken 26 olika handelsplatser deltog, har antalet aktiva plånböcker fyrfaldigats från 2013 till slutet av 2016. Intervallet ligger mellan 5,8 och 11,5 miljoner aktiva plånböcker. Utöver bitcoin finns runt 1 000 andra kryptovalutor. De flesta är snarlika kopior av bitcoin eller någon annan av de stora kryptovalutorna som Ethereum, Ripple eller Litecoin som redan har byggt upp en bredare användarskara.

Allt eftersom att nätverket växer är systemet i behov av förbättringar. För att en ändring ska implementeras i bitcoinkoden krävs att det råder konsensus till 95 procent i nätverket. Bitcoin har blivit både långsammare och dyrare. Ett problem som startat stora bråk inom nätverket. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med plats i varje block för att möta den ökade efterfrågan.

I diskussionen hur man på bästa sätt utökar blockstorleken har parterna inte kommit överens. Vissa menade att för drastiska förändringar riskerar att starta en systemkollaps och att det gäller att gå varsamt fram. Andra menade att en kraftig utökning av blockstorleken inte är en tekniskt svår åtgärd och att det är dags att agera. Under de år som bråket har pågått och har bitcoin tappat drygt 90 procent – ned till cirka 50 procent av marknaden av kryptovalutor.

Ett problem som startat stora bråk inom nätverket är att bitcoin har blivit både långsammare och dyrare.

Det som hände sedan var tämligen dramatiskt. Majoriteten av nätverket signalerade att den varsamma lösningen, segwit (segregated witness), skulle aktiveras. Men en del av nätverket var som sagt mindre intresserade. De bröt sig därför loss och skapade en systerversion av bitcoin. Detta kallas för att göra en hard fork. Sedan 1 augusti finns en valuta som heter bitcoin (BTC), men också en ny valuta som heter bitcoin cash (BCH).

Det är lätt att glömma bort att bitcoin fortfarande befinner sig i ett tidigt skede, vilket inte minst märks på prisutvecklingen. Valutan hämmas av transaktionshastigheten och av de stigande avgifterna som håller tillbaka en bredare användning. Segwit är ett steg på vägen för att skala upp kapaciteten, men mer behöver göras. Parallellt är ett antal sidoprojekt under utveckling. Nätverket som har kommit längst kallas för Lightning och ska underlätta för bitcoinanvändare att göra mikrobetalningar.

Så vad kan bitcoin bli värt? Bitcoin i sig har inget inneboende värde. Ett system baserat på siffror kan vem som helst skapa. Värdet ligger i den finansiella infrastrukturen, blockkedjan. Samtidigt är bitcoin och blockkedjan beroende av varandra. Man kan se på blockkedjan som en avancerad flygmotor medan bitcoin är bensinen som krävs.

På samma gång har andra aktörer börjat att se möjligheterna med blockchain. Bankerna är några av spelarna som är på väg att bygga egna blockkedjor för att hitta nya lösningar i allt från diverse interna processer till hur betalningsstrukturer är uppbyggd.

Bitcoin har haft en imponerande tillväxtresa och det finns förutsättningar att den resan fortsätter. På internet duggar spekulationerna tätt där experter ger den ena utfästelsen efter den andra. Samtidigt ska man komma ihåg att den tekniska utvecklingen går får fort och valutan kan bli värdelös. Oavsett hur det slutar för bitcoin tycks marknaden överens om en sak. Blockchaintekniken kommer att leva vidare och fortsätta sätta avtryck i historien.

*Artikeln ”Digitalt Guld” om bitcoin publicerades i tidningen Finansliv i september 2017.