Din kollega kan vara smygrasist

Din kollega kan vara smygrasist

Rasistiska uttalanden och skämt om muslimer är inte ovanliga på arbetsplatserna inom bank och försäkring. Nästan varannan har varit med om kränkande kommentarer visar en stor undersökning som Finansliv gjort bland 600 personer i branschen. Text: BrittMari Lantto

I augusti kom uppgifter om att en beslöjad muslimsk svensk kvinna utsatts för hatbrott på gatan på grund av sin klädsel och tro. Mer i skymundan hamnade nyheten om annonsen från Svensk Fastighetsförmedling, där objektet beskrevs med formuleringen ”grannarna är av svensk härkomst”. Svensk Fastighetsförmedling bad om ursäkt, förklarade att detta stred mot deras principer och plockade genast bort formuleringen.

När smygrasism och vardagsfördomar vädras i finansbranschen handlar det om få tillfällen, de flesta uppger att det skett någon gång de senaste två åren. Men 1,7 procent uppger att de tvingas stå ut med kränkande uttalanden varje vecka när det handlar om etnicitet. Inget bra betyg.

– Det finns en jargong och åsikter som går över gränsen ibland. Det anses som att det är ”högt i tak”, förklarar en av dem som lämnat kommentarer i undersökningen.

En annan beskriver att folk inte vill kränka andra men gärna drar ”harmlösa skämt” om burkas till exempel. De glömmer då att vad som för majoriteten är just harmlöst kan upplevas som väldigt jobbigt för dem som är måltavlan eller har anhöriga som är det och kanske hör skämtet för hundrade gången. En tredje anser att arbetsklimatet i banken är mycket bra men förnekar inte att hon eller han någon gång har en fördomsfull attityd till kunder med annat etniskt ursprung.

13 procent i undersökningen uppger att de själva upplevt obehag på grund av kränkande kommentarer vad gäller etnicitet och 11,5 procent har upplevt obehag på grund av sin religion. För över en procent handlar det om så ofta som varje månad i båda fallen.

– En invandrare ska vara tacksam att bara få jobba inom denna bransch. Att försöka ta sig uppåt i hierarkin är en omöjlighet om man har ett utländskt namn, är en röst i undersökningen.

En annan uppger att deras företag är en världsomspännande koncern med olika etniciteter och religioner representerade och att hudfärg inte spelar någon roll. Men på frågan om det finns någon religion som man tror är svårare än andra att bekänna sig till på arbetsplatsen så svarar hälften islam.

Vem är det då som kränker trots att över 60 procent uppger att företaget har policys för hur man ska bemöta varandra som kollegor? Ja, trots policys så är det mest kollegorna, uppger 57 procent, medan kunderna svarar för 28 procent av kränkningarna. 15 procent pekar ut sin chef.

Osman Aytar, lektor i socialt arbete vid Mälardalens högskola, har fått ta del av undersökningen och pekar på arbetsklimatet som en av de viktiga aspekterna när det gäller kränkningar och likabehandling:

– Likabehandlingsarbete är ett krav i arbetslivet och jag anser att detta även omfattar smygrasism och vardagsfördomar, såväl på företagsnivå som på kollegial nivå. Företagen måste se till att likabehandlingsplaner inte blir hyllvärmare utan ett handlingsverktyg – från utbildningsdagar till medarbetarsamtal – för alla chefer och medarbetare.

Vad kan man då som kollega göra konkret för att förbättra arbetsklimatet? En fjärdedel säger sig ha ingripit i ett samtal som de uppfattar som kränkande beroende på etnicitet, och lika många till önskar att de hade gjort det. För kränkningar på grund av religion är siffran lägre, en av fem säger sig ha ingripit. Dessa personers agerande har stor betydelse menar Osman Aytar.

– Det är viktigt att vara lyhörd och respektfull inte enbart för egna handlingar, utan även att zta avstånd när vissa kollegor gör inskränkningar mot andra kollegor. Kanske kan anmälningsskyldigheten som finns i Lex Sarah inom socialtjänsten implementeras i denna bransch också?

Egentligen handlar det mycket om förhållningssättet och viljan att försöka förstå den andre, helt enkelt att vara en medmänniska. Att acceptera olikheter är en öppning framåt.

– Tänk om det för någon är okej om någon går nästan naken, medan det blir problem om någon sätter på sig en huvudduk. Vi måste lära oss konsten att leva med skillnader, menar Osman Aytar.

En av de mer anmärkningsvärda siffrorna i Finanslivs undersökning är att en av tio föredrar att arbeta med personer av samma etnicitet och trosuppfattning som den egna.

publicerad
29 oktober 2013

#Finansfredag

Finanslivs redaktörer Aron Sigblad och Anna de Lima Fagerlind om det senaste som hänt i finans- och försäkringsbranschen, vilka trender som påverkar branschen och vad Finansliv har på gång just nu. Nytt avsnitt varje fredag.
Se #finansfredag här
Fyra av talarna på Sustainable Finance finns med på tidningen @veckansaffarer lista över näringslivets mäktigaste kvinnor. ⭐️Anna Ryott, Summa Equity ⭐️Maria Mähl, Arabesque ⭐️Anna Felländer, AI Sustainability Center ⭐️Carina Lundberg Markow, Folksam
Stockholm Green Digital Finance vill sänka trösklarna för grön finansiering med hjälp av blockchainteknik. Lyssna till Cecilia Repinski, vd och medgrundare, på Sustainable Finance den 28 mars. foto: Oskar Omne
Vår fotograf @donkadoo fotar @evatrouin på Swedbank. Missa inte intervjun med henne i nästa nummer av Finansliv!
Filippa Bergin, ansvarig för stora kunder och affärsutveckling i Ekobanken, är en av talarna på Sustainable Finance den 28 mars.
I veckan kommer årets första nummer av #finansliv Innehåller bl.a. #lön #paytech #danskebank #fintech #nordea, krönika av @framtidsfeministen och mycket mer! Omslagsfoto: @oskaromne
En av talarna på Sustainable Finance den 28 mars är Anna Felländer, grundare av AI Sustainability Center. @aisustcenter Glöm inte att boka dina biljetter på finansliv.se.
Följ @Finansliv på Instagram