Dina fem vanligaste börsmisstag
Claes Hemberg hämtar råd och tröst från en ångestdämpande källa: börsdata 15 år tillbaka.
Mitt i börskraschen rekordköper och rekordsäljer svenskarna. Gör vi rätt? Lusläser vi långa börsdata blir bilden pinsamt glasklar. Vi gör flera förrädiska misstag.
Goda råd är särskilt motstridiga i dessa krisens dagar. Eller vad sägs om: Skolboken förordar lång sikt. Medan aktieanalytikern ropar köp på 5 månader. Professorn grymtar om en effektiv front. Bankchefen viskar om att övervintra med is i magen. Över detta yr en hagelstorm med ordspråk. Inte konstigt att vanliga människor får sparpanik.
För ett år sedan grävde jag i en ångestdämpande källa. Börsdata 15 år tillbaka. Dag för dag. Bolag för bolag. Vi talar om några miljarder data. En redig börsmangel. Nu är jag inte general över datan, men jag frågade några med fingrarna i denna kunskapens houngsburk. Vi jämförde data, la på ett raster med namn på ekonomer och investerare som Graham, Kahneman, Hearst, Buffett, Altman och bilden av våra misstag klarnar.
Vårt första misstag: Vi läser alla fakta som lika viktiga. Men av all börsdata är 38 procent irrelevant brus. Det säger datorn. Datan är inte osann eller fel, utan leder bara tankar vilse. Som exempelvis: Pillerburkarna har blivit mindre, säger ingenting om läkemedelsfonder.
Första rådet är därför: Sitt inte still i vilken båt som helst. Utan gardera dig mot störningar.
Vårt andra misstag: Att titta ut genom fönstret är tillräckligt om vi snart ska cykla på picknick. Men våra känslor är anpassade för att planera några minuter framåt. Inte årtionden. När vi pratar ekonomi och börs behöver vi mer kraftfulla verktyg än vår hjärna. I databasen hittar vi 1,5 miljoner datapunkter på varje bolag. Eller 45 miljoner data på en fond. Jag säger det inte för att jag har koll på datan, utan jag ser mitt växande svarta hål.
Andra rådet är naturligtvis: Undvik is i magen. Ha föränderliga data där istället. Inte för att du är en datamaskin, utan för att dina kloka chefer kanske sitter på en gammal världsbild. Analysera om all börsdata en gång per kvartal är lagom, säger datan själv. Jämför med historiken. Snabbare förändras inte världen.
Tredje misstaget: 40 bolag i en fond eller portfölj ger inte lägre risk än 20. Utan varje tårtbit måste vägas in för sig. Datan 15 år tillbaka säger att 19 bolag är bäst när det gäller risk kontra avkastning. Och här har jag ytterligare en källa som bekräftar. En databas med några hundratusen aktieportföljer. Där bäst avkastning faktiskt låg kring 19 bolag.
Rådet är förstås: ha 19–20 aktier, eller inga alls. En fond är annars bättre. Allt annat borde förbjudas, säger dataguden.
Fjärde misstaget: Fakta har ett bäst före-datum. Ja, datan vi kan utläsa i dag säger ingenting om närmaste veckorna och månaderna. Med så kort perspektiv är min analys ett lotteri. På 3–4 års sikt börjar historiska fakta däremot slå igenom. Bäst syns effekten av fakta från sex år och framåt. Det säger historiken.
Råd tre är solklart: Byt inte aktier eller fonder varje månad eller ens år. Se bara till att analysen fortgår. Återkom vart annat år och se att vd:n jobbar, förvaltaren sliter och avkastningen pågår.
Femte misstaget: Vi tar hem vinster. Här är jag själv hemsk. Datan visar att vinnare fortsätter att vinna många år framöver. Att ta hem vinster är ofta därför direkt dumt. Om vi talar riktiga bolag så är det nära omöjligt att hitta samma vinnaraktie till billigare kurs. Och höga PE säger inte alls alltid sälj, utan viskar ofta kvalitet.
Rådet för segervissa: Dyra aktier eller PE-stinna fonder är inte farliga utan kan vara värda att älska. Och håll i den kärleken… och läs misstag 1 igen…
Det finns även ett sjätte råd. Undvik att lyssna på vd:ars frejdiga sång om sina egna bolag. De är ju alla som bekant väl insålda cirkushästar för jobbet. Bli inte lika förblindad och febrig själv. Sänk den glorifierande blicken och fokusera i stället på alla sakliga innehållsdeklarationer…
Nu är denna resa i faktavärlden bara början. Stordriften i datan växer hejdlöst fort. Varje år lir vi mer data-rika. Nu är omfånget 15 år. Om bara fem år så har vi hela en tredjedel mer att frossa i. Undrar vad vi då tycker är självklart, som vi i dag inte har en aning om.
