Distansarbete kan bli fälla för kvinnor

Distansarbetet har ökat de senaste åren, och coronapandemin har satt fart på utvecklingen. Som Finansliv tidigare skrivit har 40–70 procent av storbankernas anställda jobbat hemifrån sedan pandemin drog igång i våras.

SEB, Swedbank och Nordea har alla genomfört medarbetarundersökningar under pandemin. Nordea anser att det är för tidigt att dra några slutsatser om effekterna av hemarbetet än, men har fått främst positiva signaler från de anställda. Det har även Swedbank.

– Vi gör medarbetarundersökningar en gång i kvartalet. Den senaste gjordes i april, och vi har en som rullar nu som kommer att bli klar i oktober. Det som är intressant med undersökningen är att medarbetare som arbetar hemifrån upplevde att de var mer produktiva än de som jobbar på plats, säger Carina Strand, HR-chef på Swedbank.

Handelsbanken har ännu inte utfört sin årliga medarbetarundersökning, och kan därför inte dra några slutsatser om arbetet under pandemin.
SEB gjorde sin senaste medarbetarundersökning i mitten på juni. HR-chef Jeanette Almberg upplever att medarbetarnas inställning till hemarbete har ändrats med tiden.

– I våras fanns det en större oro, en del medarbetare reagerade på att man inte fick jobba hemifrån i den utsträckning man önskade sig. Det problemet har blivit mindre, nu är det fler som vill komma tillbaka till kontoren, säger Jeanette Almberg, HR-chef på SEB.

SEB har också uppmätt en positiv inställning till hemarbete bland sina medarbetare, i alla fall i vissa aspekter.

– Många uttrycker att arbetsuppgifter som kräver att man är väldigt koncentrerad blir effektivare hemma. Och de som har lång väg till jobbet tycker att arbetsdagen har blivit mer effektiv, säger Jeanette Almberg.

Men många uppger också att de saknar samhörigheten de får med sina kolleger på kontoret, även om man håller kontakt via digitala möten.

– Man känner att man inte hör ihop med teamet på samma sätt, det blir lite tråkigare helt enkelt, säger Jeanette Almberg.

Den tendensen ser även Swedbank.

– Man saknar att träffa sina kolleger. Vi försöker uppmuntra till nya grepp, digitala After works, musikquiz och gemensam fika. Men teamkänslan blir bättre när man ses, såklart, säger Carina Strand.

Resultaten i bankernas medarbetarundersökningar kommer inte som någon överraskning för Ulrike Rahe. Hon är professor i industriell design vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg och partner i kontorskonsultföretaget Furbish. De senaste sex åren har hon forskat på hållbara kontor, och den ökade trenden med aktivitetsbaserade kontor.

Ulrike Rahe och doktor Elke Miedema i hennes team på Chalmers har nyligen släppt studien Covid 19 – Working from home, om pandemin och hemarbetets effekter. Enkäten har gått ut till 3 800 anställda, varav 1 700 har svarat, och genomfördes i slutet av juni och början av juli.

– Coronapandemin har ställt allt på sin spets. Vi har upplevt nackdelar och fördelar av att jobba hemifrån. Vi har fått mer fritid om vi håller oss till vår arbetstid på åtta timmar om dagen, i och med att vi sparar restid. Men vi har också märkt hur viktig fysisk närvaro är för det sociala sammanhanget och kreativiteten, säger Ulrike Rahe.

Studien visar stora skillnader i hur man upplever arbetsmiljön hemma beroende på individernas olika förutsättningar. Det handlar dels om vilka arbetsuppgifter man har men också om yttre faktorer som hur stort man bor, om man har en egen arbetsyta eller är tvungen att sitta i köket, hur mycket ansvar man har för barn och hushåll, och om personliga egenskaper så som sociala behov, yrkesstolthet och lojalitet.

– Hur kan vi gestalta framtida kontor och integrera hemarbete för de som vill och kan, utan att vissa får en sämre arbetsmiljö än andra? Vi vill verka för att man lyssnar noggrant till individen, säger Ulrike Rahe.

En annan tydlig skillnad som framkommit i studien är genus. Kvinnor upplever arbetsmiljön hemma som sämre än vad män gör.

– Det är ganska slående resultat, säger Ulrike Rahe.

Gällande skillnader mellan könen har forskarna analyserat tre områden: fysisk hälsa, psykiskt mående och produktivitet. Inom fysisk hälsa finns signifikanta skillnader mellan könen. Kvinnor som jobbar hemma drabbas i större utsträckning av utmattning, huvudvärk, ont i rygg och/eller nacke och generell stelhet i kroppen.

När det gäller det psykiska måendet har de svarande i studien fått ange hur de mår på en skala, uppdelat i tre områden: deprimerad-glad, irriterad-nöjd och stressad-lugn. Här är skillnaderna mellan könen inte lika stora, men kvinnorna mår lite sämre.

– Det finns en skillnad men den är inte så signifikant som jag hade väntat mig. Vilket är bra, säger Ulrike Rahe.

Inom produktivitetsområdet har deltagarna fått svara på om de anser att de presterar väl under hemarbete, om de gör mer än vad arbetet kräver och om de får positiv feedback från chefer/överordnade.

– Män tycker att de gör mer frivilligt jobb, medan kvinnor tycker att de får lite mer positiv feedback. Men kvinnorna anser i högre utsträckning att de presterat väl under hemarbetet, säger Ulrike Rahe.

Resultaten av studiens genusanalys ska ses mot bakgrund av de olika förutsättningar som kvinnor och män har, enligt Ulrike Rahe. Kvinnor har generellt sett större vårdnadsansvar för barn och andra anhöriga och har mindre ofta förtroendearbetstid och ledningspositioner jämfört med män.

Men skillnader mellan könen är inget som storbankerna har sett i sina medarbetarundersökningar – i de fall de ens har studerat det.
Swedbank delar inte upp sina medarbetarundersökningar utifrån kön, och kan därför inte uttala sig om några sådana skillnader.

– Nej, vi delar inte upp undersökningarna så. Men att kvinnor kanske tar ett större ansvar hemma skulle jag säga är ett jämställdhetsproblem snarare än ett hemarbetsproblem. Det funkar inte att tänka att »nu jobbar jag hemma så nu kan barnen gå hem från fritids tidigare«. Att behandla hemarbetet som ett arbete är en förutsättning, annars tror jag man gör både sin arbetsgivare och sig själv en otjänst, säger Carina Strand.

Hon påpekar att Swedbanks anställda generellt sett upplever en bättre balans mellan arbete och fritid sedan pandemin började än innan, enligt medarbetarundersökningen. Men då är alltså inte resultatet uppdelat på kön.

När det gäller den fysiska hälsan försöker både Nordea, SEB och Swedbank uppmuntra anställda till att röra på sig under dagen, genom till exempel filmer och digitala träningspass. Det finns också möjlighet för anställda att få hem viss utrustning som skärm, mus och tangentbord. Dock inte stolar eller skrivbord.

– Vi kommer inte möblera kompletta kontor hemma, utan då är det bättre att man kommer in till kontoret, säger Carina Strand.

– Tangentbord, mus och skärm kan man ta hem. Sen har vi sagt att det är viktigt att titta på våra utbildningar, att ta promenader och röra på sig under dagen, säger Jeanette Almberg.

Kvinnor är faktiskt mer känsliga för temperatur och ljud. Klimatstandarden i kontorsmiljöer är gjord för medelålders män, så enkelt är det.

SEB har till skillnad från Swedbank möjlighet att dela upp sina medarbetarundersökningar utifrån kön, men ser inga större skillnader mellan hur kvinnor och män upplever arbetsmiljön.

– Det enda vi ser är att kvinnor tycker att det är lite besvärligare att komma tillbaka till kontoren nu efter hemarbetet, på grund av pendlingen. Utifrån det drar vi slutsatsen att de kanske åker mer kommunalt än män, säger Jeanette Almberg.

Men Ulrike Rahe anser att bankerna lägger för lite fokus på genusfrågan och andra individuella förutsättningar i sina undersökningar. Hon påpekar att även tidigare forskning på arbetsmiljön i kontorsmiljö visar tydliga skillnader mellan könen.

– Jag rekommenderar att inte ta för lätt på genusskillnaderna. Något så enkelt och direkt upplevbart som inomhusmiljön på kontor uppfattas väldigt olika mellan könen. Kvinnor är faktiskt mer känsliga för temperatur och ljud. Klimatstandarden i kontorsmiljöer är gjord för medelålders män, så enkelt är det.

Ulrike Rahe anser att banker och övriga företag borde undersöka skillnaderna i förutsättningarna för hemmajobb mera vetenskapligt och holistiskt, både vad gäller kön och andra faktorer. Hon är nämligen övertygad om att hemarbetet kommer att få en allt mer fast roll i framtidens kontorsarbete.

Swedbank har, som Finansliv tidigare skrivit, redan beslutat att hemarbete kommer vara en del av bankens arbetssätt även efter coronapandemin.

– Jag tror att vi alla är överens om att det här är här för att stanna. Där det fungerar att jobba på distans kommer vi att ha den möjligheten kvar. Låt oss hitta det bästa av två världar, säger Carina Strand.

Även SEB undersöker möjligheterna för anställda att kunna jobba hemifrån efter pandemin. Men det passar inte alla arbetsuppgifter, påpekar Jeanette Almberg, och inte under för lång tid.

– Vår slutsats är att hemarbete under långa sammanhängande perioder inte är bra, varken för arbetsgivaren eller den anställda. Den huvudsakliga arbetsplatsen ska fortfarande vara på kontoret.

Ulrike Rahe tror inte att hemarbete behöver vara negativt. Att låta en del anställda jobba hemma när det passar kan spara både pengar och miljöpåverkan genom minskad kontorsyta och mindre resande, och medföra mer livsglädje för de anställda. Men det måste göras på rätt sätt, anser hon, med människorna i fokus.

– Nu vill jag jobba vidare med frågan: på vilket sätt riskerar arbete hemifrån att leda till mer segregation, och hur kan vi motverka detta? Det borde företagen också fokusera på.