Gå direkt till textinnehållet
Tingsrätten i Stockholm. Foto: Michael Hoffman/Mostphotos

Erling Grimstad: »Överraskad att vi fann så mycket som vi gjorde«

Advokaten Erling Grimstad låg bakom »Grimstadrapporten« som riktade hård kritik mot Swedbanks arbete mot penningtvätt i Estland. I veckan hördes han i rättegången mot Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen.

I veckan vittnade advokaten Erling Grimstad i Stockholms tingsrätt i rättegången mot Swedbanks tidigare vd, Birgitte Bonnesen.

Erling Grimstad ligger bakom den uppmärksammade Grimstadrapporten från 2018 om misstänkt penningtvätt i Swedbank i Baltikum. Rapporten drog bland annat slutsatsen att den estniska filialen haft utländska högriskkunder som omsatt som mest 200 miljarder kronor mellan 2008 och 2016. Det ska dock nämnas att inte alla transaktioner hade koppling till misstänkt penningtvätt.

– Det var ett stort antal kunder, och det handlade om osedvanligt extremt förmögna kunder, i huvudsak från Ryssland, sa Erling Grimstad i rätten.

Erling Grimstad. Foto: Advokatfirma Erling Grimstad

Erling Grimstad är advokat med lång erfarenhet inom ekobrottsområdet. Han har bland annat varit åklagare vid den norska ekobrottsmyndigheten Økokrim, men arbetar sedan 2004 i privat regi och sedan några år i egen advokatfirma.

Grimstad beskrev hur han inledde sitt uppdrag i Swedbank i februari 2017 som sedan pågick runt ett halvår. Hans uppdrag var en del av något som kallas »Project Clear« som gick ut på att Swedbank ville få kontroll över dotterbolagets utländska högriskkunder i filialen i Estland.

Grimstads fokus låg inledningsvis på »offboarding«, alltså att avsluta den sortens kundkonton där det saknades tillräcklig kundkännedom. Längs vägen förändrades uppdraget till att göra en större genomlysning av arbetet mot penningtvätt i Estland.

Under perioden levererade Erling Grimstad flera delrapporter, den första redan i februari och den sista i juli 2017 där Grimstad lade fram en samlad beskrivning. Lägesbilden visade på omfattande brister i arbetet mot penningtvätt och regelöverträdelser. Han lämnade också en rad förslag på åtgärder.

– Trots att vi bara hade tittat på ett begränsat antal kunder kunde vi se stora regelöverträdelser, sa han.

Åklagaren Thomas Langrot pekade särskilt på en presentation från slutet av mars 2017. Erling Grimstad berättade att man vid tidpunkten hade hittat »stora risker för omfattande misstänkt penningtvätt och brister i regelefterlevnad«. Det fanns flera exempel på bolag och personer med kopplingar till omfattande härvor som innefattade organiserad kriminalitet och kända fall av finansiell brottslighet i olika delar av världen.

– Jag var själv överraskad efter två månaders arbete att vi fann så mycket som vi gjorde.

Runt ett år senare överlämnade norrmannen en andra granskningsrapport till Swedbank, den som så småningom nådde affärspress som »Grimstadrapporten«.

Här pekade han återigen på stora risker för misstänkt penningtvätt och brister i regelefterlevnad. Rapporten påtalade också stora risker att anställda inom Swedbanks Estlands-filial agerat i maskopi med suspekta kunder.

– Vi fick tillgång till ytterligare information under hösten 2018, vilket gjorde vår information mycket säkrare och mer precis. Det var både mer data och annan muntlig information som omfattas av sekretessbestämmelser från anställda i Swedbank i Estland, säger han.

Försvaret riktade särskilt in sig på Grimstads rapport från december 2018. Birgitte Bonnesens advokat Per E Samuelson antydde att Grimstad kryddat undersökningen och inte hållit sig inom ramarna för vad han och banken hade kommit överens om, samt inte tagit hänsyn till de åtgärder mot penningtvätt som hade införts sedan 2017.

I rätten framgick att Erling Grimstad haft kontakt med Birgitte Bonnesen om sitt arbete i Estland. Han hänvisade till tystnadsplikten och ville inte kommentera saken närmare.

– Jag har ett ansvar som advokat att förhålla mig till tystnadsplikten, att skydda sekretessen och de förtroenden jag fått, sa han.

Han säger sig ha varit medveten om att det fanns risker med att åta sig uppdraget. Under våren fick han bland annat uppgifter via estnisk underrättelsetjänst att agenter från den ryska federala säkerhetstjänsten (FSB) bevakade vilka som gick in och ut från kontorets personalingång.

– Ja, det var uppenbart. Flera av kunderna var oligarker eller hade kopplingar till oligarker eller var rådgivare till oligarker. Efter invasionen av Krim och vad man kunde ta del av från offentliga källor gjorde det klart vad det var för slags kunder och att det fanns risker med att stänga deras konton.

Birgitte Bonnesen står åtalad för grovt svindleri i andra hand grov marknadsmanipulation, samt obehörigt röjande av insiderinformation. Om hon döms riskerar hon sex års fängelse. Birgitte Bonnesen nekar till anklagelserna.