Finansinspektionens nya gd: »Vi måste vara medvetna om att vi har stor makt«

Välkommen till nya jobbet. Hur känns det?

– Jättebra!

Branschen har stora förhoppningar på dig, många har tyckt att Finansinspektionen har varit väl tuff under Martin Anderssons tid, hur har du själv upplevt det från bransch-sidan?

– Jag har inte upplevt det, nu har min direktkontakt med Finansinspektionen när det gäller tillsynsärenden varit begränsad. Jag har hört väldigt mycket positivt om Finansinspektionens utveckling under de åren som Martin Andersson ledde myndigheten, sedan har jag givetvis hört det du refererar till också.

Vilken typ av dialog vill du att Finansinspektionen ska ha med branschen?

– Dialog med branschen är helt avgörande för oss. Vi måste ha en nära dialog med branschen annars kan vi inte fullgöra vårt jobb. Men vi kan inte bli deras rådgivare. Vi måste också, om det behövs, gå in med sanktioner. Så det är en balansgång som vi måste jobba med löpande för att hamna rätt.

Kan du se att det finns ett problem med att Finansinspektionen har stor makt, och enligt vissa sägs vara polis, åklagare och domare i ett?

– Finansinspektionen har mycket makt med det följer mycket ansvar. Det är ju inte så att generaldirektören fattar alla beslut. När det blir sanktioner, då fattas det beslutet av styrelsen. Så det finns en maktdelning. Sedan är det fullt möjligt att överklaga enligt rättstraditionen i Sverige. Jag tycker systemet uppfyller rättsäkerhetskraven.

Branschen står i förändring, det finns ett behov av att utveckla nya affärer och produkter. Där kan många uppleva att det går väldigt trögt att få saken prövad hos Finansinspektionen, samtidigt som en del nya uppstickare går under radarn, vilket kan ge de traditionella företagen en konkurransnackdel, har ni något ansvar där?

– Det är en utmaning för myndigheten och ytterst för lagstiftningen att hänga med när man får en stor branschförändring, det finns många exempel på det, telekombranschen är ett. Det är en fråga som inspektionen måste fundera kring. Vi pratar om shadow banking, det vill säga att man har hård reglering mot ett visst system men så pyser det ut i ett annat system. Där måste vi vara vaksamma. Historien är full med exempel på att risker kan uppstå i delar som tillsynsmyndigheten inte har tillräckligt fokus på. För att hantera det måste vi vara tillräckligt lyhörda, ha örat mot rälsen och ha dialog med branschen.

Kan du säga något konkret om hur den här dialogen ska gå till?

– Jag har nyss börjat så det kan jag inte säga, men jag har redan träffat flera branschföreträdare och kommer att fortsätta göra det, det är en viktig del av mitt jobb.

Den här obalansen mellan traditionella aktörer och uppstickare, är det något du vill titta närmare på?

– Jag ser att det finns en utveckling där nya aktörer kommer till, vi har till exempel fått i uppdrag av regeringen att titta på crowdfunding. Vi har historien kring Trustbuddy, som är ett exempel på att det kan uppstå nya risker hos nya aktörer, så det är självklart en viktig fråga.

Tycker du att FI har en roll i att hjälpa exempelvis nya bolag att navigera rätt i regelverken för att kunna utveckla affärer och produkter?

– Vi har inget sådant uppdrag. Vi ska vara tydliga och svara på faktafrågor om vad som gäller för reglering och tillståndsgivning, men det finns en avvägning mellan att ge råd och samtidigt ha tillsyn. Om vi ger råd och sedan några år senare upptäcker att företaget agerar fel så finns en risk att de säger ”vi följde bara era råd”. Skatteverket har gjort sig kända för att vara duktiga på informationsgivning, men de är inte skatterådgivare. Det är en bra distinktion, kan vi gå i den riktningen att vi är tydliga med vad som gäller och förklarar det på ett tydligt sätt men inte landar i att ge direkta råd så är det bra.

Jag har hört att er brittiska motsvarighet, FCA, hjälper startup-bolag och andra som vill skapa nya finansiella tjänster att peka på vilka regelverk de behöver ha koll på, skulle det vara något att ta efter?

– Det finns anledning att lyssna och lära av vad de har gjort. Storbritannien har en stor finanssektor och de ligger ofta nära oss i tänket så visst kan vi titta på det de gör, men det är inte vad jag gör de första veckorna.

Vad ska du fokusera på din första tid som generaldirektör?

Jag behöver lära mig verksamheten, prata med medarbetarna, sätta mig in i sakfrågorna. Att gräva där jag står och det grävande kommer sedan att visa mig vilka de viktiga frågorna att ta tag i är. Men en fråga som jag redan nu ser handlar om hushållens skuldsättning.

Finns det delar av branschen som du vill fokusera särskilt på? Var finns de största problemen?

– Alla är viktiga. Ska jag trycka på något så är det konsumentfrågorna. Hur får vi konsumenter att vara bra kravställande och hur får vi erbjudanden från branschen att vara utformade så att kunderna tar kloka beslut. Vi har en sådan verksamhet och ett ansvar att driva privatekonomiska frågor mot en bredare allmänhet som vi gör med samarbetspartners och jag vill utveckla det. Sedan har vi de traditionella områdena, bank, försäkring och marknader och de är alla viktiga på sina olika sätt.

Så du ser branschens information till konsument som särskilt viktig?

– Inte bara att man ger information utan också att konsumenterna kan förstå den och det är ju genuint svårt. Jag har jobbat i pensionsbranschen och vet att om man säger det vid ett middagsbord så byter  många samtalsämne. Folk tycker inte att det är jättekul men det är ju otroligt viktig. Framför allt är det viktigt att inte göra felaktiga beslut. Där är det viktigt att branschen och FI och Konsumentverk verkar för att konsumenterna undvikar de värsta falluckorna.

Vilka ser du som finansbranschens största utmaningar just nu?

– Finansbranschen är ju enormt viktig för en avancerad ekonomi som den svenska och då är det avgörande att den har stor trovärdighet. Folk ska ha respekt för branschen och lita på den. Där har vi gemensamt en stor uppgift att skapa ett sådant förtroende.

Tills sist: Vilket råd vill du ge till bolag inom bank, försäkring och finans?

– Det är ofta mycket fokus på att man ska följa våra regler men det optimala är att de finansiella instituten tänker ”vad är det bästa för oss och kunden vad gäller riskhantering eller kundinformation och hur kan vi göra det så bra som möjligt på lång sikt”. När man har gjort den analysen då tror jag oftast att man klarar regelverken.

Unn Edberg