”Finansskatten kan vara olaglig”
- Den föreslagna skatten på finansiell verksamhet hotar 16 000 jobb i Sverige och kommer att leda till sämre service samt nedlagda bankkontor på landsbygden. Nu visar det sig dessutom att skatten sannolikt är olaglig, säger Hans Lindberg, vd på Svenska Bankföreningen.

”Finansskatten kan vara olaglig”

Regeringens föreslagna finansskatt har fått massiv kritik. Den hotar direkt 16 000 bankjobb och slår dessutom brett mot 318 000 andra företag. Nu har Bankföreningen låtit en jurist titta på om skatten överhuvudtaget är laglig.

Från 2018 är det tänkt att finansskatten ska dra in upp till sju miljarder kronor om året till staten. 15 procent på lönesumman i banksektorn ska då tas ut i extra skatt. Regeringen menar att banker och andra finansiella företag är underbeskattade eftersom deras kunder inte betalar moms på tjänsterna. Den nya skatten ska väga upp den skattefördel som finanssektorn anses ha.

Men så som förslaget från 7 november 2016 är utformat kommer alltså många fler företag drabbas. Och alla protesterar. Från representanter för fintechföretagen till intresseföreningar för företagare. ”Ett riktigt dåligt skatteförslag som helt missar målet”, sa till exempel Günther Mårder, vd för Företagarna, i Dagens Industri den 15 januari. Både extra administrativa kostnader och förslagets juridiska gråzoner upprör.

Remisstiden går ut den 15 februari, och igår kom Bankföreningen med ytterligare en bredsida mot förslaget på finansskatt – det bryter troligen mot EU:s statsstödsregler.
– Den föreslagna skatten på finansiell verksamhet hotar 16 000 jobb i Sverige och kommer att leda till sämre service samt nedlagda bankkontor på landsbygden. Nu visar det sig dessutom att skatten sannolikt är olaglig, säger Hans Lindberg, vd på Svenska Bankföreningen.

Bankföreningen har engagerat Jéröme Monsenego, docent i finansrätt vid Uppsala universitet, för att granska utredningens förslag.
I rättsutlåtandet påpekar Monsenego att eftersom den föreslagna skatten endast tillämpas på den finansiella sektorn och därför gynnar övriga momsbefriade sektorer, som till exempel fastighets- och utbildningssektorn, är den inte förenlig med EU:s statsstödsregler. Krav på likabehandling mellan olika sektorer finns belagd i EU-domstolens praxis.

EU-rätten kräver också att regeringen måste anmäla en åtgärd som kan utgöra ett statsstöd till EU-kommissionen för godkännande. Om EU-kommissionen anser att ett statsstöd inte är förenligt med EU-rätten får inte Sverige införa skatten förrän den slutgiltigt godkänts. Om skatten trots allt införs och sedan förklaras olaglig riskerar övriga momsbefriade sektorer att bli återbetalningsskyldiga.

Text: BrittMari Lantto

publicerad
1 februari 2017

Relaterad läsning

Vi vill jobba hemma! #finanslivs undersökning visar att en majoritet av bankanställda vill ha möjligheten att jobba på distans. Varför? Läs mer i årets första nummer! Foto: @donkadoo
Nu kommer ett nytt nummer av #finansliv Läs bl.a. om: ➖Robotarna på @marginalen_bank ➖Intervju med @johannakull ➖Besök på @nordea_sverige i Uppsala ➖Intervju med Sean George, hedgefondförvaltare Foto: @donkadoo
Vi är bra på långa ord. Och på att förklara dem. Läs mer i Finansliv #9, hos våra prenumeranter på fredag ⭐️
Nästa vecka är det dags för #finanslivsfrukost om #vettochetikett och det finns några platser kvar! Boka på Finansliv.se(länk i bio) ☕️
I nummer 8 av #finansliv tar vi ett stort grepp på #fintech 3.0 - ✅De överlevde boomen ✅Trenderna bankerna investerar i ✅Därför måste bolagen ändra inriktning Foto: @donkadoo
Den 19 november bjuder vi in till #finanslivsfrukost om vett och etikett i arbetslivet! ☕️Etikettexperten Annmarie Palm föreläser. Boka din plats nu! Länk i bion. #finansliv #vettochetikett
Följ @Finansliv på Instagram