
Fintechbranschen stöper om affären
När den första fintechvågen rullade in i Sverige var de kaxiga uppstickare som utmanade branschen. I dag har de bolag som överlevt börjat samarbeta med bankerna och skruvat rejält på affärsidén.
Det senaste decenniet har svenska fintechbolag poppat upp som svampar och enligt en färsk genomgång av Invest Stockholm passerade fintechsektorn i år 400 bolag. Betalningsområdet är klart störst sett till antal bolag och där omtalade exporter som Klarna och Izettle har satt den svenska fintechscenen på kartan.
Men trots segmentets starka framväxt finns vissa frågetecken kring vilket avtryck fintechbolag haft som helhet i bankbranschen.
När trenden tog fart för ett antal år sedan fanns en förväntan att konsumenterna skulle anamma fintechbolagens lösningar med öppna armar på samma sätt som de gjort med produkter från Apple, Facebook eller Google. Det har dock visat sig att storbankernas förtroende i samhället i kombination med ett banksystem som kommit betydligt längre i utvecklingen än andra länder har dragit ned suget bland konsumenterna för att byta bank.
Enligt Claire Ingram Bogusz som är forskare på Handelshögskolan i Stockholm, förändras kundbeteende i banksektorn betydligt långsammare än vad många av fintechbolagen hoppats på.
– Globalt har fintech pressat bankvärlden, men den pressen har inte varit lika stor i Sverige.
Till en början fanns en utbredd Robin Hood-mentalitet där fintechbolagen såg sig som direkta utmanare till bankerna med enklare, snabbare och billigare lösningar.
För att möta kraven har flera fintechs successivt ställt om i affärsmodellen, något som på engelska kallas »pivot«. Processen görs både en eller flera gånger där entreprenörerna skruvar om i modellen i jakten på att försöka hitta ett ouppfyllt kundbehov.
Till en början fanns en utbredd Robin Hood-mentalitet där fintechbolagen såg sig som direkta utmanare till bankerna med enklare, snabbare och billigare lösningar. Men i takt med problem med exempelvis finansiering och förtroende har pendeln snarare svängt i motsatt riktning. I dag samarbetar allt fler fintechbolag med bankerna – antingen genom att sälja deras tjänster, eller genom samarbeten på ett större plan. För små fintechbolag som saknar finansiella muskler kan avvägningen bara gå åt ett håll, menar Claire Ingram Bogusz.

– Det är ofta där pengarna ligger. Det går inte att bli helt självständig eftersom det finansiella systemet i Sverige redan är så väl utvecklat och integrerat.
Klarna är det kanske tydligaste undantaget som lyckats runda bankerna. Bolaget har skruvat om och breddat affärsmodellen och gått från fakturor till kreditgivning och nu till banktillstånd och lanseringen av Klarnakortet.
– Klarna är ett undantag från normen. Bolaget är inte en komplett banklösning, men de konkurrerar med bankerna ändå och har successivt utvecklat affärsmodellen där fler och fler affärsben har lagts till, säger Claire Ingram Bogusz.
I mitten av september lanserades PSD2-direktivet fullt ut som på kundens begäran ställer krav på bankerna att dela kunddata med en tredje part. Implementeringen av PSD2 har pekats ut som en biljett in i det finansiella ekosystemet för fintechbolag, men enligt Claire Ingram Bogusz är det fortfarande mycket upp till bankerna vilken insyn fintechbolag får.
De flesta bankerna tillåter bara access till ett visst antal tjänster och ställer ganska höga krav på fintechbolag som använder deras API:er
– De flesta bankerna tillåter bara access till ett visst antal tjänster och ställer ganska höga krav på fintechbolag som använder deras API:er. Det har inte blivit lika stort som många har förväntat sig. Det är ett steg i rätt riktning, men det behövs mer utveckling och standardisering, säger hon.
Efter rekordåret 2018, delvis på grund av Paypals köp av Izettle, har investeringarna i fintechsektorn kommit ned en bra bit i år, enligt KPMG:s globala rapport »Pulse of Fintech«. Intresset från investerarhåll är fortsatt stort, men samtidigt syns tendenser att ekonomin börjar knaka i fogarna.
Ur ett produktperspektiv tror Claire Ingram Bogusz att en svacka i ekonomin framför allt skulle driva på efterfrågan på tjänster där pris är den viktigaste konkurrensfördelen.
– Fintechaktörer som kan erbjuda bra och billigare lösningar än bankerna i en lågkonjunktur kommer att trivas, medan mer exklusiva tjänster nischade mot säkerhet och förtroende kommer få det tuffare, säger hon och fortsätter.
– En lågkonjunktur skulle leda till att en del av fintechbolagen försvinner, men skulle inte främst bero på lägre efterfrågan hos kunder, utan av brist på riskvilligt kapital, säger hon men tillägger att en sättning i fintechsektorn dröjer.
– Jag tror vi har ganska många bra år framför oss.