Fler tar ut tjänstepension på kort tid
Att ta ut sin tjänstepension på fem eller tio år är ett val som inte går att ångra – och som kan bli en riktigt obehaglig överraskning när de första feta pensionsåren passerat.
Robin är född 1993 och har en lön på 35 000 kronor. Han har ingen löneutveckling och får 63 procent av slutlönen när han går i pension vid 65 år ålder. Men väljer han att ta ut tjänstepensionsdelen under bara fem år kan han räkna med 109 procent av lönen de fem första åren. Från 71 års ålder ska han sedan livet ut leva på 44 procent av sin lön.
– Gör Robin det här valet blir det ett stort inkomsttapp efter de första fem åren, konstaterar Johannes Hagen, forskare i nationalekonomi vid Uppsala universitet, som på SNS:s uppdrag studerat utbetalningstider i tjänstepensionssystemet och som visualiserar problemställningen genom exemplet Robin.
Det är nu tio, tjugo år sedan som parterna bakom tjänstepensionsavtalen på arbetsmarknaden ville att avtalen skulle vara flexibla och ge ökad frihet till individerna. Vilket borde åtfölja det ökade individuella ansvaret för hur tjänstepensionen förvaltas, resonerade man.
Men det har visat sig att valet inte är så genomtänkt, utan att många helt enkelt kryssar i förvalet på blanketten de får inför pensioneringen vid 65 år. Ändra förvalet – som många kanske uppfattar som en rekommendation från pensionsbolaget – och folk väljer i första hand det. Så var det när förvalet ändrades från femårigt till livslångt i ITPK, då ökade andelen livslånga uttag från någon enstaka procent till mer än två tredjedelar.
Johannes Hagen har studerat hur 370 000 anställda som börjat ta ut tjänstepension från AMF och Alecta mellan 2008 och 2013 valt, och på vilka grunder. Han tycker det är rimligt att få bestämma själv. Men samtidigt har staten gått med på avdragsrätt för tjänstepensionen för att det ska vara en försäkring mot ett långt liv. Blir pensionen alltför låg senare är det staten som eventuellt tvingas fylla ut pensionen med bostadstillägg till rimlig levnadsnivå. Så var det inte tänkt.
Nu tar snart hälften av nyblivna pensionärer ut hela eller delar av tjänstepensionen tidsbegränsat. Och det är inte ovanligt med samtal till tjänstepensionsbolagen där pensionärer frågar varför pensionen slutat komma. Ändå är faktumet att vi blir äldre och äldre inte någon nyhet längre.
– Det vanligaste skälet till korta uttag är att man vill leva nu, framför allt för att pensionskapitalet annars skulle ”brinna inne”. Hälsa är också ett vanligt skäl, många uppskattar att de har kort förväntad livslängd, och väljer kort utbetalningstid. För många stämmer det; tjänstemän som väljer utbetalning på fem år har större sannolikhet att ha dött inom två till fyra år. Man ska förstås notera att det är från en låg nivå, och att det naturligtvis har andra orsaker än valet av utbetalningstid. Dessa har också högre sjukfrånvaro innan de tar ut pensionen, säger Johannes Hagen.
Han kan också konstatera att tjänstemän, som ju tjänar mer, oftare väljer lång utbetalningstid, sannolikt för att minska skatteeffekten. För arbetare gäller det omvända. Även uttagsåldern spelar roll – de som tar ut pensionen före 65 väljer oftare kort tid. Den som har hög inkomst, stark anknytning till arbetsmarknaden och bra hälsa väljer ofta livslångt uttag.
Vad är då lösningen? Man kan förstås undra varför det finns en pausmöjlighet för uttag från den allmänna pensionen men inte för tjänstepensionen. Och få fler att se fördelen med att arbeta längre än till 65.
Johannes Hagen föreslår att tjänstepensionsbolagen slutar med automatiskt utbetalning vid 65 och ersätter det med ett ansökningsförfarande, precis som för den allmänna pensionen. Allra bäst vore en gemensam plattform tillsammans med den allmänna pensionen, där man kan se vilka effekter alla uttagsval tillsammans får.
– Det skulle ge bättre förutsättningar för pensionsspararna att bedöma sin samlade framtida pension, säger han.
Text: BrittMari Lantto
