»Snabba upp starten på arbetslivet!«
Unga etablerar sig på arbetsmarknaden allt senare. Inte bra alls, när det premiebestämda pensionssystem vi har bygger på hög, jämn och lång närvaro i arbetslivet. Det menar Alectas pensionsekonom Eva Adolphson som vill ha en utredning om inträdesåldern på arbetsmarknaden.
– Tidiga pengar är mycket värda eftersom de ger en snöbollseffekt på pensionskapitalet. Det är en jättestor skillnad om man börjar jobba vid 25 jämfört med vid 30, sade Eva Adolphson, pensionsekonom på Alecta, som bjudit in till ett ”tjatseminarium” om frågan.
Att unga behöver börja jobba tidigare för att få en vettig pensionsnivå som äldre har Alecta försökt debattera tidigare, men all kraft i diskussionen den senaste tiden har gått till debatten om att förlänga den arbetade tiden i andra änden, det vill säga att arbeta längre upp i åldrarna.
– Inträdesåldern är en glömd fråga. Det finns både privatekonomiska och samhällsekonomiska skäl att uppmärksamma saken, sade Eva Adolphson.
På 30 år har åldern när 75 procent av en årskull arbetar minst en timme per vecka stigit från 21 år 1985 till 29 år 2014. I OECD-länder är den genomsnittliga examensåldern från högskolor och universitet 26,6 år, men i Sverige är den hela tre år längre, eller 29,7 år. Sverige sticker ut i statistiken.
Just utbildningens effektivitet diskuterades av den panel av politiker och samhällsdebattörer som deltog. Att majoriteten av de studerande använder mindre än 20 timmar i veckan till sina studier, att studieuppläggen går ut på 10 timmars föreläsningar och 20 timmar inläsning per vecka är inte acceptabelt, menade flera.
– Tillsätt en inträdesåldersutredning som allsidigt får utreda värderingar hos unga, attityder hos föräldrar, konsekvenser om inget görs, ja en ordentlig genomlysning av frågan. Det finns en del forskning, men den behöver samlas så som en utredning gör, sade Eva Adolphson.
Lars Callert på Alecta visade några exempel för hur olika val i livet får stora effekter på pensionen. En jobbstart vid 30 år för ”Sebastian” med en lön på 26 000 kronor, barnledigt ett år, deltidsarbete under två år, och en slutlön på 33 950 kronor i dagens penningvärde skulle ge honom en total pension på 17 370 kronor, alltså med tjänstepensionen inkluderad.
– Den pensionen motsvarar 51 procent av slutlönen. Skulle ”Sebastian” i stället börjat jobba fem år tidigare skulle pensionen bli 5 040 kronor högre per månad, eller 22 410 kronor, livet ut. Även att börja jobba bara ett år tidigare, vid 29 år, ger en tusenlapp mer i pension livet ut, sade Lars Callert.
Exemplet ”Kim” börjar också jobba vid 30, lönen är då 29 000 kronor. Hennes lön och karriär utvecklas bra och vid några tillfällen höjs lönen rejält. När ”Kim” är 38 år klättrar lönen över 7,5 inkomstbasbelopp, i dag cirka 37 063 kronor per månad, som ger en betydligt högre inbetalning till tjänstepensionen. Även hon är barnledig ett år men arbetar bara deltid ett år. Slutlönen vid 65 år är 59 110 kronor. Den totala pensionen blir 29 710 kronor, vilket motsvara 50 procent av slutlönen.
– I hennes fall skulle en start fem år tidigare ge 10 720 kronor högre pension varje månad livet ut, eller total pension på 40 430 kronor i månaden. Börjar hon jobba vid 29 års ålder växer pensionen med 1 960 kronor per månad livet ut, och blir 31 670 kronor, sade Lars Callert.
Text: BrittMari Lantto
Foto: Istockphoto