Flera frågetecken i förbundens portföljer
Granskning Finansliv har granskat hur Finansförbundet och FTF placerar sina pengar. Båda förbunden har etiska riktlinjer i förvaltningen men vår granskning visar flera tveksamma innehav.
Finansförbundets förmögenhet är i nuläget värd runt 445 miljoner kronor, kapital som bland annat ska täcka kostnader om förbundet hamnar i konflikt med arbetsgivare. Kapitalet förvaltas diskretionärt av Nordea och Handelsbanken, vilket innebär att bankerna har förhållandevis fria tyglar utifrån det riskramverk som Finansförbundet har satt ihop.
Eftersom kapitalet både kan behövas i ett kortare tidsperspektiv men även senare i framtiden har förbundet antagit en försiktig och långsiktig placeringsinriktning. Målet enligt förbundets placeringspolicy är att nå en »rimlig avkastning« utifrån riskprofilen, vilket i nuläget innebär runt 4 procent per år, men det anses även gott nog om konfliktmedlen behåller sitt värde.
Portföljen utgörs av aktie- och räntefonder med bred geografisk spridning samt ett par hedgefonder. Portföljen har inslag av både passiv och aktiv förvaltning och sedan starten ökat i värde i snitt 5 procent de senaste fem åren.
– Det är inte mycket, men vi får en positiv avkastning
I riktlinjerna ställs också krav på etik, alltså att förvaltaren alltid ska välja det mest etiska alternativet om ett sådant finns tillgängligt. I regel innebär det att förvaltarna ska välja bort fonder som inkluderar bolag och branscher som inte respekterar grundläggande mänskliga rättigheter, som har långvarig miljöpåverkan eller som har kopplingar till barnarbete, vapentillverkning, tobak, alkohol, spel och pornografi.
Finansliv har gjort en genomgång av Finansförbundets portfölj. Riskspridningen mellan tillgångsslag och olika marknader rimmar med den försiktiga förvaltningsstilen och det finns en mix av aktivt och passivt förvaltade fonder vilket sänker kostnaderna. Enligt årsredovisningen betalade förbundet i fjol 1,7 miljoner kronor i förvaltningsavgifter vilket ger en genomsnittlig procentsats runt 0,4 procent. Det är lågt i relation till portföljens storlek.
Men det finns också frågetecken. Räntefonder beskrivs ofta som en trygg hamn i placeringssammanhang och tar stor plats i Finansförbundets portfölj. Givet nuvarande nollränteklimat ger dock räntetillgångar en knapp till ingen och i vissa fall negativ avkastning. Trenden speglar sig även i Finansförbundets portfölj där räntefonderna bidragit med en mycket knapp avkastning de senaste åren. Det finns också en risk för förluster om räntorna börjar gå upp.
Räntedelen fyller en funktion som parkering, men det ska ställas i relation till avgifterna som plockas ut varje år i en tillgångsklass som med nuvarande utsikter kommer ge en knapp till ingen avkastning många år framöver.
Enligt Nils Möllerberg, vice ordförande i Finansförbundet, är en stor del av problemet att det i princip inte går att dra ned räntedelen kraftigt utan att öka risken i portföljen. Samtidigt understryker han att förbundets ränteplaceringar, trots det rekordlåga ränteklimatet, genererar en viss avkastning.
– Det är inte mycket, men vi får en positiv avkastning. Om det var så att vi förlorade pengar skulle vi inte haft kvar innehaven, säger han.
Ett alternativ är att utöka portföljen med andra tillgångar som inte står i direkt samband med aktie- eller räntemarknaden. Förbundet har investerat över en tiondel av kapitalet i tre så kallade hedgefonder som har målet att generera en positiv avkastning oavsett börsklimat. Det finns dock vissa problem med innehaven. Kraven på transparens är inte lika höga som i traditionella fonder, vilket gör det mycket svårare att granska innehållet.
– I första hand måste vi lita på förvaltarna när de säger att de screenar etiskt
Hedgefondernas strategier rimmar inte heller alltid med Finansförbundets krav på etik. För att nämna ett exempel har innehavet Brummer Multi-Strategy ett etiskt perspektiv i sin policy, men det framgår samtidigt att bolaget inte kommer göra avkall på avkastningen på grund av det.
Nils Möllerberg menar att det förs en diskussion hur innehavet ska hanteras.
– Det är en hållning jag inte tycker är okej och vi gör vad vi kan för att försöka påverka. Vi har bett Handelsbanken som rekommenderat Brummer trycka på vad gäller det etiska perspektivet men även i frågan om kollektivavtal.
– Får inte det effekt får vi rösta med fötterna och avsluta innehavet, säger han.
De senaste åren har bankerna gjort framsteg i sina investeringsprocesser och implementerat värden kring etik och hållbarhet i förvaltningen. Exempelvis har branschen blivit allt mer restriktiv vad gäller innehav med kopplingar till fossil utvinning och det finns ett stort tryck från såväl professionella som små investerare för en grön omställning i branschen. Utvecklingen syns även i Finansförbundets portfölj.
Gräver man djupare visar det sig dock att vissa fonder i portföljen har investerat i bolag som har kopplingar till allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och som bidrar till långvarig miljöpåverkan.
Exempelvis har Institutionella Aktiefonden Världen, SHB USA Index och SHB Amerika Tema investerat i Dow Dupont. Den amerikanska kemikoncernen orsakade 1984 en av världens svåraste industriolyckor i Indien då 22 000 människor dog av giftiga gasutsläpp. Föroreningarna innebär fortfarande allvarliga hälsoproblem för barn och vuxna. DowDupont frånsäger sig ansvar för olyckan.
Bankernas investeringar i bland annat Dow Dupont granskades i höstas av Fair Finance Guide och Amnesty. Fair Finance Guide drivs av Sveriges Konsumenter som granskar bankernas investeringar och hållbarhetsarbete, exempelvis genom stickprovskontroller i bolag som har en väldokumenterad historik av övertramp mot mänskliga rättigheter och internationella konventioner och normer.
De övriga bolagen i granskningen var Shell, Goldcorp, Renault, Vedanta och Stora Enso.
– Vi tittar på välkända bolag som har allvarliga hållbarhetsproblem, ofta bland de värsta i världen, säger Jakob König, projektledare i Fair Finance Guide till Finansliv.
Men det finns även goda exempel. Stora Enso som lyfts fram i rapporten har tidigare haft kopplingar till barnarbete i leverantörskedjan i Pakistan. Problemen är dock på god väg att lösas, vilket bland annat har drivits på genom bankernas påtryckningsarbete. I Finansförbundets portfölj har Nordea Institutionella Aktiefonden Sverige och Handelsbanken Sverige Index Criteria innehav i bolaget.
För över ett år sedan gjorde Fair Finance Guide även en granskning av finansbranschens investeringar i asiatiska banker som tillåter utlåning till palmoljeindustrin.
De sex bankerna som ingick i genomgången är Bank Madiri, Bank Rayat Indonesia, Bank Central Asia, Bank Negara Indonesia, OCBC samt DBS som beräknas stå för runt hälften av finansieringen till palmoljeindustrin i Indonesien. Ingen av bankerna ställer krav på att bolagen ska undvika regnskogsskövling för att få låna pengar. Det ska sägas att flera av de etablerade palmoljeföretagen har åtagit sig att motverka skogsskövling men det ser betydligt sämre ut bland småbolag som kan fortsätta med hjälp från bankerna.
I Finanslivs uppföljning visar det sig att flera fonder i Finansförbundets portfölj, bland annat Handelsbanken Asien Tema, Nordea Emerging Stars och SHB Tillväxtmarknad Tema, fortfarande fastnar i stickprovskontrollerna och är investerare i en eller flera av palmoljebankerna.
Nils Möllerberg tycker att granskningarna från Fair Finance Guide i grund och botten är bra och kan hjälpa investerare att ställa högre krav. Samtidigt hänvisar han till att Finansförbundets portfölj förvaltas diskretionärt och vill därför inte kommentera enskilda innehav.
– I första hand måste vi lita på förvaltarna när de säger att de screenar etiskt. Vad vi kan göra efter det är att gå igenom fondernas övergripande placeringsinriktningar och se till helheten. Men vi kan omöjligt granska varje enskild fond och varje enskilt bolag som förvaltarna har valt ut. Det har vi varken kompetens eller resurser till. Vi har ett krav mot våra förvaltare som gör sina urval, säger han.
Hur ser ni på att flera innehav fastnar i Fair Finance Guides stickprovskontroller?
– Vi har en etisk inriktning och vi har bestämt att vi ska göra så gott vi kan i den frågan därför att vi inte vill att våra pengar ska användas på ett sätt som strider mot det vi står för. Självklart är det så. Samtidigt är det extremt svår materia var man drar gränsen för vad som klassas som etiskt.
– Vi har valt att förlita oss på de förvaltarna vi har. Visar det sig att vi har fel i vårt förtroende så vi får ta det under omvärdering.
Konfliktfond – det här går pengarna till
Finansförbundet och FTF har runt 445 respektive 240 miljoner kronor under förvaltning i varsin så kallad konfliktfond. Kapitalet har successivt sparats ihop sedan förbunden startades och fungerar som en buffert om förbunden tar ut medlemmarna i konflikt. Syftet är alltså att betala ersättning till medlemmarna under en arbetsmarknadskonflikt.