»Försäkringsbolag utnyttjas som bankomat«
Ett större fokus måste riktas mot försäkringsbedrägerier för att komma åt den kriminella ekonomin, anser Maria Thulin som är AML och CTF-chef på Folksam. »Ska man komma åt den kriminella ekonomin genom att titta på bedrägerier behöver man också titta på försäkringsbedrägerier«.
Försäkringsbedrägerierna uppskattas till runt 7 miljarder kronor per år, enligt Larmtjänst. Det är dubbelt så mycket som brottsvinster från övriga bedrägerier tillsammans, konstaterar Maria Thulin, chef för AML & CTF-avdelningen på Folksam och som har en lång bakgrund från brottsbekämpande enheter.
Försäkringsbedrägerier får samtidigt alldeles för lite utrymme i debatten för att komma åt tillväxten inom den organiserade brottsligheten, anser hon.
– Ska man komma åt den kriminella ekonomin genom att titta på bedrägerier behöver man också titta på försäkringsbedrägerier. Det förekommer att pengar från försäkringsbedrägerier går till går till organiserad brottslighet, vilket i förlängningen riskerar att drabba ärliga kunder genom förändrade försäkringspremier, sa Maria Thulin under ett föredrag tidigare i veckan.
Enligt Larmtjänst utgör 5-10 procent av skadeutbetalningarna bedrägerier, vilket skulle motsvara runt 300 000 skadeförsäkringsärenden om året. Det går att jämföra med de 180 000 bedrägerifall som nu polisanmäls. Men bara en bråkdel av försäkringsbedrägerierna lagförs. Enligt statistik från BRÅ rör det sig runt 50 ärenden per år.
Maria Thulin konstaterar att det finns en mängd kreativa vägar för kriminella att försäkra en tillgång som i första led har betalats med brottsvinster, för att senare begära ersättning för varan med antingen kryddade eller helt påhittade uppgifter. Eftersom brottsuppläggen ofta är noga uträknade kan de vara svåra att upptäcka, menar hon.
– Runt 5–10 procent av alla skadeutbetalningar kan vara bedrägerier och det finns kopplingar mellan bedrägeribrottslighet och den organiserade brottsligheten. För att på riktigt komma tillrätta med den kriminella ekonomins tillväxt behöver man från polisens och politiskt håll också titta på omfattningen av försäkringsbedrägerier, säger hon.
Maria Thulin påpekar avslutningsvis att försäkringsbolagen utnyttjas som »en bankomat inom den organiserade brottsligheten«, men att möjligheter finns att minska skadekostnaderna.
För att stoppa bedrägerierna pekar hon på åtgärder som ett större fokus från polisen på försäkringsbedrägerier, men även tydligare regler kring näringspenningtvätt.
