Första steget mot social taxonomi

Ett rådgivande expertråd har överlämnat en rapport med förslag till EU-kommissionen om hur en taxonomi för social hållbarhet kan utformas. Förslaget hur ramverket kan struktureras påminner om det som finns för miljömässigt hållbara aktiviteter, den gröna taxonomin.

Grundtanken är att få grepp om vilka investeringar som är socialt hållbara. De intressenter som man satt de övergripande sociala målen utifrån är arbetstagare, konsumenter och samhälle och de delmål som tillkommer är bland annat, men ännu inte klart, hälsa, säkerhet, sjukvård, löner och mänskliga rättigheter.

–Det är ingen officiell ståndpunkt från EU-kommissionen som man ska ta ställning till i nuläget. Den rådgivande gruppen har gjort ett grundarbete till Kommissionens vidare arbete med detta, och det är väldigt tidigt i processen, säger Josefin Johansson, Handelsbankens hållbarhetsanalytiker.

Kommissionen har ännu inte gått ut med om man ska gå vidare med en social taxonomi. Men det lutar åt det.

–Nästa steg är att EU-kommissionen om man under våren ska besluta att gå vidare med en social taxonomi och sedan förändra taxonomiförordningen, så att även social taxonomi ingår. Därefter kan arbetet börja med att bestämma vilka aktiva kriterier som anses socialt hållbara.

Hur lång tid kommer det att ta?

–Svårt att säga när, men jag tror att det handlar om år och inte månader.

I den miljömässigt hållbara rapporteringen går det att visa vilka investeringar som är gröna. På samma sätt ska det gå att lyfta fram de investeringar i portföljen som är socialt hållbara.

–Även om sociala frågor ingår i ESG-arbetet redan i dag är det för tidigt att säga att en fond är i linje med en social taxonomi eller inte, för vi har inget ramverk på plats.

En utmaning är att hitta ett sätt att mäta social hållbarhet, då det tenderar att bli mer subjektivt än grön taxonomi. Det är lättare att mäta utsläpp än att mäta vilka sociala effekter ett bolag har på sin konsument. Ytterligare problem är att exempelvis arbetsrättsliga frågor skiljer sig mellan länder och blir därmed svårare att gå in och bestämma över eftersom det är upp till varje land.

– Socialt hållbara investeringar har i nuläget inte samma genomslag som klimatfrågan, även om det klättrat på agendan under senare år.

Frågan om en social taxonomi diskuteras bland bolag och investerare och den största förvirringen är att man tror att rapporten som kom nu innebär rapporteringskrav inom social hållbarhet.

–Som sagt dröjer det innan vi har en social taxonomi på plats. Men jag tror ändå att diskussionen kring en potentiell social taxonomi kan öka intresset för socialt hållbara investeringar, och därmed bolag som passar in i den kategorin, redan innan ramverket är färdigt.

Det finns dock en oro att ett nytt ramverk blir en alltför stor administrativ börda, men det kan vara värt det.

– Det finns en poäng att öka transparensen och att det går att underbygga påståenden om bidrag till social hållbarhet, samtidigt som det är en svår balansgång att se till att det inte blir allt för tungt administrativt, säger Josefin Johansson.