»Statlig grön finansiering får inte konkurrera med den privata«
Staten bör starta en grön investeringsfond, stärka kompetensen inom klimatfrågor och taxonomin samt ge SCB i uppdrag att samla in klimatdata. Det föreslås i en ny utredning. »Utredningen innehåller flera bra förslag, men den statliga gröna finansieringen får inte konkurrera med den privata«, säger Swedbanks hållbarhetschef Fredrik Nilzén.
Att näringslivet behöver göra en grön omställning är de flesta överens om, men hur ska omställningen finansieras? Den förre detta riksgäldsdirektören Hans Lindblad, nationalekonomen Martin Janhäll och forskaren Kersti Karltorp vid IVL Svenska Miljöinstitutet har tittat närmare på hur staten kan stötta näringslivets omställning i en utredning som nyligen presenterades för regeringen.
– Det behövs mer kompetens för att klara den gröna omställningen. I dag finns mycket specialistkompetens hos internationella banker och externa konsulter, men det behövs mer inom staten, sade Kersti Karltorp under ett seminarium på SNS på onsdagen.
Utredningen föreslår därför bland annat att Almi ska utforma stöd på 50 miljoner kronor årligen för analyskostnader för mindre lån; att Riksgälden, Svensk Exportkredit och Exportkreditnämnden får i uppdrag att stärka kompetensen inom analys och projektfinansiering; att Naturvårdsverket får i uppdrag att bistå med expertkompetens och vägledning inom taxonomin; samt att SCB ska få ansvar för att samla in och tillgängliggöra statistik om klimatomställningen.
Dessutom föreslås ett statligt grönt investeringsbolag, Almi Green Invest, med uppdrag att möjliggöra gröna investeringar.
– Vi tänker att man under Almi lägger två fonder: en grön riskkapitalfond på 1,5 miljard kronor, och en grön Venture Dept-fond på 1,5 miljarder, sa Martin Janhäll under seminariet.
I dagsläget har vi varken data eller statistik som kan verifiera att vi gör rätt.
Utredningen föreslår också att Exportkreditnämndens och Riksgäldens garantiramar ska utökas till att omfatta gröna lån och lån till följdinvesteringar. Exportkreditnämndens ram föreslås utökas från 475 miljarder kronor till 1000 miljarder, och Riksgäldens från 80 till 300 miljarder.
Swedbanks hållbarhetschef Fredrik Nilzén var också en av talarna på seminariet. Han är positiv till utredningens förslag men påpekar att den gröna omställningen också kräver privat finansiering, inte bara statlig, samt ett utökat samarbete.
– Utredningen har bara i uppdrag att titta på det offentliga, men omställningen gäller hela samhället. Man kan inte göra en effektiv grön omställning utan att titta på hur man får ut maximalt av det privata kapitalet. Den statliga finansieringen måste utformas så att den inte konkurrerar med den privata utan snarare kompletterar, säger Fredrik Nilzén till Finansliv.
När det gäller insamling av data tror han inte att det räcker att SCB får i uppdrag att samla statistiken. För att kunna göra en grön omställning krävs mer information, så att rätt investeringar görs för att gynna klimatet.
– I dagsläget har vi varken heltäckande data eller statistik som kan verifiera att vi gör rätt. Många myndigheters mandat för vilken data man ska tillhandahålla bör ses över, det är ganska otydligt och otillräckligt i dag. Till exempel skulle Boverket kunna ha ett tydligare mandat att tillhandahålla information om energieffektivitet och energianvändning i fastigheter, så att det finansiella systemet enkelt kan ta del av den informationen.
Fredrik Nilzén tycker också att det behövs ännu större insatser gällande kompetensutveckling, inte bara inom staten utan generellt.
– Det krävs en kompetensutveckling i hela samhället. Frågan är om staten inte ska ta ett ytterligare förstärkt grepp kring en snabbare folkbildning, via till exempel universitet och högskolor.