God affär med gröna produkter
Christopher Flensborg, chef för hållbara investeringar på SEB, utvecklade gröna obligationer tillsammans med Världsbanken.

God affär med gröna produkter

Gröna obligationer har blivit något alla vill ta del av, i stället för att vara en nischprodukt för extra pengar. Förra året tredubblades värdet på investeringar i gröna obligationer, enligt siffror från Världsbanken, som för åtta år sedan utvecklade konceptet tillsammans med SEB.

– Via pensionsfonder kan man nu vara med och förbättra vattenreningen i Göteborg, vilket påverkar både miljön och hälsan för dem som bor där. Det är ett fint exempel på hur gröna obligationer fungerar.

Christopher Flensborg, chef för hållbara investeringar på SEB, talar snabbt och engagerat om det som han själv var med och utvecklade för sju, åtta år sedan.

Det var han som 2007 kläckte idén till att skapa en grön produkt som hade möjlighet att nå den stora marknaden och få pensionsförvaltare och försäkringsbolag att investera. Första steget blev därför att diskutera idén med AP-fonderna och försäkringsbolagen. Och med dem med på tåget uppvaktade SEB Världsbanken, som när de såg investerarnas intresse beslöt sig för att utveckla konceptet gröna obligationer tillsammans med den svenska banken.

– Vi ville minimera riskerna för att det skulle gå fel, och säkerställa att det var hög kvalitet både finansiellt och vad gäller det socialt etiska. Vi lärde oss otroligt mycket – Världsbanken hade erfarenheter som inte vi hade, till exempel hade de länge arbetat proaktivt med frivilligorganisationer, säger Christopher Flensborg.

 

Det blev dock inte en flygande start för produkten, när Världsbanken emitterade de första gröna obligationerna 2008. De föddes nämligen in i den turbulenta tiden två veckor efter Lehman Brothers krasch.

– Det sänkte hela processen under ett halvår, ett år, säger Christopher Flensborg.

Men idag kan han se fördelen med den tröga inledningen.

– Vi var tvungna att bygga upp retoriken och inte bara fokusera på varför det här var en bra grej att göra, utan att det också var finansiellt vettigt. Risken hade funnits annars att vi hamnat i en ”snäll produkt”-nisch.

Han tycker att medvetenheten om hur klimatfrågan påverkar försäkringsbolagen i form av kostnader vid till exempel översvämningar är väldigt stor, men att den medvetenheten inte har varit alls lika stor på aktiesidan.

– Det har varit en mismatch inom risk management. Gröna obligationer är ett sätt att säkerställa riskminimering.

 

Tillväxtkurvan för gröna obligationer har de senaste tre åren pekat närmast spikrakt uppåt. Förvaltarna, som i början ställde sig avvaktande till den nya produkten, har tvingats skapa strategier i takt med att allt fler investerare fått upp ögonen för den. Och uppmärksamheten har kommit av att fler och fler emittenter dykt upp. En brytpunkt var när Världsbankens gren för den privata sektorn Internationella finansieringsbolaget, IFC, gav ut gröna obligationer för en miljard dollar.

Sedan dess har flera stora internationella företag emitterat gröna obligationer för mångmiljardbelopp. Men först ut i världen med gröna företagsobligationer var faktiskt svenska Vasakronan i november 2013. Samma höst blev Göteborg världens första stad att finansiera projekt genom gröna obligationer.

Fler kommuner och landsting har följt exemplet, liksom bygg- och energiföretag som Skanska och Fortum. Under tredje eller fjärde kvartalet i år räknar Kommuninvest med att ge ut sin första gröna obligation, som kommer att vara på minst 3 miljarder kronor, men som kan bli flera gånger större beroende på hur många ansökningar som kommer in. Emissionen kommer öppna dörren för mindre och medelstora kommuner att finansiera sig grönt.

 

I världen hade det vid senaste årsskiftet sammanlagt getts ut gröna obligationer till ett värde av 65 miljarder dollar. Men gröna obligationer är ingen skyddad titel, så i den siffran räknas även med produkter som inte är gjorda enligt SEB:s och Världsbankens ramverk.

Climate Bonds Initiative, CBI, är en organisation som samlar information om gröna obligationer och försöker guida marknaden, men Christopher Flensborg har en mycket strängare syn än dem på vad som är gröna obligationer.

– 30 procent av obligationerna som är listade på CBI:s hemsida är inte verifierade, så vi skulle inte kalla dem gröna obligationer, men det gör andra.

 

En stor risk i sammanhanget är att gröna obligationer används för så kallad green washing, att till exempel ett företag som ger ut en obligation för gröna projekt, i övrigt har en ”smutsig” verksamhet.

– Det finns en signifikant risk att emittenter vill finansiera icke-gröna projekt med gröna pengar, vilket skulle vara mycket olyckligt.

-En annan risk är att man skapar en marknad där man i princip ger pengar till saker som skulle hänt ändå. Det vill säga obligationen har en god grund, men den skapar ingen ny finansiering över tid, säger Christopher Flensborg.

Hittills har cirka 300 emissioner gjorts av runt 60 olika emittenter, enligt det ramverk för gröna obligationer som Världsbanken och SEB skapat. För att verifiera att projekten verkligen är att betrakta som gröna har forskningsinstitutet Cicero vid Oslo Universitet anlitats för att ge en så kallad second opinion.

 

Ramverket inspirerade till bildandet av Green Bond Principles, GBP, ett samarbete mellan aktörer i marknaden för gröna obligationer. De uppdaterade nyligen sina riktlinjer, med stöd från International Capital Market Association. SEB är medlem i GBP:s exekutiva kommitté.

– GBP är ett sätt att skapa standard. Det är lite lösare än vårt regelverk. Till exempel är verifieringsprocessen inget som måste göras enligt GBP, men vi försöker få in det även där, säger Christopher Flensborg.

Cicero är än så länge den enda akademiska institutionen som verifierar, men det finns andra företag som ger second opinions, som DNV-GL, Vigeo och Sustainalytics. Cicero har nyligen slagit sig ihop med andra forskningsinstitut, bland annat Stockholm Environment Institute, för att kunna verka globalt.

När det gäller frågan att genom en standard definiera exakt vilka projekt som en grön obligation kan handla om, är SEB oenig med resten av marknaden, beskriver Christopher Flensborg.

– Vindkraft kan vara populärt på ett ställe, medan man någon annanstans tycker att det förstör landskapet.

– Det är inte vår uppgift att tala om vad folk ska tycka. Men det är viktigt att säkerställa processen som man gör en grön obligation enligt, så att den blir transparent. Sen kan investerarna avgöra.

SEB har i år, i samarbete med Skanska, utvecklat gröna lån enligt samma principer som gröna obligationer.

– Mitt mandat gäller inte bara gröna obligationer, utan också hur vi kan använda våra kunskaper och principer för att få samma gröna utveckling av andra produkter.

Intervjun är slut och Christopher Flensborg susar iväg till nästa möte; det är många som vill ha del i den gröna medvinden, som verkar hålla i sig.

Text: Åsa Berner

publicerad
21 augusti 2015
Vi vill jobba hemma! #finanslivs undersökning visar att en majoritet av bankanställda vill ha möjligheten att jobba på distans. Varför? Läs mer i årets första nummer! Foto: @donkadoo
Nu kommer ett nytt nummer av #finansliv Läs bl.a. om: ➖Robotarna på @marginalen_bank ➖Intervju med @johannakull ➖Besök på @nordea_sverige i Uppsala ➖Intervju med Sean George, hedgefondförvaltare Foto: @donkadoo
Vi är bra på långa ord. Och på att förklara dem. Läs mer i Finansliv #9, hos våra prenumeranter på fredag ⭐️
Nästa vecka är det dags för #finanslivsfrukost om #vettochetikett och det finns några platser kvar! Boka på Finansliv.se(länk i bio) ☕️
I nummer 8 av #finansliv tar vi ett stort grepp på #fintech 3.0 - ✅De överlevde boomen ✅Trenderna bankerna investerar i ✅Därför måste bolagen ändra inriktning Foto: @donkadoo
Följ @Finansliv på Instagram