Gröna fintechvågen
Johan Pihl och Mathias Wikström på Doconomy. Foto: Ali Lorestani

Gröna fintechvågen

I fokus En ny våg av fintechbolag har rullat in i Sverige med hållbarhet som kärnan i affären. Pengarna och riskviljan finns, men för att kapitalet ska hitta fram krävs ökad standardisering och bevis på att bolagens affärsmodeller håller över tid.

Hållbarhet är på väg att leta sig in alla delar av finansbranschen. Först ut var investeringssidan, tätt följd av gröna obligationer och senare även bankernas finansiering med gröna bolån och hållbarhetslänkade lån. Nu ser hållbarhet ut att även äta sig in i fintech. Nya bolag är på gång och hållbarhetsfrågorna står i centrum. Affären bygger på att hitta lösningar på klimatkrisen, att göra samhällsnytta och att göra vinst. För att göra det enkelt kallar vi dem ESG-fintech.

ESG-fintech en växande nisch

Doconomy – Beräknar klimatpåverkan i konsumtionen

Trine – Plattform för finansiering av solcellsprojekt i utvecklingsländer

Green Assets Wallet – Blockchainbaserad plattform för att dela information och utvärdera hållbara investeringar

Normative – Mjukvara som räknar fram företags klimatavtryck

Worldfavor – Plattform för företag att dela och utvärdera hållbarhetsdata

Datia – SaaS-bolag med fokus på automatiserad analys, rapportering och aktivt ägande för finansbranschen

Hemma – Bolåneutmanare som ger grön rabatt vid solcellsinstallation

Omocom – Försäkringsbolag med fokus på hållbara lösningar

Earthbanc – AI-baserade hållbarhetslösningar och data till finanssektorn

GRC Watch – Due diligence-plattform till banker och kapitalförvaltning

Innorbis – Verktyg för hållbarhetsdata och analys.

Zoomar man in är det fintech­bolag som fokuserar på E:et, alltså klimatpåverkan, som nu leder utvecklingen. Ett av dem är Doconomy som ligger bakom Åland Index, en lösning som mäter det totala klimatavtrycket i konsumtionen. Beräkningarna görs på kategorinivå. Inledningsvis var intresset för lösningen lågt, liksom för segmentet i stort, men har nu börjat ta fart på allvar.

– De senaste åtta månaderna har präglat oss oerhört. Vi har gått från 18 till 50 personer och sedan klimatmötet COP 25 hösten 2019 har vi fått förfrågningar från över 200 banker att koppla på vårt index, säger bolagets vd och grundare Mathias Wikström. Han ser flera orsaker som ligger bakom.

Johan Pihl och Mathias Wikström på Doconomy.
Foto: Ali Lorestani

– Medvetenheten hos användarna att förstå sin klimatpåverkan har ökat, vilket har satt press på banker och andra att ta ett större ansvar. Datan har också blivit bättre och mer lättillgänglig, samtidigt som tekniken som instruerar datan har tagit stora kliv. Även språket runt den faktiska klimatkrisen är en viktig faktor, fortsätter han.

Samtidigt har trycket ökat från investerarhåll. Sedan 2019 har mer än vartannat riskkapitalbolag avstått eller hoppat av en investering i ett företag till följd av brister i ESG-arbetet, enligt en undersökning från Pwc. På det kommer de regulatoriska förändringarna med EU-taxonomin, men också pandemin som har riktat ljuset ytterligare mot hållbarhet.

 

Doconomys klimatberäkningar för kortköp används i 18 marknader, bland annat av Ålandsbanken, Nordea och Klarna. För att bygga träffsäkra data och förtroende har bolaget ingått flera partnerskap, bland annat med FN, Standard & Poors och Mastercard. Enligt Mathias Wikström är intresset stort från investerare och banker för ESG-fintech, men påpekar att det också finns risker med att ta in investerare.

– Vi har haft förmånen att få många propåer, men det ställer krav på due diligence där du som bolag måste granska investerarna på ett annat sätt. Oatlys senaste finansieringsrunda (Blackstone-affären reds anm.) är ett ganska bra exempel på det, säger han.

Framöver ligger fokus på att fortsätta anställa och att expandera utomlands. Enligt Mathias Wikström finns planer på kontor i Asien, Afrika och USA. Tidigare låg målsättningen på att nå 500 miljoner användare fram till 2025, men den har nu skruvats upp.

– Vi når nu runt 360 miljoner människor genom våra partnersamarbeten, varav runt 95 miljoner använder beräkningen regelbundet. Ambitionen är att nå 1 miljard genom våra partnerskap fram till COP 26 i november i år, säger Mathias Wikström.

Trine är ett av fintechbolagen inom ESG-sfären som varit i gång längst. Affären bygger på en crowdfundingplattform som finansierar solcellsbolag i utvecklingsländer. Sedan starten för sex år sedan har 126 lån finansierats för totalt över en halv miljard kronor, vilket är mer än dubbelt så mycket jämfört med för två år sedan. Bolaget har tidigare fokuserat på lån för mindre projekt, men har på senare tid även tagit in lån för större installationer bland annat mot jordbruk.

Sam Manaberi, Trine.
Foto: Oskar Omne

Grundaren och vd:n Sam Manaberi har också märkt av ett ökat intresse kopplat till fintech och ESG, men påpekar att det tar tid innan de stora pengarna kommer in. 2019 gick bolaget ut med planer på att starta en företagsobligationsfond (en korg av plattformens olika lån) för institutionella aktörer, men just nu ligger produkten på is.

– Viljan att investera hållbart är väldigt hög, men samtidigt ska man komma ihåg att vi är drygt sex år gamla och industrin inte så värst mycket äldre, så utvecklingen är fortfarande i ett tidigt skede, säger han.

Viljan att investera hållbart är väldigt hög.

Men det handlar inte bara om investeringsviljan. Det krävs också att de nya bolagen bevisar att affärsmodellerna håller över tid, anser Sam Manaberi.

– Det är en synergieffekt mellan de finansiella aktörerna och entreprenörerna. Fler måste förstå och våga investera i den här marknaden, samtidigt som fler bolag och nya affärsmodeller måste komma fram och bevisa att de kan leverera.

Trots den ökade uppmärksamheten sticker Sam Manaberi inte under stol med att pandemin har varit tuff. Det hänger ihop med att affären bygger på att hitta och utvärdera nya solcellsbolag. Men att träffa bolag under pandemin har inte gått, något som har tvingat fram nya arbetssätt. Det organisatoriska är ytterligare en aspekt.

Fler måste förstå och våga investera i den här marknaden, samtidigt som fler bolag och nya affärsmodeller måste komma fram och bevisa att de kan leverera.

– Vi är ett bolag som vill ses, umgås och lära känna varandra utöver det rent yrkesmässiga. Då är det är klart att det varit en viss påfrestning, säger han men påpekar samtidigt att tiden har varit nyttig.

Det finns i dag ett drygt tiotal av totalt 400 fintechbolag i Sverige som ringats in av fintechhuben Findec som så kallade ESG-fintechs. Findec driver sedan början av året Stockholm Green Fintech som ska fungera som en plattform för att öka grön innovation inom finansbranschen. Enligt Findecs orförande Anders Norlin finns nu ett stort sug från investerarsidan att träffa och utvärdera bolagen. Ur ett internationellt perspektiv ligger Sverige i framkant både inom fintech och hållbarhet, men mätt i kronor är utvecklingen i startgroparna. Exempelvis finns ännu inga siffror över hur stor andel som segmentet utgör av den totala fintechmarknaden.

– Det märks att det finns ett stort intresse runt det här området, och nu kommer även taxonomin som trycker på. Kapital finns det gott om, men det finns inte tillräckligt med bolag och projekt för att fylla ut efterfrågan än, säger Anders Norlin.

Kapital finns det gott om, men det finns inte tillräckligt med bolag och projekt för att fylla ut efterfrågan än.

Kortjätten Mastercard har börjat doppa tårna i segmentet. 2019 gick bolaget in i Doconomy med en okänd summa och har även investerat runt 5 miljarder kronor på obligationsmarknaden med hållbarhetskrav. Vid sidan av investeringarna har bolaget startat en plattform med fokus på ESG-fintechs som parar ihop startups med ett nätverk av parter som behövs för att skala.

Erik-Gutwasser.

Erik Gutwasser, vd på Mastercard i Norden och Baltikum, ser ESG som en perfekt nisch för fintechs. Samtidigt betonar han att marknaden är i ett tidigt skede.

– ESG är och kommer vara ett av det snabbast växande subsegmenten inom fintech framöver. Vi är nu i fasen där vi börjar hitta lite smarta idéer och det börjar bubbla upp lite nya bolag, men för att skala det och skapa förtroende så måste det göras i partnerskap med större spelare. Där är vi inte än, utan vi har bara börjat, säger han.

ESG är och kommer vara ett av det snabbast växande subsegmenten inom fintech framöver.

Alla Finansliv har pratat med tycks alltså överens om att marknaden för ESG-fintech kommer fortsätta växa snabbt. Men i takt med att nya bolag kommer in och att hållbarhetsredovisningen ökar finns också risk för att så kallad green washing, alltså att bolag grönstämplar sina tjänster som sedan visar sig inte ha effekt. Anders Norlin tror att problemet kommer minska de kommande åren, men inte försvinna helt.

– Det var ett större problem för ett par år sedan, men idag finns intressenter som förr eller senare kommer att begära ut data kopplat till hållbarhet för att mäta effekten. I takt med att människor blir mer medvetna så kommer bolag att bli exponerade, säger han.

 

Nyckeln till att ESG-fintech ska etablera sig handlar om förtroendefrågan. För att bygga det kommer en ökad standardisering globalt, som gör det lättare att jämföra lösningar och tjänster, att vara en viktig pusselbit, enligt Erik Gutwasser. Problemet känns exempelvis igen från fondsidan där många bolag länge har utgått från egna hållbarhetsdefinitioner, och på så vis flyttat över ansvaret på spararna att avgöra vilka hållbarhetsfonder som håller måttet.

– Risken för green washing ökar om det finns en massa index som ger investerare och kunder olika svar. Då tappar man trovärdigheten i systemet, men genom att skapa globala standards kan man komma ifrån det, säger han.

Så hur kommer marknaden förändras framöver? Erik Gutwasser tror det kommer hända mest på miljösidan där värdekedjor blir ett allt viktigare område.

– Kan vi spåra värdekedjor och säkerställa sakers ursprung så får man mycket bättre koll på det totala klimatavtrycket. Kan man göra det för hela värdekedjor ner på produktnivå och inte bara för övergripande kategorier, men att även att skapa förståelse för varje produktkategori är en bra bit på vägen i att utbilda konsumenter och företag gällande klimatpåverkan.

Anders Norlin är inne på ett liknande spår och pekar på att mer träffsäkra data från fintechs kan ge banker bättre verktyg att utvärdera och prissätta lån och krediter.

– Om bankerna får nycklar att utvärdera sina kunder på samma sätt som med finansiell data så får du en stark påverkansfaktor. Är ett företag sämre inom hållbarhet någonstans så kommer det att få sämre villkor, jämfört med bolag som har en genomarbetad och transparent hållbarhetsredovisning eller som har vidtagit åtgärder. Det kan bli en enorm direktpåverkan om företag som ska söka krediter utreds på sitt klimatavtryck med ESG-data för hela värdekedjan, säger han.

Vid sidan av ökade investeringar spår Mathias Wikström att regleringstrycket kommer fortsätta. Hälften av alla tjänster kommer vara regulatoriska, vilket innebär att en del tjänster som fintechs i dag levererar på kommer lagstiftas bort. Han tror också på en ökad standardisering i hanteringen av data.

– Det hoppas jag kommer leda till att vi får ett globalt pris på koldioxid, men också en ökad transparens och spårbarhet för så kallad carbon off settings (klimatkompensation), säger han.

De senaste åren har flera stora fintechexporter kommit fram i Sverige, däribland Klarna och Zettle. Bolagen har vuxit upp till så kallade unicorns, vilket innebär att värderingen passerat 1 miljard dollar. Erik Gutwasser är övertygad att det kommer att hända även på ESG-sidan, men påpekar att bolag som inte är öppna för samarbete kommer få det tufft.

– Att försöka konkurrera genom att stänga ute andra tror jag är fel väg att gå. I stället för att hitta den egna nischprodukten så behöver bolagen kroka arm och skapa standarder och på så vis skapa en trovärdighet för industrin, säger han.

Mathias Wikström på Doconomy har inga starka tankar kring värderingen. Siktet är i stället inställt på att bli en så kallad impact unicorn vilket innebär att bolaget ska ha en påverkan på 1 miljard människor, enligt startup-stiftelsen Norrskens definition. Planen är att nå fram redan under 2021.

– Jag tror vinnarna i den här marknaden blir de som kan kombinera förmågan att prioritera och rekrytera tillsammans med innovation och samarbete. De bolagen kommer ha alla möjligheter och då blir finansiering ett medel snarare än värderingen ett mål, säger han.

publicerad
27 september 2021

Relaterad läsning

Nytt nummer av #finansliv ute! Vi har intervjuat Emma Glennow på @marginalen_bank och vi skriver naturligtvis också om hur branschen och de anställda har det under coronakrisen. Foto: @ylvasundgren
Tyvärr måste vi ställa in Finansloppet 2020. Mer info på finansliv.se
Vi har intervjuat Åsa Nilsson Billme, mångfaldschef på @nordea_sverige Nu på finansliv.se Foto: Ylva Sundgren.
Vi vill jobba hemma! #finanslivs undersökning visar att en majoritet av bankanställda vill ha möjligheten att jobba på distans. Varför? Läs mer i årets första nummer! Foto: @donkadoo
Nu kommer ett nytt nummer av #finansliv Läs bl.a. om: ➖Robotarna på @marginalen_bank ➖Intervju med @johannakull ➖Besök på @nordea_sverige i Uppsala ➖Intervju med Sean George, hedgefondförvaltare Foto: @donkadoo
Följ @Finansliv på Instagram