Intervjun
»Hållbarhet leder till innovation«
Anna Ryott Foto: Oskar Omne

»Hållbarhet leder till innovation«

Intervjun Pengar ska göra nytta. På riktigt. Därför återvänder Anna Ryott till riskkapitalbranschen och Summa Equity som enbart investerar i världsförbättrar-bolag.

Septembersolen rinner lekfullt in genom höga fönster på femte våningen i huset på David Bagares gata. Det är fredagsstämning på Summa Equitys kontor och Anna Ryott tar emot Finansliv med ett leende på läpparna.

Hon började här för en vecka sedan och känner – igen – att hon »hittat hem« i karriären. Det operativa jobbet på entreprenörs­hubben Norrsken byts till styrelseuppdrag, halva sin arbetstid blir hon arbetande styrelseordförande på Summa Equity. Resten av tiden ägnas åt andra styrelseuppdrag, som Norrsken och Childhood, som för runt 10 år sedan öppnade dörren till den »riktiga« världen.

– Jag vill vara där jag gör störst skillnad. Om vi kan visa att det går att investera i den här typen av bolag med samma avkastning som traditionella bolag är jag övertygad om att kapital flyttas hit, säger Anna Ryott.

Den som haft att göra med henne förut vet att det är inte första gången hon pratar om att »göra skillnad« och att »cirkeln är sluten«, trots att resan ständigt fortsätter. Men låt oss stanna en stund vid den här hållplatsen innan vi gör en tillbakablick.

Foto: Oskar Omne

Summa Equity grundades 2016 av Reynir Indahl och en grupp investerare med ett något annorlunda syfte än det gängse i branschen. I februari 2017 stängde de sin första fond på 4,5 miljarder kronor. Sedan dess har de gjort tio investeringar med fokus på miljömässig och mänsklig hållbarhet. Huvudkravet är att verksamheten finns inom tre »megatrender«: effektiv resurs- och energianvändning, förändringar i världens befolkningssammansättning och ny teknologi.

Två förkortningar är centrala.  SDG – Sustainable Development Goals, det vill säga FN:s hållbarhetsmål, och ESG – Environmental Social Governance.

– SDG kan liknas vid världens första affärsplan för att utrota extrem fattigdom och skapa en hållbar värld, säger Anna Ryott.

Hösten 2015 antog FN 17 hållbarhetsmål (SDG), och på en konferens i Addis Abeba våren innan diskuterades finansieringen: hur ska detta uppnås?

– Det blev väldigt tydligt att näringslivet måste ta ett stort, stort ansvar. Change goes were the money flows, säger Anna Ryott.

Pengarna finns i näringslivet, därför faller ansvaret där. Och hur tar man det då?

– Jag har varit i många organisationer och överallt är det en sak som alltid funkat: visa på goda exempel.

Jag har varit i många organisationer och överallt är det en sak som alltid funkat: visa på goda exempel.

Ett annat av Summas investeringskrav är att bolagen jobbar enligt den andra förkortningen: ESG. Ett miljömässigt och socialt hållbart företagsstyre.

– Hög ESG-standard ger hög lönsamhet och lägre risk, eftersom det blir ordning och reda, man får koll på företaget, säger hon.

– Jag tror att Summa kan vara en sådan förebild i branschen och det vill jag bidra till.

Ekonomen och affärsaktivisten Anna Ryott började sin bana som analytiker på Hagströmer Qviberg på 90-talet.

– Där lärde jag mig värdera företag och se vad som skapar värde. På McKinsey fick jag sedan jobba med bolagsutveckling, få saker att hända. Jag har haft enorm nytta av det, säger hon.

Foto: Oskar Omne

En tydlig insikt från McKinsey-tiden var också humankapitalets roll, hur viktiga de människor som ska genomföra förändringar är för ett lyckat resultat. Som strateg på reklambyrån Storåkers McCann fick hon sedan jobba med kunder som Childhood och Skandias Idéer för livet där Alice Bah Kuhnke då var chef.

– Två saker hände under Stor­åkerstiden: det blev tydligt för mig att man kan kombinera affärsverksamhet med samhällsutveckling och jag fick två underbara söner.

När Unicef sökte en insamlingschef sökte hon jobb för första gången i karriären.

– Det var jätteläskigt, men jag kände att jag måste bara göra det här, säger hon.

– Då dog 19 000 barn om dagen i världen av orsaker som man kan förebygga. Jag kände mig ansvarig inför mina barn; om de senare skulle fråga mig om jag visste, och vad jag i så fall gjorde åt det… Svaret blev att jag ville jobba heltid med ekosystem som gör världen bättre.

Under sju år i fält träffade jag barn som har det allra jävligast, men också de starkaste kvinnor jag sett.

På Unicef blev det tydligt hur värdefulla hennes kunskaper som ekonom och strateg var. Då gjorde de tv-gala av För varenda unge-konceptet och produktifierade givandet i en webbutik med vaccin, skolpaket och annat som barn behöver. Nästa jobb blev det som generalsekreterare på SOS Barnbyar.

– Under sju år i fält (på både Unicef och SOS Barnbyar, red anm.) träffade jag barn som har det allra jävligast, men också de starkaste kvinnor jag sett.

Till exempel Gloria, som hon betraktar som sin viktigaste »chef«. Gloria var dödssjuk och övergiven, hennes barn levde på gatan. Via SOS barnbyar fick hon hjälp, blev frisk, samlade åter ihop sina barn, jobbade sig tillbaka till livet och startade eget företag. Sådan träffade Anna Ryott henne: en glad, skrattande företagar­kvinna med en stark historia i bagaget. I dag hänger ett stort porträtt av Gloria i arbetsrummet hemma.

– När jag behöver guidning går jag tillbaka till mötet med henne. Det är hon som är min egentliga uppdrags­givare, säger hon.

– Det hjälpte mig även under min sjukdom. Jag är så tacksam att få bo i ett land med en så fantastisk sjukvård, som så många inte får.

För drygt ett år sedan, 10 augusti 2017, hade Anna Ryott precis fått beskedet: cancer. Två veckor senare började hon ett nytt jobb som affärsutvecklingsansvarig på Norrsken.

– Det blev ett väldigt speciellt år, säger hon och snurrar en hårlock runt fingret.

Håret har vuxit ut till en längd som precis räcker runt fingret, lockigt nu till skillnad från det förut långa, raka. De säger att det är rätt vanligt att det blir så efter en cancerbehandling, berättar hon, när vi pausar samtalet för fotografering.

Men hur mycket jag än lärt mig om att vara i stunden, ta vara på tillfällen och se värdet i det lilla så hade jag 100 000 gånger hellre sluppit cancerfajten.

Det har varit ett års hård kamp mot cancern.

– Men hur mycket jag än lärt mig om att vara i stunden, ta vara på tillfällen och se värdet i det lilla så hade jag 100 000 gånger hellre sluppit cancerfajten och kunnat gå all in för Norrskens fantastiska människor och företag, säger hon.

Men när det nu var som det var, var det ändå bra att vara på en plats hon ville vara på, jobba med något som gav lust, mening och energi tillsammans med människor hon tyckte om.

– Jobbet, och så klart min familj, gav mig kraft att orka släpa mig mellan alla cancerbehandlingar.

I april var hon färdigbehandlad och första kontrollen visar att hon är frisk.

Åren på biståndsorganisationerna gav henne också insikt i vad som lyfter människor ur fattigdom: jobb. Nio av tio jobb i fattiga länder skapas i näringslivet, hävdar hon, och 2010 skrev hon boken »Affärsaktivisten« om företags potential att förändra världen.

– Jag började tänka att jag kanske gör ännu större skillnad om jag kan påverka roten till att barn hamnar på gatan eller blir övergivna, nämligen fattigdom.

Så när Swedfund, svenska statens riskkapitalbolag för investeringar i att utrota fattigdom, ville ha henne som vd blev det så.

– Deras argument var att jag är »tvåspråkig«.

Hon kunde kombinera deras två världar, det vill säga, både krass företags- och nationalekonomi och biståndsfrågan.

– På Swedfund fick jag göra »Affärsaktivisten« i praktiken. Jobba på riktigt med att skapa tillväxt och jobb, bygga bolag som gör skillnad.

Sociala företag är oftast de som har svårast att få hjälp. Jag vill skifta kapital till den här typen av bolag och det gör jag bäst i näringslivet.

Men så var det nyfikenheten på nya möjligheter också. Efter att ha genomfört den fyraåriga affärsplanen och satt strukturerna, lockade frågan hur ny teknologi kan förändra så oerhört mycket. På Norrsken fanns bolag som kombinerade teknikutveckling med ambitionen att rädda världen.

– Sociala företag är oftast de som har svårast att få hjälp. Jag vill skifta kapital till den här typen av bolag och det gör jag bäst i näringslivet, säger Anna Ryott.

På sätt och vis är det nya jobbet på Summa Equity bara en förlängning av uppdraget på Norrsken. Där handlade det om att skaffa riskkapital till entreprenörer, på Summa investerar de i bolag som strävar mot FN:s hållbarhetsmål – för att bevisa för resten av riskkapitalbranschen att de pengarna ger bäst avkastning.

Foto: Oskar Omne

– Om vi kan visa att det går att investera i den här typen av företag med samma avkastning som traditionella är jag övertygad om att kapital flyttas till bolag som påverkar samhället positivt enligt FN:s globala mål.

Men vad är det som gör att förkortningar som SDG och ESG bör bli även det kapitalistiska hard core-näringslivets buzzwords? Göra gott-marknaden har ju varit filantropernas arena, även om dessa ofta tjänat sina pengar på hard core affärsverksamhet.

För att företag som driver verksamhet också är duktiga på att driva förändring, hävdar Anna Ryott. Det är svårare att få stillastående hjul att snurra åt rätt håll, än att styra om hjul som redan snurrar. Till syvende och sist ska all verksamhet bli schysst verksamhet som gör världen bättre. Pengar styr världen – så har det varit länge, kanske alltid. Det nya är att konkurrensen nu är så hård att det krävs riktiga lösningar på riktiga problem för den som verkligen vill tjäna pengar långsiktigt.

Och var finns de verkliga problemen? SDG. Anna Ryott håller upp tre fingrar i luften och repeterar Summas tre områden: resursanvändning/energieffektivitet, förändrad befolkningssammansättning och teknologiintensiv verksamhet.

Foto: Oskar Omne

– Hot kan lika gärna ses som utmaningar som behöver en lösning. Investerar du i det så investerar du i växande trender och bara det är lönsamt. Affärsutveckling inom hållbarhet leder till affärsinnovation, som kommer att ge lönsamhet, säger Anna Ryott och ger ett råd på vägen:

– Välj något av FN:s hållbarhetsmål med koppling till din verksamhet och börja där. Lyssna inåt, det finns ofta mycket vilja i organisationen.

När det gäller miljön har näringslivet kommit längre. Klimatkompensation, gröna obligationer, utsläppsrätter. Det  finns mätverktyg som möjliggör jämförelser, om än av olika kvalitet.

– Det är svårare inom social utveckling, men det kommer, det kommer.

Det gäller bara att hitta mätverktyg och det är därför just ekonomer behövs inom social utveckling.

– Om du kan påverka den branschen till högre standard i ESG-frågor kommer du att göra en jätte­skillnad, säger hon och refererar till att riskkapitalbranschen har 200 000 anställda i Sverige.

– Dessutom omsätter den motsvarande 8 procent av Sveriges BNP, så om du kan få pensionsfonder att investera i riskkapitalbolag som driver SDG-utvecklingen går förändringen mycket snabbare.

Hon skrattar till, rätar plötsligt upp sig i stolen och lutar sig fram:

– Du vet alla svarta listor där fondbolagen säger vad de inte investerar i: porr, vapen, tobak… Tänk det omvända: att de listar saker de ska investera i: omsorg om människor, klimatsmart teknik, bolag med bra resursanvändning… Det är ju dit man vill att det ska gå!

publicerad
20 november 2018

#Finansfredag

Finanslivs redaktörer Aron Sigblad och Anna de Lima Fagerlind om det senaste som hänt i finans- och försäkringsbranschen, vilka trender som påverkar branschen och vad Finansliv har på gång just nu. Nytt avsnitt varje fredag.
Se #finansfredag här
I morse bjöd vi in till en #finanslivfrukost med @elin.helander och @dreams.app ☕️Se alla mingelbilder på Finansliv.se Foto: Oskar Omne
Det är ett år sedan vi publicerade magasinet till vänster då många undrade var metoo-uppropet från finansbranschen var. Sedan kom #påvåravillkor och #inteminskuld . Vad har hänt sedan dess? Nytt nummer av #finansliv ute nu.
Finansliv är på plats i Lissabon för en av världens största konferenser, #websummit!
Nu ligger alla bilder från #fintechstockholm uppe på finansliv.se ⭐️ Foto: Tor Johnsson.
Följ @Finansliv på Instagram