Hårdare krav, mindre belöning

Hårdare krav, mindre belöning

I tuffa tider med nedskärningar och allt hårdare krav på de anställda kan en utebliven semla eller ett snålt julbord bli droppen som får frustrations-bägaren att rinna över. Text: Unn Edberg

Får du något av följande (andel som svarar ja):

  • Frukt varje minst en gång varje månad 86%
  • Lussekatt på lucia 73%
  • Semla på fettistag 64%
  • Julklapp 52%
  • Middag på restaurang minst en gång per år 51%
  • Mingel på kontoret med plockmat minst en gång per år 51%
  • Smörgåsar varje månad 46%
  • Påskägg till påsk 43%
  • Sött fikabröd minst en gång varje månad 41 %
  • Kick-off med övernattning minst en gång per år 27%
  • Sommarmiddag 24%
  • Sommarpresent 17%
  • Konsert/teater/underhållning på lokal minst en gång per år 10%

”Vi jobbar hårt men kan inte ens få fika” är en vanlig synpunkt i Finanslivs undersökning.

     Och att det har blivit mindre av belöningar/uppskattning i form av presenter, fika eller personalaktiviteter det är i stort sett alla överens om.
     Totalt svarade 703 anställda inom bank och försäkring på Finanslivs enkät. Av dem svarade tre personer att man får mer julklapp nu än för tre år sedan medan 316 svarade mindre och övriga oförändrat. Mönstret går igen i alla de uppskattnings-faktorer som vi har undersökt. Genomgående är att 1-3 procent svarar att man får mer medan övriga 97-99 procent svarar att det är oförändrat eller mindre.
     Det är en utveckling som väcker ilska.
     ”Eftersom vi inte fått några presenter/julklappar/julbord under de senaste åren, så känns det att arbetsgivaren inte uppskattar oss. Aktieägarna är viktigare än personalen.”

Många svarar enligt samma mönster. Det är inte själva semlan/påskägget/lussekatten som är grejen utan gesten, att man känner sig uppskattad. När kontorets små andrum eller guldkanter försvinner känns det ännu tuffare att sträva mot allt mer krävande mål.
     – Det kan få konsekvenser bland anställda. Man blir irriterad och det påverkar motivation, säger Malin Lohela Karlsson, forskare inom arbetsmiljöområdet vid Karolinska Institutet.
     – Många tänker ’Vi får inget av arbetsgivaren varför ska vi anstränga oss lite extra’. Det är inte så att man slutar prestera. Folk gör fortfarande sitt jobb, men om man inte får någon uppmuntran så kanske man inte anstränger sig lite extra.

Det kan lätt bli fel när arbetsgivaren ska ge presenter. Tråkigast är så klart att inte få något alls men i Finanslivs enkät finns många berättelser om snålt tilltagna belöningar som snarare irriterar än entusiasmerar.
     ”Jag fick en biocheck med två veckor kvar till utgångsdatum”, svarar en anställd, en annan berättar om ”en tavla av lera med motiv föreställande huvudkontoret i julklapp, kul och festligt…”
     Misslyckade julklappar är allt från reflexer, kaffemugg eller bilskrapa till C-vitaminrör eller vitamintabletter. Reklamprylar som vattenflaska med bankens namn på blev sommarpresent, liksom en nyckelring med logga.
     Just julklappar är ett kapitel för sig. Här har många banker och försäkringsbolag övergått till att skänka pengar till välgörenhet, något som vissa tycker är bra medan andra blir misstänksamma, dels över att summan tycks bli lägre      än den hade varit när personalen fick presenter, dels över att det är just personalens, och inte aktieägarnas pengar som måste gå till välgörenhet.
     ”Jag vet att SEB ger pengar till välgörenhet i stället men jag tycker företaget har råd med både och. Jag är chef och blev uppmanad av min egen chef att köpa julklappar till min personal för egna pengar, vilket jag gjort de senaste 5 åren” berättar en person.

Flera chefer som Finansliv har pratar med säger att de gör samma sak – ska det bli påskägg eller julklapp får de betala ur egen ficka.
     Många läsare minns svunna tiders generösa julbord och konferensresor till utlandet. I dag låter det annorlunda.
     ”Vi fick det som blev över efter kundernas julmingel” vittnar en svarande, ”vi fick varm öl serverad i konferensrummet” berättar en annan. ”Vi blev bjudna på färdiga små papptalrikar, som innehöll ett par bitar sill, en skinkbit, en bit lax o potatis. Till efterrätt blev det kaffe och pepparkaka.” berättar en läsare. ”Inplastad ’Statoil’-fralla med lättöl/ vatten som mingel vid julfest.” bidrar en annan med.
     Några har överraskats med att få dela på notan när kontoret varit ute på restaurang, trots att de trott att arbetsgivaren skulle betala.
     ”Förr i tiden hade vi stora gemensamma festermiddagar med hela organisationen med uppträdande. Vi hade även liknande med Nordiska kollegor förut vilket var väldigt uppskattat. Allt sånt är borttaget nu sen några år tillbaka.” säger en som har varit med länge.
     ”När jag började i bank åt julbord, julklappar, påskpresent och sommarpresent 2007-2008. Efter finanskrisen har vi inga julbord, vi syns inte ute. Det har varit viktigt att vi inte ska synas på lokal och äta för kundernas pengar.” säger en chef på en storbank som Finansliv har pratat med.
     Malin Lohela Karlsson, menar att besvikelsen ofta står i relation till hur mycket den anställde tidigare fått vid sidan om lönen. Det är när man fått lite och tar bort det sista som besvikelsen blir som allra störst.
     – Om man ska spara pengar och bara gör det på personalen så kan det på sikt vara negativt för engagemanget i organisationen. Det minskar känslan av delaktighet vilket kan påverka viljan att ställa upp om det behövs, viljan att göra något extra, säger hon.

Ledarskapsexperten Alexander Holmberg ser de extra sakerna som symboler för något annat.
     – Gåvan blir en metafor för något annat. Vad säger det att man börjar dra ned på gåvor? Det är symboliken i handlingen bakom som sätter igång känslorna. Saknar folk påskäggen eller saknar de ledarens närvaro? Om man jobbar i en verksamhet där personalen blir irriterad för att man drar in julklappen då är det troligt att den är irriterad för något annat också.
     Det här resonemanget går väl ihop med många av svaren på Finanslivs enkät. Ofta kopplas de uteblivna presenterna eller julborden ihop med chefernas bonusar eller bolagens vinst.
     Till exempel: ”Swedbank försäkring hade en hel utbildningsdag med rådgivare på banken och vi fick betala lunchen själva. Detta var dagen efter att ordförande i banken höjt sitt arvode med miljonbelopp”.
     Alla tycks överens om att ifall man behöver spara – då är de anställda beredda att dra sitt strå till stacken. Men den som gör sitt yttersta, som ställer upp, jobbar när man är småsjuk och pressar sig hårt i vardagen för att skapa resultat och arbetar på ett företag som går bra, den personen har svårt att se varför det inte skulle gå att bjuda på lussebulle på lucia.
     – Många företag agerar väldigt kortsiktigt. Har man ett kvartalsfokus då bli äggen på påsken en kostnad att dra in. Men den strategiska frågan är: Är vår relation till våra medarbetare en viktig fråga och hur ser vi på det? säger Alexander Holmberg.
     – Generositet vinner ju alltid framför snålhet. Det har inte bara med presenter att göra.

När det gäller övernattningar och middagar är svaren mer blandade. Några föredrar att komma hem till familjen och saknar inte den typen av aktiviteter medan andra tycker att det är viktigt för sammanhållningen att någon gång få träffas vid sidan om arbetstid.
     Allt oftare delas presenter ut till vissa, som belöning för en prestation. Man kanske har vunnit en tävling mellan kontoren. Men det är något annat än den trivselfaktor som uppstår när alla gemensamt får något. Även vid tävlingar gäller det att nivån är rätt: ”Banken utlyste en tävling mellan kontoren. Vi vann och fick en twistpåse att dela på. Botten!”

Anders Johansson, ordförande i FTF säger:
     – Ett bra ledarskap där man blir bekräftad och uppmärksammad är ofta det som saknas och då tar man ut det på att de drar in julklappen. För fem år sedan togs julklappen bort på Folksam, folk pratar om det fortfarande.
     – Jag får för mig att arbetsgivare har bestämt sig för att det här inte är så viktigt och konstruerar svar som passar deras syften. Det är en väldigt liten kostnad att ge medarbetarna något litet och det är uppskattat.
     Men när det gäller sammankomster efter arbetstid konstaterar Anders Johansson att många tycker att det är bra att personalfester och middagar har blivit färre. Anställda är ofta mer måna om sin fritid.

publicerad
3 juni 2015
NY SPONSOR. @naprapatlandslaget är på plats när branschen springer Finansloppet den 5 september!
NY SPONSOR. @nicks.se är på plats och delar ut chokladbars till alla som springer Finansloppet den 5/9 på Stockholms stadion.
NY SPONSOR. Nu är det klart - @thenaiainitiative är på plats och delar ut dryck till alla som springer Finansloppet.
Den 5 september springer branschen Finansloppet. ✔️Start och mål på Stockholms Stadion. ✔️3,8 km i Lill-Jansskogen. ✔️Picknick och branschmingel efter loppet. ✔️Spring, jogga eller promenera i skogen. www.finansloppet.se #finans #löpning #bank #försäkring
Anmälan är öppen! #finansloppet2019
Nytt nummer! Läs om förtroendekrisen som skakar branschen. #finans #svpol #magazinecover #hållbarhet #finansliv #sustainability #cover #swedbank #finansbranschen #danske
Följ @Finansliv på Instagram