Hela Ålands bank

På entréplan vid kassorna på Ålandsbankens huvudkontor i Mariehamn står plexiglasen fortfarande kvar, som en påminnelse om de senaste årens pandemi.

Här arbetar bland andra servicerådgivarna Janice Blomqvist och Viktor Olof Nederberg. Janice är uppvuxen på Åland medan Viktor kommer från Härnösand, men är sedan ett par år bosatt på ön. Janice är snart inne på sitt tredje år på banken, efter studierna.

– Jag tänkte att det skulle vara intressant att lära sig banklivet. Då passade det bra att börja i kassan. Att jobba mot kund ger en bra inblick i hur banksystemet fungerar, säger hon.

Viktor Olof Nederberg började i banken i samband med pandemin, först inom förvaring och utbetalning av värdepapper och nu som servicerådgivare i kassan i november. Innan dess jobbade han »på sjön« på Eckerö Linjen, men fick sluta efter att Birka Cruises varslat personal.

– Jag hade sagt att om jag någon gång slutade på båt skulle jag börja på bank, och så blev det.

– Janice är en stjärna. Man kan fråga henne om det mesta och hon kan allt, säger han.

Janice Blomqvist och Viktor Olof Nederberg tar tillsammans med sex andra servicerådgivare emot i snitt nära 200 kundbesök per dag i Mariehamn. De flesta av kunderna är bekanta.

– Vissa kunder har inte alltid med sig id när de går till banken, för de vet att vi känner igen dem. Det kan förstås vara negativt, om det är någon ny i kassan. Men mestadels går det bra eftersom det ofta finns en kollega som kan styrka personens identitet, säger Janice Blomqvist.

Viktor Olof Nederberg berättar om bankens öppettider.

– Vissa skulle kanske säga att det är ett gammaldags tänk, men vi är stolta över att vi har behållit de traditionella tiderna, 9.30–16.15. Det uppskattas framför allt av den äldre generationen, det blir också ett sätt för dem att få en pratstund, säger han.

Kassapersonalens tid går bland annat till kontanthantering, vilket fortsatt är ett viktigt betalmedel på ön och ärenden som att öppna konton, betala räkningar, bouppteckningar och att guida kring digitala tjänster. Som kundmötande gäller det att vara ganska allsidig, säger Janice Blomqvist.

– Det har kommit mycket nytt med appar och telefoner, man ska vara expert på det mesta nu för tiden. Men det är det som är så roligt eftersom det är ett så varierande jobb. Ena ärendet kan vara jätteenkelt, medan nästa kan kräva en vecka av efterforskning, säger hon.

Ålandsbanken har funnits på ön i över 100 år. Det är inte långsökt att säga att det är ålänningarnas bank, eftersom hälften av öns 30 000 invånare är kunder. Andra banker som finns på Åland är Nordea och OP Bank.

Totalt har Ålandsbanken 840 ­anställda och 530 av dem jobbar på huvudkontoret eller hos helägda it-bolaget Crosskey i Mariehamn, vilket gör banken till öns näst största arbetsgivare, efter Viking Line. Utanför Åland har banken nio kontor i Finland och i Sverige.

Strategierna skiljer sig mellan marknaderna. På Åland ska det finnas något för alla, med klassiska banktjänster som sparande, lån och bolån, hög tillgänglighet och närvaro i det lokala näringslivet. I Sverige och Finland är erbjudandet mer nischat med fokus på privatsidan med rådgivning och kapitalförvaltning mot private banking- och premiumkunder.

Ålandsbankens vd Peter Wiklöf är uppvuxen på Åland och har jobbat på banken i trettio år. Han började som jurist och har därefter haft en rad olika roller, bland annat som privatmarknadschef, som vd på Crosskey och sedan 2008 som bank-vd.

Sett till siffrorna är det en bank i medvind. 2021 landade resultatet omkring 420 miljoner kronor, vilket nästan är en fördubbling mot resultatet på 240 miljoner kronor tre år tidigare, samtidigt som tillväxten kommit under lönsamhet. Resultatet har dessutom den något ovanliga kombinationen att en större del av intäkterna kommer från provisionsnettot (intäkter bland annat från kapitalförvaltning) än från räntenettot (intäkter från lån och bolån).

Förklaringen är att affären i Sverige och Finland både växer snabbare än på Åland samtidigt som volymerna på fastlandet har sprungit förbi sedan flera år. Enligt Peter Wiklöf har banken i nuläget inga planer på att etablera sig i nya marknader, men ser fortsatt stor potential i Sverige och Finland.

– Att gå från 50 till 60 procent i marknadsandel på Åland gör ganska marginell skillnad på totalen. I Sverige kan vi bli tio gånger större jämfört med i dag utan att det skulle få oss att anses vara en storbank. Så där är tillväxtpotentialen klart större, säger han.

För tre år sedan kom nyheten att Ålandsbanken tillsammans med Ica Banken, Ikano Bank, Söderberg & Partners och Sparbanken Syd startat bolåneutmanaren Borgo. Det har visat sig inte vara helt okompli­cerat att etablera nya aktörer på bolånesidan, men Peter Wiklöf är inte orolig. Han tror att bolaget har goda möjligheter att ta en större del av marknaden.

– Vi är sedan en tid i full gång och tillsammans har vi en stark distributionskraft som är minst i samma storlek som en enskild storbank. Det bli intressant att se om vi kan göra bolaget till ett nytt SBAB. Jag tror att vi har förutsättningar för det, det är en stark konstellation, säger Peter Wiklöf.

Under pandemiåren har personalen vuxit från runt 700 till över 800 anställda. Hälften av ökningen har kommit från Crosskey, en fjärdedel från centralfunktioner och den sista delen från affärssidan.

– Vi kommer inte att växa i samma takt framöver på totalen, men sett till affären på kontoren i Sverige så kommer vi behöva bli fler där i takt med att affären växer, säger han.

Är det en svårt att hitta och behålla rätt kompetens på Åland?

– Det innebär en viss utmaning att finna all den kompetens vi behöver. Samtidigt ser vi att Åland erbjuder en livskvalitet som få orter i Norden kan konkurrera med, vilket leder till en tydlig inflyttning från framför allt Sverige och finska fastlandet. När man väl kommit till Åland så brukar man vilja stanna, säger Peter Wiklöf.

Runt tre mil utanför Mariehamn ligger Godby-kontoret, Ålandsbankens andra lokalkontor på ön och som täcker de norra delarna av Åland. Tidigare hade Nordea kontor vägg i vägg men numera är Ålandsbanken ensamma på orten. Kontoret bemannas av två servicerådgivare och en kundrådgivare och har runt uppåt 100 besök om dagen, berättar Eva-Mari Berglund. Hon är nu inne på sitt fjärde år på banken, men började som gruppchef i september förra året. Rollen innebär att hon har hand om alla servicerådgivare i Mariehamn och på kontoret i Godby, där hon är på plats en dag i veckan. Hon ser mest fördelar med att jobba lokalt.

– Det är många som jobbar och bor i samma kommun, så man känner till varandra. På det sättet är vi en viktig del av samhället här ute och en trygg punkt. Genom att känna kunden får vi även viss bakgrundsfakta som en bank annars kanske inte har, vilket kan vara viktigt exempelvis vid kreditgivning.

Kan det samtidigt inte bli en svår balansgång att hantera ärenden där det finns en personlig koppling, som att behöva neka en bekant ett lån?

– Ja, då kan det bli lite jobbigt, men i sådana situationer försöker vi styra så att en kollega tar ärendet. Man tar kanske inte hand om sin bästa kompis. Sen ser jag inte att de situationerna uppstår särskilt ofta.

Rådgivarrollen har förändrats på flera sätt de senaste åren, enligt Ewa-Mari Berglund. Digitaliseringen har sin del i det, men även regelverken som blivit allt hårdare.

Enligt banken går majoriteten av it-kostnaderna till att hantera regleringar. Peter Wiklöf efterlyser att man skulle titta på regellättnader, snarare än att lägga till fler regelverk.

– Någonstans behöver man fundera på att även ta bort regelverk, inte bara lägga till nya. Regelbördan skapar barriärer för nya aktörer att komma in och frågan är hur mycket bättre det blir med varje regelverk, eftersom kostnaden är så stor. Det kostar branschen många miljarder varje år att bara finnas till, säger han.

Eva-Mari Berglund ser också att regelefterlevnad blivit en större del av kontorens vardag.

– Det är mastigt. Man måste hela tiden uppdatera sig, säger hon.

Det är särskilt GDPR och regler kring penningtvätt som är i fokus. Kortfattat innebär penningtvättslagen att banken ska känna sina kunder och ha koll på deras transaktioner. Det ställer även krav på att bankerna ska ha färska kunduppgifter, vilket för rådgivarna innebär kontinuerliga kontroller.

– Just kring kontanthanteringen har det blivit oerhört hårt. Vi ska vi hela tiden ska redovisa var pengarna kommer ifrån och vart de tar vägen. Det tar mycket tid.

Alla kunder kanske inte heller tycker det är så roligt att prata om sina pengar på det sättet?

– Det blir väldigt tungjobbat. Vissa har mindre förståelse varför vi ställer frågor, men då får man förklara att det är på grund av lagarna och att det inte är du som kund som har blivit utvald, utan alla måste redogöra för sina transaktioner.

– Jag tror det delvis är en generationsfråga, men just nu kan det vara ganska tufft att förmedla det till kunderna, framför allt de som är lite äldre, säger hon.

Även frågorna runt cybersäkerhet tar mer av tiden nu. Sedan kriget bröt ut i Ukraina har säkerhetskraven höjts i Finland, med fler steg för att logga in på digitala banktjänster och till myndigheter. I Sverige finns Bank-id för digital identifikation, men eftersom ett sådant »monopol« inte är lagligt i Finland har alla finska banker egna lösningar, även Ålandsbanken.

– Det gör att det blir fler steg, med sms-verifiering, och fler appar att hålla koll på. Just de äldre tycker kanske att det är lite jobbigt, men då får man förklara att det är för deras säkerhet, säger Viktor Olof Nederberg.

– Det var mycket irritation i början när man var tvungen att lägga till sms-verifieringen. Det blev ett steg till, men alla vänjer sig. Nu är det en självklarhet för de flesta, säger Janice Blomqvist.

Just nu går mycket tid till att skola in sommarvikarier, berättar Janice Blomqvist och Viktor Olof Nederberg. När semestrarna börjar väntas antalet kundbesök öka kraftigt, i takt med att turismen tar fart. Många som kommer under sommaren är svenskar, så kallade »sommarålänningar«.

Frågar man ålänningarna vad som är det bästa med ön finns särskilt två gemensamma nämnare: tryggheten och närheten.

– Det bästa är framför allt naturen, och närheten. Man har nära till allt, det är inga avstånd. Och att man känner de flesta som bor här, säger Eva-Mari Berglund och fortsätter:

– Det är många som lämnar Åland ett tag, för att plugga eller jobba, som sen kommer tillbaka.

Viktor Olofs Nederbergs svar är kort och Janice Blomqvist är lika koncis.

– Åland är säkert, säger han.

– Och vackert, säger hon.