Hur blir vi redo för nästa kris – inte den som har varit?

Det är tio år sedan finanskrisen briserade, den 15 september gick investmentbolaget Lehman Brothers i konkurs, som en följd därav slutade banker att låna ut pengar till varandra och till privatkunder. Ekonomin gick kräftgång och arbetslösheten steg.

Krisen drabbade en del länder stenhårt. I EU var de första länderna som drabbades Ungern och Lettland, men de skulle följas av fler. Lettlands bankkris var nära kopplad till de svenska bankerna, Swedbank, Nordea och SEB.

2010 fick Europa sin egen kris, skuldkrisen som drabbade ännu fler länder i Europa. Till dags dato har EU betalat ut 650 miljarder euro i lån till åtta krisande EU-länder.

Bankvärlden skakade och med den hela EU och Sverige.

Inte förrän i år har Grekland kommit ur sin skuldkris, just på tioårsdagen för Lehman Brothers krasch ska landet klara sig själv.

Andra länder, som Sverige, tog sig som vi vet snabbare i genom krisen.

Men hur rustade är vi inför en finanskris i dag?

Men hur rustade är vi inför en finanskris
i dag?

Vi kan konstatera att reglerna och kraven på finansmarknaden är större än någonsin. Ändå går Riksbankschefen Stefan Ingves ut och säger att Sverige är sämre rustat nu än det var 2008. Kanske är det den gamla sanningen att man rustar för den strid som var, och inte för den strid som kommer, som spökar.

Vi är ju inte omedvetna om de faror vi ser, med skuldbelåningen och den obalanserade bostadsmarknaden. Även mot det finns det nya regler som ska motverka överbelåning.

Men vad är vi inte beredda på? Överdriven spekulation, en fintechbubbla, klimatförändringar..? Mycket kan hända som kan påverka finansbranschen hårt.

Arbetsmarknadsbarometern är fortfarande stark men att Sverige och världen är på väg in i en lågkonjunktur, det verkar alla vara ense om.

En finanskris och vidhängande depression ligger förhoppningsvis en bit framåt i tiden.

Men att redan nu börja tänka på nästa kris och inte den som var, känns som en bra strategi.

Vill man vara klimatsmart ska man skifta sitt sparande från traditionella till gröna fonder. Det är bättre än att minska sitt flygande, att byta bilen mot tåget, att äta mindre kött och använda mindre varmvatten. Tillsammans. Detta enligt en studie som Nordea Sustainable Finance gjort och som presenterats i Svenska Dagbladet (11/9).

Det sätter fingret på hur betydelsefull finansbranschen är och hur stor skillnad vi kan göra för allas vår framtid.

På kort sikt ger inte omläggningen av sparandet global effekt, men långsiktigt ger det större finansiella muskler till hållbara företag och mindre till de fossila jättarna.