
Hur påverkas vi av en transaktionsskatt?
Snabbkurs i ämnet FTT – EU:s skatt på finansiella transaktioner. Lärare är Oskar Henkow, docent på institutionen för handelsrätt vid ekonomihögskolan i Lund.
Snabbkurs
Skaffa dig koll på 5 minuter! Under vinjetten Snabbkurs förklarar vi i varje nummer av Finansliv ett aktuellt ämne i finansbranschen.
Tio euroländer har fattat beslut om en skatt på finansiella transaktioner (FTT) i ett eget samarbete. Kommer det att fungera?
– Det beror på hur man utformar den. I det senaste förslaget hänvisar man till Kommissionens ursprungsförslag där man hade en bred skatt som träffar alla typer av finansiella transaktioner och alla typer av parter. Det skulle fungera bättre än en mer begränsad skatt.
– Det största problemet är att transaktioner kan flyttas och när det gäller de mer begränsade förslagen om FTT så finns det stor risk att den skulle fungera väldigt dåligt.
Hur lätt är det att flytta handel beroende på om skatten baseras på finansinstitutets säte (hemvistprincipen) eller om den baseras på instrumentet som handlas (utgivarprincipen)?
– Med hemvistprincipen har vi samma problem som med valpskatten i Sverige. Då är det lätt att flytta handeln. I Sverige gick handeln på börsen ner med 80 procent över en dag i princip.
– Utgivarprincipen är ett sätt att undkomma det problemet. Vi har sett att stämpelskatter, som i England, fungerar bättre. Men problemet blir då derivaten. Har du en tysk aktie som du vill ta en position i och du hittar en bank i till exempel São Paulo som ställer ut ett derivat som replikerar den positionen så kan de göra det utan skatt. Så handeln där man bara vill följa värdeutveckling utan att ha rätt i företaget kan man flytta även med utgivarprincipen.
Är en FTT på 0,1 procent på aktier och 0,01 procent på derivat så hög att man verkligen kommer flytta handel?
– Ja. Det låter som låga belopp men om man tänker att det är miljardbelopp som byter ägare och att att marginalerna är små då är varje liten procentandel betydelsefull. Enligt förslaget ska det också utgå en skatt på 0,1 procent i varje led, då blir det 0,2 procent på varje transaktion.
– Högfrekvent handel skulle nog helt försvinna för där är marginalerna så små. Det kanske är syftet men samtidigt menar många ekonomer att högfrekvent handel behövs för likviditeten.
Hur skulle en europeisk FTT påverka den svenska finanssektorn?
– Jag tror det skulle kunna påverka ganska mycket. Transaktioner blir dyrare och då kommer man försöka styra om handeln. Samtidigt handlar våra svenska banker i dag med London som har en sådan här skatt och då tar man med det i priset. Så man ska inte heller överdriva effekten. Men det kommer bli en kostnad.
Vem kommer stå för kostnaden?
– Den kommer vältras över på kunderna. Det kommer bli dyrare för våra exportföretag och alla som håller på med handel. I första ledet kommer det inte slå direkt mot konsumenterna men jag tror att skatten kommer vara avdragsgill. Då blir inkomstskatten lägre och svenska skattebetalare betalar då indirekt en viss andel av FTT till andra länder. Och det kommer slå mot våra besparingar eftersom det blir en ökad kostnad för att placera våra pensionspengar.
Sverige tittar på en finansiell aktivitetsskatt (FAT) istället. Är det bra?
– När Internationella Valutafonden började titta på detta 1998 så diskuterade man både FTT och FAT. De kom fram till att en FAT är mycket mindre skadlig för finanssektorn. Om syftet inte är att styra transaktioner utan att få in pengar då är FAT ett bättre alternativ.
Finns det andra alternativ?
– I Norge tittar man på att få in de finansiella transaktionerna i momssystemet. Att man helt enkelt momsbeskattar konsumtionen av finansiella tjänster som annan konsumtion. Personligen tycker jag att man borde titta mer på det.
Men flyttar man inte dessa transaktioner?
– Nej, det träffar bara dem som inte kan dra av moms och det belastar inte företag. Jag tycker det borde gå att göra internationellt utan att man får de här omallokeringseffekterna. Det skulle också bli en mer rättvis beskattning av finansiella tjänster i förhållande till andra tjänster. Men samtidigt kommer vi då till den känsliga frågan om vi ska börja beskatta våra bolån med moms?
Storbritannien hotar ta frågan till EU-domstolen om FTT inverkar på deras finanssektor. Kan de stoppa skatten?
– Det beror också på hur den utformas. Träffar den sådana som inte har någon koppling till territoriet där det finansiella instrumentet har emitterats då går den förmodligen utöver vad vi får enligt EU-fördragen. Så gör man den för bred så kan det bli legala problem. Gör man den för smal så blir problemet att den undviks. Så man sitter lite i en rävsax.
Text: Andreas Liljeheden
Foto: Aline Lessner