I fokus: fikarasten

I fokus: fikarasten

Vi fikar mindre på jobbet än för fem år sedan. Men majoriteten skulle vilja fika mer med kollegorna, visar en enkätundersökning som Finansliv gjort. Och forskning visar att fikarasten är viktig, både för att göra oss sociala och effektiva. Text: Ann-Katrin Öhman

865 läsare av Finansliv har svarat på frågor om sina fikavanor på arbetsplatsen. Majoriteten, 57 procent, fikar fortfarande varje dag med sina kollegor. Men mer än hälften, 55 procent, uppgav att de fikar mer sällan än för fem år sedan. Generösare öppettider på banken, mer inbokade kundmöten, mejl och telefonsamtal och ett rent allmänt högre arbetstempo gör att gemensamma raster har blivit mer sällsynta.
     ”Om vi föreslår att vi borde fika får vi svaret att det inte får ta för lång tid och resultatet blir att ingen vågar fika längre”, säger en av deltagarna i undersökningen.
     I vissa fall har den bestämda tiden för rasten tagits bort. ”Förr i tiden när vi hade en tid bestämd varje dag, så lärde vi känna varandra och det blev en stark sammanhållning. Nu är vi splittrade som grupp och de flesta går och fikar två och två eller fler i smågrupper under dagen”, säger en annan person i undersökningen.
     Det blir också vanligare att rasten enbart används till företagsinformation. Annika Härenstam, professor på institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, är inte förvånad över resultatet.

– I dagens individualiserade och gränslösa arbetsliv finns det mindre plats för fikarasten. Inte minst på grund av den nya tekniken. Människor som jobbar ihop behöver inte längre fysiskt befinna sig på samma plats, säger hon.

– Och gör de det kan de ändå mentalt befinna sig på olika platser. Man kan sitta kvar vid datorn och umgås med sina vänner på Facebook i stället för att träffa kollegorna i fikarummet. I många nya jobb i exempelvis IT-branschen finns det inte några fikapauser. Man tar en kaffe från kaffemaskinen och sätter sig vid datorn, säger Annika Härenstam.

io3h1nlzgm9gnulxpsqxMen fikarasten är viktig på flera sätt. Inte minst ur social synpunkt. Människor behöver bli sedda i ett socialt sammanhang, ha någon som väntar på dem och som till exempel bryr sig om att det är deras födelsedag. Kafferasten kan stärka sådana sociala sammanhang.

I Annika Härenstams studier kommer det fram att de som tycker att de har bäst sociala relationer på jobbet är klassiska grupper som industriarbetare och sjukvårdspersonal och de lyfter ofta fram fikarastens betydelse. Även i de nya yrkena, exempelvis konsultbranschen, visar det sig att man har bättre relationer om man fikar ihop.
     Om de sociala relationerna på arbetsplatsen är goda behöver inte företaget lägga ner lika mycket tid på att definiera värderingar och dra upp etiska riktlinjer.
Det kommer på köpet om det finns en sammanhållning på arbetsplatsen, menar Annika Härenstam.
     Rasten gör också att man jobbar mer effektivt.

– Man kan högst koncentrera sig 30 minuter i taget. Sedan är det viktigt att ta mikropauser. Fikarasten ger möjlighet att lyfta blicken från datorn, sträcka på benen och vara social. Efter ett sådant avbrott är man effektivare.

Och majoriteten av deltagarna i enkätundersökningen, 52 procent, skulle vilja fika oftare. För de flesta innebär rasten framför allt avkoppling och att lära känna kollegorna bättre.
     ”Man lär känna sina kollegor på ett annat plan när man fikar. Man kan lösa problem eller diskutera allmänna frågor på en fikarast. Även kul att diskutera saker som sker i världen.”
     ”Tycker det är ett bra forum för att dels förbättra sammanhållningen, sen kommer oftast bra idéer upp när man träffas mer avspänt”, är några röster ur undersökningen.
Rastens funktion är också att känna sig uppdaterad och få tillfälle att prata av sig. Sist kommer att avhandla jobb, enligt dem som svarat på undersökningen.

Annika Härenstam tycker det är fel att använda tiden enbart till företagsinformation.
     – Det finns andra tillfällen till det.
Det här ska vara en stund när medarbetarna ska kunna skratta, prata strunt och samtidigt kunna ta upp både glädjeämnen och problem. Det är faktiskt ofta i det här oplanerade samtalet som goda idéer föds, det är oerhört viktigt för kreativiteten på en arbetsplats.
     Därför menar hon att det är lika förkastligt att bestämma att man inte ska prata jobb.
     Helst ska ett tvärsnitt av människorna på en arbetsplats vara med från vaktmästaren till högste chefen. Annars kan kaffepausen skapa slutna grupper som i värsta fall utestänger och talar illa om andra. En annan fara är givetvis att den tar för mycket tid från arbetet.
     – Om kaffepauserna sväller ut för mycket är det en ledningsfråga. Det gäller att det finns en styrning på arbetsplatsen, säger Annika Härenstam.

publicerad
30 september 2014

Relaterad läsning

NY SPONSOR. @naprapatlandslaget är på plats när branschen springer Finansloppet den 5 september!
NY SPONSOR. @nicks.se är på plats och delar ut chokladbars till alla som springer Finansloppet den 5/9 på Stockholms stadion.
NY SPONSOR. Nu är det klart - @thenaiainitiative är på plats och delar ut dryck till alla som springer Finansloppet.
Den 5 september springer branschen Finansloppet. ✔️Start och mål på Stockholms Stadion. ✔️3,8 km i Lill-Jansskogen. ✔️Picknick och branschmingel efter loppet. ✔️Spring, jogga eller promenera i skogen. www.finansloppet.se #finans #löpning #bank #försäkring
Anmälan är öppen! #finansloppet2019
Nytt nummer! Läs om förtroendekrisen som skakar branschen. #finans #svpol #magazinecover #hållbarhet #finansliv #sustainability #cover #swedbank #finansbranschen #danske
Följ @Finansliv på Instagram